Igår åkte alla fyra barnen med sin pappa till Farmor i Skåne. Lilla Syster packade nogsamt ned 15 st egenhändigt ihopknåpade Alla Hjärtansdag-kort, div presenter tillverkade i slöjden att dela ut till skånska kusinerna samt till Farmorn som brutit armen och behöver muntras upp. Resan gick bra, allt frid och fröjd.
Jag fick nyss ett sms: "Mamma. Jag skaknar dig"! Mmmmmm! Lilla Syster! Jag "skaknar" dig också. Framförallt värmdes mitt mammahjärta av meddelandet som kom från samma Lilla Syster som i veckan deklarerat att ALLA, precis ALLA, inklusive mamman är de dummaste som finns och inte fattar någonting. Någonsin. Gråt och tandagnisslan har vi haft och inte har det hjälpt att mamman tänkt, sagt och förklarat att när "liten blir stor", d v s, de små närmar sig tonåren, är det vanligt med berg-o-dalbane-känslor. Det hör liksom lite till och ska genomlevas. Det är på blodigt allvar såklart, känslorna, och det gäller att möta upp och stå pall! Och nu!
Hon "skaknar" mig! Gullunge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar