Ändrade planer

Idag hade jag ställt in mig på att träna efter jobbet men jag åkte direkt hem. Tänkte städa istället då helgen som kommer är full med aktiviteter så jag kommer inte hinna röja något. Nu blir det ju inte så tillställt på en person men dammigt, grusigt och katthår blir det.

Om jag inte sätter mig och syr lite. Frestelsen är stor. Min simmarkompis åker till Thailand i morgon så tre fredagar i rad ska jag ta mig i kragen och gå dit själv. Mentalt pepp på den då klockan ringer 05:15.

För övrigt snurrar fina huset vi var och tittade på i huvudet. Jag blev störtförtjust, förutom att jag då skulle flytta längre bort från Lilla N. Hjärtat är inte lika entusiastisk och det ska ju stämma för båda. Tänker jag. Å andra sidan sitter vi inte i sjön men .... tja. Så där snurrar det på. Ungefär som vanligt bara olika saker att tänka på. 

I morgon är det fredag. Äntlish.

Mitt i veckan

Onsdag. Halva veckan avklarad. Ja, jag tjatar om dagar som går då jag verkligen segar mig fram.

Träffade Lilla Systern med sambo igår efter jobbet och de bjöd på pizza på ett köpcenter, trevligt och alldeles utanför min comfort zone. Äta på ett köpcenter???? Men jag överlevde ju så det kan ju hända fler gånger. Sen satt jag lugnt och fint i min soffa och broderade på julduken ett par timmar, såg säkert rofyllt ut men jag kan ju inte stänga av huvudet. Tankarna far och irrar och jag blir helt trött. Får repa upp och göra om. Tänker att rätt som det är blir jag fokuserad. Nån gång.

Idag jobbar jag hemifrån, har belamrat köksbordet med mina pinaler. Sitter och tittar ut på ännu en solig februaridag och funderar på att äta lunchen ute, på verandan. Ännu en tanke utanför min comfortzon, vill helst dra ned persiennerna ....

Tidigt i morse ringde Lilla N med hjälp av sin mamma på väg till dagis och förhörde sig om att det är alldeles säkert att jag steker pannkakor till honom ikväll. Yes. I do. Onsdagsmys som heter duga!

Liten tuva

Tisdag. Ser ut att bli en solig dag. Fyra grader ”varmt”. Brottas med vårspöket och mår inte alls bra men hey, gör vad jag kan bland alla som pratar huvudet ur led om hur underbart ljuset är, hur fint fåglarna kvittrar och vårsol som värmer. Det blir så dålig stämning annars. Undviker kollektivfika och storluncher. Orkar inte. Var med och sjöng på kören igår kväll men skyndade mig ut ur lokalen efteråt. Ni vet det där när alla ska vara med och ställa stolar och bord tillrätta och det bara blir kaos. Orkar inte.

Vad jag vill göra? Ta en sista minuten till något soligt ställe helt själv och få det att stillna i huvudet. Få tyst. Lugn och ro. Bara vara. Jag.

Vad jag gör: släpar mig till jobbet, tack gode gud för årsarbetstid, och försöker bemästra vårdeppet och nya medicinen som drar ned ork och energi. Räknar timmarna tills jag får gå hem och lägga mig igen. Sista tisdagen i februari. 

Att ladda om

En söndag med titt på serier, husvisning, vila, laga mat för hela veckan och ett besök av barnbarnet. 

Serier: har sett dokumentären om Svartenbrant, tre avsnitt.

Husvisning: när ett drömhus dyker upp, bara att flytta in och bo och trivas. Minus: trång och opraktisk övervåning och lite över budget. Lite fel i tiden. Men alldeles underbart! 

Vila: ideligen. Tant är sliten.

Laga mat för hela veckan: ägnade två timmar åt det, trist men i veckan kommer jag tycka att det är bra.

Besök av barnbarnet: när Lilla N ringer och frågar om jag är hemma, det är egentligen läggdags för honom men om man nu bor nära sin mormor så får kan man bortse från det en stund. Love of my life.

En skön helg är till ända och jag försöker låta bli att känna den där oron för ännu en rörig jobbvecka. Blunda för det och koncentrera mig på roligheter: kören, träning, middag med Lilla N och hans mamma på onsdag, träff med Lilla Systern och i fjärran, på lördag, en champagneprovning. Roligheter. Som grästuvor att ta sig till i jobb- vårträsket. En strategi. 

Snigelfart

En lördag i snigelfart. Efter en sovmorgon, chockade mig själv genom att sova till halv tio, åt vi långfrukost. Till tolv. Sen var det kanske dags att klä på mig och strax ska jag åka och tvätta bilen. Sen hem och vila, läsa bok och brodera lite. Jag orkar inget annat. Mello ikväll. En dag för återhämtning.

Hjärtat står för matlagningen. Ett plus med att vara särbo, han skämmer bort mig när jag är här och vice versa. 

Längtan

Sällan eller aldrig har jag längtat så innerligt efter att få ta helg som denna vecka. Tror att denna vecka kommer, i backspegeln vid årskiftet sen, te sig som den rörigaste veckan evver. En helt oplanerad helg vilket känns himla skönt. 

Simmade som vanligt i morse och åt frukost på caféet. Sen längtade jag efter att åka hem men masade mig till jobbet. Mötte sonen och handledaren i deras lastbil och kunde då dra en lättnandes suck, ungen är i alla fall på jobbet. Så kan jag släppa tankarna på det för nu i alla fall.

-10 och strålande solsken. Våren kom av sig. Det gör inget om nån frågar mig. Har gärna vinter jättelänge och så pang, varmt och försommar. Drömmer mig bort till de bokade semesterlägenheterna i Kroatien, om fyra månader är vi där. Ja, jag längtar och dagdrömmer! 

Omprioritering. Det nya svarta.

Nä. Det blir ju sällan som man tänkt sig så innan jag hann säga ”vackert väder” igår morse fick jag göra en brandkårsutryckning till Store Bror vars mående svajade till. In med honom i bilen, tillbaka till radhuset, baxa ur ungen, fixa kaffe, ringa Unga Vuxna, rigga för sällskap under dagen och swosch iväg till jobbet. Med tre minuter till godo ”gled” jag in på mötet med nya chefen. Fokuserad???? Ja. Faktiskt. Jag levererade det jag skulle, sen satt jag på toa en kvart och grät en skvätt innan jag kunde samla ihop mig för resten av dagen. Det blev heller ingen träning efter jobbet, orkade inte det. Dylika känsloyttringar tar energi, jag åkte hem och broderade istället. Min nya livlina.

Idag åker Cina-bilen till skroten. En era tar slut. Det känns faktiskt så, den där bilen har betytt mycket för mig och kidsen de senaste sexton åren. Den har tjänat oss väl och tagit oss på äventyr lite här och där. Det var ”bara” att ringa skroten och ha reda på rätt papper så kommer de och hämtar bilen, fantastiskt. Andra bilen inom ett år jag kör till skroten, börjar bli haj på det där. Så idag blir det ”Hejdå bilen”!

Godmoooooorning världen

Det här med sömn är ett kapitel för sig. Inatt blev det inte så mycket av den varan och till slut gav jag mig och gick upp. Drack en kopp te, lät bli att tända lampan men det var tråkigt att sitta där i mörkret så jag tände lampan och broderade en stund. Håller på med ett julbroderi, klart vilken jul som helst, och ja, Hjärtat blev något förvånad när han vaknade och undrade vad jag höll på med. Han sover inte heller så bra just nu p g a anledning så nu på morgonkvisten är det två trötta själar som ska skalla ännu en dag. 

Jobb, träffa en ny chef, träna lite lugnt och besöka sjukskriven väninna står på denna onsdagsagenda. Nu blir det ju sällan som jag tänkt men ett försök att strukturera en dag i en rörig tillvaro. 

Dagens ledmotiv är ”A bitter lullabay”, Martin Almgren. Den tränade vi på i kören i måndags och har snurrat runt i huvudet sedan dess. Na na na nananana na na na ......

https://youtu.be/MeMSzSet7Gg

Vad i hela friden???

När rörigt på jobbet är årets underdrift och det spöregnar när jag ska gå hem. När jag försökte träna och mådde pytonskrutt av biverkningar av nya medicinen så jag fick avbryta. När det är punka på Cina-bilen som skulle till skroten och Hjärtat tycker det är en bra idé att laga mat TILLSAMMANS halv sju på kvällen. Kanske inte den soligaste pinglan i världen just idag.  I morgon är en annan dag.

Veckoplanering. Inte den starkaste grenen

Måndag. Gråväder. Kördag. Hoppas att det tinar upp den här vårförstenade själen. Vaknade lika trött som när jag gick och la mig 22 och kunde jag somna? Nope. Tittade på ”The New Amsterdam”, ny sjukhusserie, slumrade, stängde av och blev ... klarvaken. Typiskt. 

Jag somnade så småningom eftersom jag vaknade till mobillarmet. 

Idag börjar jag äta förebyggande medicin mot migrän. Har fått betablockerare som kan ha den inverkan då man ”slowar” ned systemet. Långsammare puls, lägre blodtryck, tja, allt går saktare. Jag är skeptisk eftersom jag är en långsam människa överhuvudtaget men har bestämt mig för att ge det en chans. Det finns en behandlingstrappa för migrän och andra alternativ är inte att tänka på förrän jag provat allt i rätt ordning. Ny doktor = nya orders. Sen, att jag redan HAR provat allt utom betablockerare innan remiss till neurolog gör att mitt val för att komma vidare blev att tacka ja. 

Det var måndagens planering. Räcker så. En dag i taget.