Förnuft och känsla

Vad gör man när det känns som huvudet brinner? När ilska och irritation är det yttersta skalet, när kopplingarna mellan förnuft och känsla verkar ha tagit långa omvägar? Tankar på att låta kroppen styra vad som ska hända under dagen, utan måsten och ingen press. Jag vet att det är det som kroppen skriker efter när jag skriker efter annat.