Bytt är bytt.........

Jojo. Igår stod det shopping på schemat. Eller det gjorde det ju inte egentligen men det blev så.
Lilla Syster skulle köpa sig en dator för hårt ihopjobbade pengar och jag var med som moraliskt stöd. I alla fall moralisk. Om jag är så mycket till stöd just i inköp av tekniska prylar??? Mmnnja.
Det hela slutade med att Lilla Syster köpte en mycket dyrare dator än vad hon tänkt. (Överraskning???).
Datorköpet utspelade sig i en gigantisk hushållsapparatsaffär och tjong i medaljongen hade Mamman köpt sig ny kyl och frys. Kan också stavas som ett oemotståndligt impulsköp.
Nu kan jag ju trösta mig med det OERHÖRT billiga priset, att jag INTE föll för reklamen (eller va???) eller tjusiga designskåp, utan stod pall och köpte budgetvanligfastpraktiska-skåp.
Känner redan hur elmätaren när skåpen levereras, kommer att gå ned på halvfart och undra varför den inte får fortsätta att spotta kilowattimmar i rekordfart???
"Seså"!
"Dags att vila sig lite" tänker jag meddela elmätaren då och hoppas att det, tillsammans med nya elavtalet ger ett positivt resultat. I längden.
Det blev liksom bara dags att byta ut inventarierna från 1981. Man får passa sig...........

När man kommer..........

...... halvvägs in i ett projekt och upptäcker ett annat och överger det första. Då. Ser det ut så här i öfvre hallen. Och i klädkammaren. Sen kom jag på att jag tackat "JA" till en målarkurs i helgen och därför inte kommer hinna göra något åt varken det ena eller andra som jag tänkt då utan helt fräckt bara tänker överge familjen i röran.
Osäkert dock om de ens uppfattar att det är "rörigt". Vi har nämligen lite olika definitioner på det.
Enligt tonåringarna tror jag att "rörigt" betyder att när något man förväntat sig ska ligga still på golvet, under sängen, på stolen, i trappen rör på sig, då kanske, om utifall att, maybe, det görs något åt saken. Men bara kanske. Annars ropar man högt som bara den på NÅGON som får försöka identifiera det som rör sig. Kan vara ett f d äpple, bortglömda mellismackor eller tja. Helt enkelt oidentifierbart. Fast RÖRlIGT.......... (uäääääärk).
"Mina" projekthögar ligger dock alles still. Jag vet med säkerhet för jag har stirrat på dem i flera dagar. Helt i "ovägen" för alla utom för mig. Jag får helt enkelt blunda, det kom annat i vägen!

Kläder o prylar "på väg" från öfvre hallen till någon annanstans i radhuset.
Jojo. Haver väl städat i röran ändå va?! På golvet en klump vaccumförpackade
sommarkläder som vilken vinter som helst ska göra altandynorna sällskap på vinden.

Projekt "halvägsröj i klädkammaren". Stege finns. Lucka i taket finns.
Brun dörr finns. Tur att man kan stänga den då!

Finally!

Säger som Gert Fylking! Äntligen! Äntligen är Store Brors rum klart och det återstår bara lite piff och fix. Det där roliga. Det där som gör att man faktiskt orkar med hela långa vevan med det erbarmligt tråkiga u.n.d.e.r.a.r.b.e.t.e.t.
Helgen ska jag ägna åt att vårda ömma muskler, sköta om en trött rygg och njuta av att det är klart. Kanske sköta om bloggen lite, läsa hos er, läsa den där boken som ligger på nattduksbordet som jag inte orkat titta i eftersom jag somnat nästan innan jag landat på kudden. Så får det bli!

Här startade vi. I ett "jag-flyttar-till-andra-sidan-jorden-rörigt rum.

Riva, riva, slita, slita............................ (favorit i repris)

Nästan färdigt. Klart att assistenten ska vara med på bild.
Och ja. Golvlisten sitter numer bakom rören. Snyggast så!
Visserligen höll jag på att orsaka totalt haveri i fjärrvärmen men det är smällar man får ta.
Även en elementpackning går att flirta med så att den till slut, snällatackolov sluter tätt igen................

Idag. Återstår lite piff och fix vilket Store Bror tycker är HELT onödigt.
Han har sin dator. Piffat och klart helt enkelt!

Färgchock

Under stundom är det ju ingen ordning alls varken här på bloggen eller i IRL. Så vad göra? Jo, man får helt enkelt ta en sak i taget och konstaterar bland annat att deppighet i all ära men det är ta mig f-n så mycket roligare att deppa i ett färgglatt kök. Apropå att Hemtex med superduperrea låg mitt i vägen när jag skulle hem från utställningslokalen igår eftermiddag. Kanske visar jag upp härligheten här på bloggen ändå, när the kids har hämtat sig från färgchocken?!

Premiär!

Tidelidam! Tidelapom! Tideladejamdej.... !
SOM jag/vi har längtat! SOM jag/vi har slipat, spacklat, limmat, tapetserat, målat, fejat, grejat och längtat. Och igår! Tadam! Kom soffan! Nu är det nästan klart. Förutom tak- och golvlister och dörrfoder som vilket år som helst är på plats. Och så lite fix och trix med tavlor och böcker, sånt där roligt! Nu kan vi vara i vardagsrummet igen och det är SÅ skönt! Igår kväll invigdes soffan och det var Älskade Sambon, jag, Stora Syster och Pojkvännen, Lilla Syster och Store Bror samt en katt som slog oss ner och njöt av att få plats. Filmen glömde vi nästan bort, det var så roligt att sitta där i allt det nya och bara njuta och prata.
Idag har vi varit i Norrköping och hejat på Store Brors handbollslag. Alla hejarop, klappade händer och peppningar gav resultat. De vann! Med sju bollar. I pausen pussades Älskade Sambon och jag på läktaren lite så där i smyg. Man får ju passa på! En ny jobbvecka väntar och då är det telefonkontakt igen som gäller.
Nu är vi hemma igen och jag sitter uppkrupen med datorn i soffan. Jag har konstaterat att min röda tråd här hemma är grå, att svart visst är en färg, skönaste fåtöljen hittade jag på en begagnat-affär och att det är mycket jobb med att renovera. Jobbigt men kul. Idag gillar jag läget!

Här började vi! Bullrigt, bökigt, stökigt, mysigt och trångt.

Så här blev det!


Från soffan såg rummet ut så här......

....och idag från soffan ser jag det här.


Som vid de flesta invigningar och premiärer
vankades det skumpa framåt kvällen,
och ja, så förhoppningsfullt hade det inhandlats
fyra triss som inte gav något.
Men det gör inget, vi har vunnit ändå. Vårt fina rum!

Gilla läget!

....packa, packa.... bär, bär..... flytta, flytta..... packa, bär, flytta....
Man kunde tro, att vi ska flytta. Långt bort. Men nej. "Bara" vardagsrummet ska fixas. Så, därför go´vänner, är jag så totaly uppslukad av detta. Jag återkommer. Var så säkra!
I fredags brakade internet ihop där jag bor. Om detta har jag en rolig historia. Nu! När det gått ett par dagar! Eller, inte roligt alls. Bara väldigt frustrerande. Idag har jag åter lite koll på läget. Både vad gäller nätet OCH renoveringen. Och så har jag lite underlag för nyårsfrågesporten: "Hur många liter spackel går det åt till C o M.s vardagsrum? Hur många lite kaffe behöver C för att orka hela renoveringsvägen? Varför var det extrapris på de utvalda tapeterna FÖRRA helgen och inte denna? De som bodde här före oss, varför fuskade de så med renoveringen"?
Ni som orkar! Ni får medalj! Jag återkommer! I promise!

Flytta hemifrån

Den gamle trotjänaren IVAR ska flytta hemifrån. Vid pass 23 år fyllda kan ju det vara på tiden! Ivar har stått ut med det mesta och aldrig, aldrig klagat. Jo, bara en gång, när han av pur utmattning och tjurighet släppte ifrån sig ett par mojänger som höll ihop hela honom. Då rasade halva Ivar i golvet. Inte skadade han sig, ånej då, men lämnade märken i DEN parketten så att ingen, ingen någonsin skulle glömma att han blivit felbelastad. Sedan dess har vi tagit det vackert med honom. Lite målarfärg då och då. Olika så klart. Han har ju följt med oss till, få se, (räkna, räkna, tänk....) till fyra lägenheter, 1 hus och sedemera 1 radhus. Alltid har vi sett till att han passat in. Han har haft det himla bra. Inte ens när ungarna använde honom som ribbstol klagade han. Nej, han stod pall. Visserligen fastskruvad i väggen för säkerhets skull men han kunde ju ha släppt ifrån sig ett hyllplan eller två. Men inte min Ivar.

Ska han verkligen flytta? Kommer vi inte att sakna honom?

Jo. Antagligen.

Men nu HAR vi bestämt oss för att ha lite nya, valda-tillsammans-möbler, Älskade Sambon och jag. Vi har levt i ett hop-plock från mitt gamla liv, hans gamla liv och nu tyckte vi att

"Näe. Nu gör vi något alldeles, alldeles eget".

Jag tycker mig ha hört att Ivar och Mormors gamla skåp har diskuterat på nätterna varför just Mormors gamla skåp ska få vara kvar men inte Ivar. Skåpet har tröstat honom med att tala om att han inte förpassas till evigheten, utan ska få vila ett slag i ett förråd. Som tack för lång och trogen tjänst liksom. Med det har Ivar låtit sig nöjas.

Hejdå Ivar!

Ivar i sin glans dagar.

Till och med katten Martini har gillat Ivar!

Aktivera mera

Jomennueresåatt....
idag ska det börjas i Aktivitetsgrupp! Om ni minns, den där gruppen som inte finns. Skönt, tycker jag, att det händer något på aktivitetsfronten.
Alltså. Jag har aktiviteter runt mig hela tiden. En del är mer än vad jag egentligen klarar av. Jag blir ju sjuk. På riktigt. Men FÖRUTOM det ska jag aktiveras utanför hemmet. Jag tycker det är bra. Tro inget annat. Min högsta dröm är att bli frisk och hel igen. Kunna ha ett trevligt och roligt jobb. Vara vanlig. Ingen vet egentligen vad som fattas mig. VARFÖR jag blir sjuk av att göra saker. Så, jag SKA gå på aktivitetsgrupp. Och hoppas, hoppas att det leder mig i rätt riktning.

Helgen har bjudit på blandad kompott. Mycket skjutsa och hämta barn. Den gamla taxichaufförsdrömmen har återupplevts.
Även spunk- och dånanfall över obäddade sängar, kringdrällda strumpor, ouppackade, stinkande träningsväskor och diverse andra tillbehör har inträffat.
Jag har blivit omsprungen i trappan ett antal gånger av Store Bror som varje gång måste meddela att "mamma, du ser ut som en gammal tant när du går".
Ja. Jag gör ju det på morgnarna. Att ta mig nerför trappan kan ta en sisådär fem minuter med de här stela lederna. Varför krymper hälsenorna på natten? Och ja. Jag blir på dåligt humör när jag hasat mig ner och upptäcker att jag glömt telefonen kvar på nattduksbordet och det bara ringer och ringer. Att gå upp igen, innan lederna kommit igång, gör sig inte. Det händer att jag morrar. Lite.
Det har tvättats och lagats mat igen. Planerats för Stora Systers fotbollmatch i Umeå och Store Brors handbollmatch i Linköping. Den här helgen behövde mamman inte närvara vid någon av tillställningarna utan kunde hålla ställningarna inför hemkomst igen till Radhuset.
Inför tapetsering av vardagsrummet har saker packats ned i kartonger. Det blev loppiskartonger, slänga-så-långt-bort-det-går-kartonger, kanske-bra-att-ha-sen-kartonger, skänka-bort-böcker-kartonger och så det-här-ska-vi-ha-sen-i-nya-vardagsrummet-kartonger. Jag hade dessutom sett ut en ny, gammal fåtölj som Älskade Sambon hämtade i Begnademöbler-affären. Just det. Sett ut. Den här gången var han min "BoB", (Bär och Betala) och jag är nöjd. Jättenöjd.
Ett liiiiitet problem bara, eller "logistiklösning behöver funderas ut". Vardagsrummet är nu fyllt med kartonger, fåtöljer, böcker, hoprullade mattor och annat, känns som mer saker än INNAN vi började röjningen. För, vad gör man av allt under tiden takmålning och tapetsering pågår? Och underarbetet. När det pågår. Var gör man av allt? Grannens uterum? Skulle kunna funka. De är på semester.
Mitt i alltihop behöver jag lägga mig ned. Systemet går ned, musklerna domnar och lederna svullnar. Det är en himla tur att soffan är försenad. Igen. Chansen finns att vi hinner klart ändå. Hoppet är det sista som överger en.
Så därför ilar jag nu till Aktivitetsgruppen och hoppas, hoppas att det är vägen tillbaka.

Alla goda ting är tre?

Rätt som det är skramlar det till i överrasknings-burken och när det är roliga överraskningar är det ju som sagt roligt. Och något att glädjas åt i feberdimmorna.
Den nya tv.n lämnades in för reparation i fredags. En platt, ganska stor tv som flimrat i blått, visat halva bokstäver och inte alls uppfört sig som en ny tv. Försäljarens uppmaning att byta scartkabel funkade inte. Det var blått och halvt i alla fall.
Idag kom ett brev från försäkringsbolaget.
"Er tv går inte att reparera. Ni kommer att få en ny".
Sådana rader måste läsas flera gånger för att förstås. Att något kan vara enkelt liksom. Att en svindyr försäkring faktiskt träder i kraft och gäller. På riktigt!

Sen ringer Älskade Sambon och meddelar att nya soffan är försenad. Med minst två veckor. Men, kanske någon undrar, är det en bra överraskning?
Ja. Faktiskt. Det var ju tänkt att vardagsrummet skulle ha nya tapeter när soffan kom. Som general i detta sjukläger har jag ju förstått att så skulle det inte bli. Tapetsering och influensa är ingen bra kombination. Men, med denna försening har vi en chans! På riktigt!

Nu undrar jag ju vad som är tredje överraskningen idag. För att "alla goda ting är tre" heter det ju.
Hm.
Store Brors huvudvärk kanske bara är just huvudvärk och inget tecken alls på influensa?
Hårddisken som är inlämnad till "data-doktorn" kanske inte alls har brunnit utan att bara grafik-kortet har gått sönder?
Tänk om Älskade Sambon kan komma hem i kväll igen fast det idag är ÄNNU mer mitt i veckan än igår? DET skulle vara den bästa överraskningen av alla! På riktigt!

UPPDATERING: Huvudvärken var just huvudvärk. Good! Och ja! JA! Han, med stort H, kom hem. Mitt-i-veckan-kom-hem! Och fixade mat! Mitt hjärta det bultar!

Svart är också en färg!

Projektens tid är här. Vardagsrummet skall fixas till. Nya möbler är beställda. I olika svarta nyanser. Mattan, som vi redan har, är svart. Tv-bänken, som vi redan har, är svart. Igår inhämtades från en tapetaffär, olika tapetprover. De jag fastnade för var ljusgrå med en tja, svart fondvägg.
"Är det en fas"? undrar Älskade Sambon.
"Har du blivit hårdrockare, mamma"? undrar Store Bror.
"Är det inte lite depressivt"? undrar min terapeut.
"Det finns väl andra färger"! tycker Lilla Syster.
Klart det gör. Jag bara är i en svart period. Utan att vara mer depressiv än vanligt. (Deppig ÄR annars ett vanligt tillstånd för mig. Än så länge. Fast jag har humor. Fast det är ett annat inlägg....).
Men jag tänker mig grått och svart för att kunna ha starka färger på allt annat. För jag gillar verkligen färger. Faktiskt. Och svart är ju en färg!
Jag tänker mig också att vår fina smidesvägglampa "Eva och Adam" verkligen SKULLE vara snygg mot en svart fondvägg. Komma mer till sin rätt. Jag vill också ha lugn i vår röra av gult, svart, teracotta, grått, blått, rött, sebrarandigt..... Därur föddes "projekt Vardagsrum".
Hårda förhandlingar pågår. Jag har gått med på att byta ut mattan. Mot en ljusgrå. Stora Syster tar sig för pannan.
Jag påpekar det igen. Svart ÄR en färg! Men, jag känner min familj. Sista ordet är verkligen inte sagt!

Bakgrundsfärgen till den här lampan diskuteras livligt.
Svart eller ljusgrå. Mamman är obeveklig. Eller inte....

Ordning och reda

Jag gillar att ha ordning och reda, (Älskade Sambo, du kan sluta fnissa nu!) men att jag GILLAR att ha ordning och reda är nu tyvärr inte samma sak som att jag HAR ordning och reda. (nu blev han tyst....).
Försöken är många. Det har inhandlats backar, fina kartonger, tygsäckar, plastsäckar, tidningsställ, små burkar, stora burkar, askar, pärmar, mappar...... som står där så fint på sina tänkta platser. Är det något i dem? Jo, ett par dagar så där i början. Sen, oftast inte. Det är ju hopplöst! Hur gör man?
Visst, saxen har sin krok i köket. Men var är saxen?
Så här inför hösten är tidningarna fyllda med välmenande reportage om "Bästa förvaringen i hallen", "Så skapar du ordning och reda i köket", "Lätthittat och lättstädat på hemmakontoret". Pah! Det är svårare än så tycker jag!
Jag har en fiffig garderob i hallen som döljer "det-var-värst-vad-vi-har-många-jackor-skor-och-stövlar" i den här familjen. Tyvärr är det spegeldörrar. Tanken var god, att spegla sig i hallen innan man går ut är ju trevligt om man nu händelsevis ser något för alla fingeravtryck, hårsprayrester och post-it-lappar, förresten varför går den sabla dörren inte att dra igen helt?
Jasså. Jaha. Det är här Lilla Systers gummistövlar ligger. Som stoppklossar. Synd, de hade behövts i skyfallet häromdagen. Det hjälper inte heller enbart med fiffig garderob, själva grejen är ju att ställa in skorna på hyllan, hänga in jackor, hjälmar, väskor, paraplyer och lite till I garderoben.
Det är helgens tema. Att återställa ordningen i radhuset efter sommaren. Lagom till midsommar åkte dunjackorna ut ur garderoben, nu är det flip-flopsens tur. Känns som vi "flippat" färdigt för i år. Snygga boxar att förvara dem i har jag ju redan!

När hallgarderoben skulle fixas i ordning, målade jag först på väggen......

.... innan spegeldörrarna kom sedan inredningen och kläderna
på plats och visst kan man kalla detta för ordning??!!!!
Nu är det här ett tag sedan.......

Utredning och inredning

Dagens post innehöll två för mig intressanta brev. Det ena innehöll en kallelse till funktionsbedömning av arbetsterapeut och det andra brevet innehöll en kallelse till en annan utredning som jag väntat på sedan feb -08.
De här två besöken är nu inbokade dagarna efter varandra, första och andra september. Det blev lite "ketchup-effekt" av det hela. Först kommer ingenting, ingenting, ingentiiiiiiing och så: Poff! Allting på en gång!
Jag klagar inte. Skulle aldrig falla mig in. Men jag undrar hur det kommer sig? Bara. Det får man ju. Det är så länge jag bara gått i "tomme" så att säga, strax är det tre år sedan jag blev dålig.
Å andra sidan betyder det att f-kassan går med på att jag får ersättning även under september månad då utredningarna görs. Det är ju en glad nyhet! Rent av alldeles jätteskönt.
Imorgon börjar jag hos sjukgymnasten efter sommaruppehållet, basal kroppskännedom. Det ser jag fram emot. Det känns i kroppen att det var länge sedan jag var där, och även om jag övar flitigt alldeles för mig själv blir det ett snäpp bättre med handledning. Under sommaren har jag ju hållt igång med mina morgonpromenader, simmat i havet, cyklat m m. Alltså försökt att vara aktiv, att tänka mig som en aktiv människa igen. Det är inte varje dag det fungerar, men om jag jämför med hur det var för ett år sedan, så har jag fler aktiva dagar per vecka nu än då. Så då gör jag alltså framsteg. Sen kommer ju mina "perioder" då allt rasar men det går ändå framåt, som om mitt system börjar vakna igen. Det går inte fort. Ibland står det still. Ibland backar jag lite men målet, målet är framåt!

OCH en ny soffa!
Med posten idag kom även höstens nya katalog från MIO möbler. Ack! Visst kan man få drömma! Längta! Önska! Nu ska man ju inte sukta efter materiella ting, hälsan är ju viktigast o s v, men, det vore så skönt med en ny soffa. Vår har gjort sitt. Och gjort det alldeles förträffligt bra! Men nu är den sliten, nedsutten, lite trasig och ...... alldeles underbar! Förbaskat!
Ikväll ska jag sitta/ligga i den med en kopp te och inte att jag då ens andas om att jag tänker byta ut den. Känner mig som en förrädare bara att jag tänker tanken. Men att titta i colorerade möbelmagasin och drömma, det kostar ju inget. Om man håller sig till att TÄNKA på hur snyggt det skulle vara!

Vår-utflykt!

Det slutade regna fram på eftermiddagen och solen vågade sig fram. Då tog Lilla Syster, Bästa Kompisen och jag en promenad till "metropolen" på ön. Det här är vår färd:

Vi njuter, njuter av blommande buskar och en
underbar, härlig stig i solsken!

På vägen: sol, vattenansamlingar, gamla löv, geggamoja.......
vi vet vart vi vill!


...... över stock och sten........


....en spegelbild på vägen......

...framme vid Nedergården (hemsidan är SNART färdig, länk kommer)
hittade tjejerna dessa små, sköna, mysiga kompisar som så klart fick följa med hem....

...jag hittade dessa fina fåglar som kommer att passa på
vår svarta tv-bänk hemma i radhuset i stan......


....and still I dream of den här härliga
solstolen med tillhörande bord från SKAGEN.......

Fixarakuten!

Igår var jag, sambon och Stora Systern på Bomässa i Vår Stad. Det var intressant. Och hade kunnat bli VÄLDIGT dyrt! Ibland är det svårt att motstå vackra glasfat, hårbottensmassageapparater, ryggmassagekuddar, kuliga fåtöljer och julpynt. Men jag gläder mig åt att jag åtminstone kunde motstå frestelserna vad gäller nytt hus, utomhuspool (tror att grannarna skulle ha något att invända där.........), en mysig braskamin, (va, MÅSTE man ha skorsten....?), helt nya innerdörrar, en sisådär sju stycken, och egentligen, VEM kan leva utan ett duschmunstycke som ändrar färg? Eller en ryamatta på 23 kvm? Något för katten att klösa i och gömma de upphostade hårbollarna................. Nä, jag tyckte jag skötte mig alldeles förträffligt! Krängde endast 79 pix av sambon för årets julpyssel. Vi har en grej i familjen, att vi köper ett, endast 1! julpyssel varje år och nu har jag gjort det. Klart, pix, färdigt alltså. Skönt! När vi strosade runt hamnade vi i en av mässans höjdpunkter, det som skulle dra dit folket. Bygglovs-Matte och ...... Ja, vad hette han nu då? Den oerhört trevlige, välbyggde äldre mannen som Matte har sällskap av???? Anders? Nä, det lät för vanligt. Johnny? Nä, morsan. Du bara tänker på Dirty Dancing. Jamen Erik då? Erik snickare? Lägg av. Ja men vad heter han då? Och så åkte vi från mässan till Största Systern som behövde hjälp med att borra upp en hylla, gardinfållning och tavelupphängning. Helt i Bomässa-anda alltså. Sambon hade stuvat in allt som behövdes i bilen, jag bidrog med strykbräda och knappnålar. Vi hade en mycket trevlig stund, Stora Syster var med, det är hon som är Stilpolisen i familjen, vi gör INGENTING utan att fråga henne................ Största Systern blev väldigt nöjd och bjöd på kaffe och chokladpinnar, standard-fika i vår stora familj. Det blev kväll och vi åkte hem, sambon och jag. Nöjda med livet. Åt god mat, drack gott rött vin, slötittade på tv.n och skulle gå och sova. DÅ kom jag på. WILLY! Mattes snickarvän heter ju WILLY! Dagen gick HELT i inredningstecken................