Hoppsa, trallala.......

Inga hoppsasteg i radhuset idag. Mer smygsteg. Känns mest lämpligt....... Men snart så! Seg tant ger inte upp så lätt!
Seg tant vältrar sig i altanmöblemanget och njuter av solen. Det känns ju lite skönt att äntligen, äntligen ha dynor att sitta på. Ny tradition: Juni snart slut = dynor fram.
Å andra sidan är det dynorna som föranlett det ryggonda. Det var nämligen den lilla aktiviteten, att dra ned dem från vinden, ståendes på tå på en stege och vrida sig lite åt sidan som framkallade "skottet". Himla dumt!
Det kunde jag ju tänka på idag när jag fastnade låg en stund i sköna fåtöljen på baksidan. Jag låg ju i alla fall mjukt.

Utredning och inredning

Dagens post innehöll två för mig intressanta brev. Det ena innehöll en kallelse till funktionsbedömning av arbetsterapeut och det andra brevet innehöll en kallelse till en annan utredning som jag väntat på sedan feb -08.
De här två besöken är nu inbokade dagarna efter varandra, första och andra september. Det blev lite "ketchup-effekt" av det hela. Först kommer ingenting, ingenting, ingentiiiiiiing och så: Poff! Allting på en gång!
Jag klagar inte. Skulle aldrig falla mig in. Men jag undrar hur det kommer sig? Bara. Det får man ju. Det är så länge jag bara gått i "tomme" så att säga, strax är det tre år sedan jag blev dålig.
Å andra sidan betyder det att f-kassan går med på att jag får ersättning även under september månad då utredningarna görs. Det är ju en glad nyhet! Rent av alldeles jätteskönt.
Imorgon börjar jag hos sjukgymnasten efter sommaruppehållet, basal kroppskännedom. Det ser jag fram emot. Det känns i kroppen att det var länge sedan jag var där, och även om jag övar flitigt alldeles för mig själv blir det ett snäpp bättre med handledning. Under sommaren har jag ju hållt igång med mina morgonpromenader, simmat i havet, cyklat m m. Alltså försökt att vara aktiv, att tänka mig som en aktiv människa igen. Det är inte varje dag det fungerar, men om jag jämför med hur det var för ett år sedan, så har jag fler aktiva dagar per vecka nu än då. Så då gör jag alltså framsteg. Sen kommer ju mina "perioder" då allt rasar men det går ändå framåt, som om mitt system börjar vakna igen. Det går inte fort. Ibland står det still. Ibland backar jag lite men målet, målet är framåt!

OCH en ny soffa!
Med posten idag kom även höstens nya katalog från MIO möbler. Ack! Visst kan man få drömma! Längta! Önska! Nu ska man ju inte sukta efter materiella ting, hälsan är ju viktigast o s v, men, det vore så skönt med en ny soffa. Vår har gjort sitt. Och gjort det alldeles förträffligt bra! Men nu är den sliten, nedsutten, lite trasig och ...... alldeles underbar! Förbaskat!
Ikväll ska jag sitta/ligga i den med en kopp te och inte att jag då ens andas om att jag tänker byta ut den. Känner mig som en förrädare bara att jag tänker tanken. Men att titta i colorerade möbelmagasin och drömma, det kostar ju inget. Om man håller sig till att TÄNKA på hur snyggt det skulle vara!