Drömkåken

Någon som sett programmet där Carina Berg köper ett hus i skärgården och ska renovera det????

De stöter på överraskning efter överraskning kan man väl säga. Annars skulle det ju inte bli bra tv.

Nåväl. Livet i rosa huset skulle också kunna bli en bra tv-serie vid närmare eftertanke efter vad vi hittills har varit med om. Idag var det dags igen. Har tänkt anlita målare för att tapetsera i kök, matrum och vardagsrum. Vi hade tänkt göra det själva men men. Köksäventyret tog musten ur oss. Så målare kom och målare vill inte ha uppdraget p g a underlag i väggarna, tretex. Svårarbetat och ingen garanti för resultatet. Kan tydligen buckla sig, svälla och tjorva så de nya tapeterna spricker och får bubblor.

Jaha.

Nämen.

Där ser man.

Tänk vad man lär sig här i livet. 

Man kanske skulle ha frågat det på visningen?

”Ähum, vad är det för material i väggarna”?

Så klart vi skulle ha frågat det.

Men det var ju redan tapet på väggarna så ....

Och ni vet hur det är när man blir kär. Man ser liksom inte det där praktiska, bortom det rosa skimret. Skavanker och små egenheter visar sig ju senare. 

”Vi kan riva ned och byta ut allt mot gips - sen tapetserar vi”.

Så klart de kan.  Låter ju plättlätt - och som ett jättestort jobb. Riva väggar, bygga upp igen ..... 

Det här lilla rosa huset låter sig inte bebos hur som helst. Nä. En mycket bestämd boning som vi har förstått att vi behöver komma underfund och lirka lite med, killa lite under hakan.

Med 80-talstapeter.

Ny strategi ska tänkas ut.

Att bestiga berg

Den här helgen har vi beställt ny spis, diskmaskin och köksfläkt. Aaah. Vilken ångest. Att bestämma sig. Att jämföra och analysera vad som blir bäst. Att handla, vad det än är, har alltid varit förknippat med ångest. Beslut, ekonomi m m. Det blir inte bättre med åldern och Vad det beror på kan man fundera på. Är en usel impulsshoppare och det är väl bra? Just de här grejerna behöver vi så .... 

Nu är det gjort. Beställde hemkörning och att de bär in grejerna. Ett val i förenklingslivet. 

I morgon har nämligen snickaren aviserat sin återkomst. Köket ska börja byggas upp igen. Hurra, hurrra! Så här nära ett helt och fint kök har vi inte varit förut. 

Hjärtat målar köksluckor för glatta livet, jag lagar mat och fryser in. Vi kommer vara helt utan kök i ca en vecka så det blir ju bra att ha matlådor att värma i mikron. 

Jag har sjungit också. Igår for jag och några körkompisar till Västerås för att vara med och öva till en konsert i februari. Bara Queen-låtar. Svårt, roligt och häftigt.

Idag är jag helt slut. Jag orkar inte med sånt egentligen, heldagsutflykter med så mycket ljud, okända människor men det är ju så roligt. Så dagen idag har varit en tyst dag. Förutom besöket i spis-affären. 

Känner mig väldigt låg. Blir ledsen för just ingenting och längtar så tills kök och allt är klart. Lugn och ro. 

I min hall

I hallen står kyl och frys p g a rivet kök. Har förlikat mig med det, de skymmer sikten ut till uterummet men sen, när de är inflyttade i köket igen, kommer jag njuta av att se åt alla håll. Antagligen kommer jag också springa ut i hallen för att hämta mjölk sen, man vänjer sig fort.

Men vi är inte där än.

Fr o m igår står också 15 liter tapetklister, 25 tapetrullar och allehanda pryttlar som hör till renovering där. Plus en luftintagsmojäng som ska installeras i lämplig vägg. En bänkskiva som ska vara i köket sen, två mc-hjälmar som inte hittat rätt ställe att bo på och två kassar pantflaskor. Vilket i sig är intressant eftersom jag inte dricker läsk och enligt egen utsago inte Hjärtat heller. Mystiskt. Och så tror jag att det bor tusenfotingar hos oss, det är i alla fall väldigt många skor dom flyter omkring. Sommarskor som ska bytas till vinterskor. 

När allt flyter omkring blir jag stirrig. Vankar runt med hörlurar på och tränar på att inte gå upp i atomer. 

Visualiserar Hallen med det lilla runda pelarbordet med en broderad duk. Jag har hittat en mönster till en jättefin duk med ros-mönster som skulle passa finfint men som säkert tar en livstid att brodera. Så det blir nog en runda på loppis istället.  Två gamla stolar ska stå vid var sida och så pelargoner i fönstret bakom. Det som jag inte ser nu för kylen och frysen är i vägen.

Jag borde också träna på att inte tänka alls när jag tänker efter. Får helt enkelt blunda när jag passerar hallen.

Time out

Ett överbelastat system. Irritation, ljudkänslig bortom alla gränser, tårar, migrän och kolsyrearmar. Halva dagen igår, hela dagen idag har jag tillbringat i tystnad. Tätslutande hörlurar, till sängs. Har sovit av och till i timmar med katten i knävecken. Det börjar släppa. Jag orkar lite igen. Ta in den lilla världen. 

Att däcka så efter en väldigt lugn, skön och mysig helg gör mig ledsen. Det kändes som jag laddade batterierna och ändå stupar jag på ... nåt. 

Den lilla världen. Det lilla rosa huset. Ett par hörlurar. Jag kommer igen. Igen.

Det går undan när det är roligt

Idag är en lugn dag. Ska klippa ned pionerna, födelsedagsfika hos en av Största Systerns vänner och göra en räkpaj. Med keso. Jättegod. Brukar den vara.

Helgen har gått fort. Alltför fort. I fredags kom Stora Systern, vi hade taco-kväll hos Store Bror med sambo. De har flyttat till en större, väldigt fin vindsvåning och vips, fick vi plats allihop. De var barnvakt åt Lilla N och jag var varm i hjärtat hela kvällen när vi var där. Lugnt, fint, mysigt.

Igår gick Stora Systern och jag en promenad till sjön sen gick vi på bio. ”Fåret Shaun”. Ja. Lilla N var med. Popcorn och Festis inhandlades som sig bör. Lilla N satt som ett ljus i en timme och trettio minuter. Han gillade inte reklamen innan filmen och VARFÖR måste det vara tio minuters reklamfilm innan en barnfilm?????

De har ju redan väntat - ”när ska vi gå till bion”?? Och så får de fortsätta vänta när en väl är där. Reklam ogillar vi.

På det följde en klippning hos Lilla Systern som förbarmade sig över mig och Hjärtat.

Skjutsning av barn, handling, återlämnande av lånade bilar p g a barnvakteri och vid pass 20-tiden igår var väl alla där de skulle vara och lördagsfriden infann sig i rosa huset. Den friden resulterade i sov och snark i soffan ganska snart ....

Idag vaknade vi till strålande sol och efter en långfrukost skjutsade jag Stora Systern till sin pappa innan hon far hem igen. Jag vet. Stockholm är inte så långt bort men det är så mysigt när hon är hemma så när vi vinkat ”hejdå” börjar jag nästan alltid gråta när hon går iväg. Och så tyst det blir i huset!

Så har alltid mamma och barnens farmor sagt, ”det blir så tyst när ni åker” - själv har jag ju då varit så upptagen med att få med alla barn, pryttlar och pinaler att just ”tyst” inte varit något jag kunnat relatera till. Men det är precis det det är. Tyst. Jag förstår det nu.

Jag förstår också att nya faser i ens liv behöver man vänja sig vid. Som att inte ha några kids hemma jämt. ”Bara” vara två vuxna. Det tar sin lilla tid och man behöver vara snäll mot sig själv, inskolning pågår! 

Korsstygn, det nya svarta

Ikväll har jag varit på syjunta. Håller på med min julduk, började väl i september förra året och har nu hunnit drygt halvvägs. Men å andra sidan var jag då helt nybörjare och det går fortare och fortare. Kanske hinner jag klart.

Det är kul med syjuntan men ikväll gnällde jag en stund över jobbet. Mår sen dåligt över det för det leder ju ingenstans och det är trist att vara gnällig. Nåväl. Jag är inte mer än människa och just nu frustrerad. Ska skärpa mig. 

Vi bjöds på goda mackor och fantastiskt goda hallongrottor. Hembakade. Kan vara den godaste kaka jag vet. Hallongrottors okrönte drottning är annars kidsens farmor, klart de godaste i världen. De är självskrivna på varje större kalas. 

Ljus i tunneln

Idag fick vi äntligen goda besked angående vattenskadan och  den 18 oktober blir en stor dag för det lilla Rosa huset. Då får nämligen fläkten, torkar’n, avfuktaren stängas av. Sedan ska tegelväggen svalna några dagar innan nästa mätning. Visar den ok mätvärden så kan återuppbyggnaden  börja veckan därpå. Alltså vecka 44. Om det nu inte vore höstlov precis den veckan och att det ser ut som att alla snickare på firman sen är uppbokade på annat ända fram till efter årsskiftet så ... 

Alltid är det nåt. Men vem vet? Plötsligt händer det saker och kanske har vi ett helt kök till jul? Det vore ju trevligt. Och precis så vi hade tänkt oss till inflyttningen. Ett helt kök. 

Golv är beställt, tapeter och bänkskiva likaså. Spis och diskmaskin ska väljas. Köksfläkt. Lite tidigare än vi tänkt men det känns konstigt att ställa tillbaka gamla maskiner. Vi gör nytt när det ändå är upprivet. 

Gissa om jag längtar tills det blir klart! 

Morgonsol!

Höststädat

Den här helgen har varit en ute-helg. Inte som ute på krogen utan utomhus. I lördags kom Bästa Väninnan och vi gick en långpromenad, fikade på medhavd matsäck och hann prata om allt mellan himmel och jord. Skönt, trevligt och avkopplande. Tre timmar senare åkte vi till ett växthus och handlade blommor till vårt sovrum och gästrummet. Resten av dagen krattade jag löv och sydde gardiner.

Igår klippte jag gräset, krattade mer löv, skruvade isär hammocken och bar ner den i källaren och bar upp alla andra utemöbler på loftet. Sen tömde vi dammen. Ett heldagsprojekt. Det var ju spännande att se djurlivet i den, dykare, små skalbaggar, ngn sorts larver och annat krälande.. i miniformat. Nu ska dammen städas, i med lite nytt vatten. I med djuren och sen är det vintervila. I vinter ska jag läsa på om dammar, pumpar och filter. En ny hobby?!

Vi hann med att få middagsbesök, Lilla N har varit i ”Gjekland” och hade mycket att berätta. Vi åkte också till Store Bror med sambo och kikade på deras nya lägenhet, en vindslya med takbjälkar, tre meter takhöjd och bara SÅ fin. Det var kul att se. Sen var helgen slut och jag med. Fast skönt trött. Och nöjd. Bästa helgen på länge. 

Måndag morgon. Rimfrost i gräset, kyligt. 

Från promenaden.

Utsikt med lördagsfika.

Städhjälp i trädgården. Dammtömning, rensa rabatter, plocka in pelargoner och lite annat smått och gott. Sånt jag gillar.

Regn, rusk, grått och så lite sol.

Oktober är oktober. Så skiner solen plötsligt på björken och aspens gula blad, det glimmar som guldpengar och är himla vackert. Men kyligt. Hormonsprayet gör sitt och plötsligt fryser jag igen. Det var väääääldigt länge sen, hade nästan glömt bort vilken fryslort jag är.

Men humöret det består. Blixarg och superledsen på två röda. Jaja.

I det lilla rosa huset fixas det. Till det entoniga ljudet av torkfläkten i köket förstås. Den nya luftpumpen har fått en kontakt utomhus så nu går det att stänga fönstret i matrummet och det blåser inte in kall luft. Den väldigt långa, svarta sladden är i o m det också borta. Nästan. Den nya fina vita sladden som borrades igenom fönsterfodret ut i friska luften fick dock den gamla svarta stickkontakten. Yeah. Kan hända att det skrynklades ihop i mig när jag såg det men vad är det Bästa Mamman lärt mig??? Att välja sina krig. Jojo. Jag möblerade dit det svarta bordet så är det ingen som ser.

Jag förhandlade mig dock raskt till bestämmanderätt på kökstapeter. Och lampa i matrummet. Det går ju bra det här! 

Vi hittade ingen fin taklampa så jag köpte tre fönsterlampor och en skena. Voilà! Så hade Hjärtat tråcklat dit hela härligheten i taket. Blifv ljus, och det blev det. 




Tapetprovning i köket. Jag vann. Rutor blir det. Ljusblå. Köket verkar trivas i blått. Blått är flott. Passar finfint. 

Ur led är tiden

Hela dagen har jag trott att det varit torsdag. Så är icke fallet och varje gång jag kommit på det har jag blivit lite besviken. Är sliten. Trött.

På jobbet ”råkade” jag radera lite grejs på en webbplats när jag och en kollega höll på att bygga om. Panik i kubik och var är ångra-knappen??? 

Det fanns ingen men efter lite pyssel kunde vi plocka tillbaka allt och det blev som innan. Nästan. Fortsättning följer. Suck. Ingen bra jobb-dag alltså.

På kvällskvisten meckade Hjärtat och jag ihop tre fönsterlampor på en skena och vips, har vi äntligen en lampa i matrummet. Tänt är’e här! Lite storhandling på det och sen är dagen slut. Den här onsdagen.