Om en liten strax ska jag bege mig till stadens konserthall och sälja fika när Lilla Syster och resten av musikskolan har julkonsert. Med det hoppas jag det blir tyst på tjatet att jag "aldrig hjälper till". Tar med mig en bok också, hade missat den lilla detaljen att även fikakrängande föräldrar skulle köpa biljett á 120 kr för att kunna slinka in på lediga stunder och åhöra de sköna stämmorna. Biljetterna är nu slut och jag får väl trycka örat mot dörren för att höra.
Sen så.
Är aktivitetsracet slut för den här december. Återstår bara att köpa julklappar och fixa till julen hos oss själva. Julefrid. Mmmmm. Man längtar! Efter det också!
UPDATE: Fikasäljet gick ju kalasbra och som pricken över I fanns det en biljett över till den här mamman. Konsertbesök minsann. Vis av erfarenhet och förutseende nog hade jag packat ned pappersnäsdukar i väskan och de nyttjades flitigt. Vad är det med musik och känslor???? De liksom lockar varandra till att trängas där i strupen och tårarna kommer först. A men! Bästa Mamman, min, satt bredvid och klappade på knät. De är tur de finns, mammorna!
Vi har köpt gran idag, men inte tagit in den än!
SvaraRaderaLite svårt är det i december att inte känna av den där stressen...
SvaraRaderaHoppas allt gick bra!
Kram