lördag, mars 31, 2012

Deklarera ........mera?!

Jag har alltid tyckt om att skriva. Allt möjligt. Så mycket så att jag en gång sökte en Skrivarkurs på distans.
Nu är jag i ett skede i livet när nya riktningar ska tas, och då har jag funderat lite på den där skrivarkursen. Varför sökte jag en distanskurs? Varför gick jag inte "all in", tog mitt pick och pack och tillbringade ett år på folkhögskola och bara skrev, skrev och skrev???
Jamen det finns ett enkelt svar på det: Det gick inte ihop sig med övriga livet.
"Inte kan väl jag"???
Nä. Jag kunde inte det. Då.
Nu blåser andra vindar och det kanske inte just blir en skrivarkurs på annan ort, man kan ju göra annat men skriva, det gillar jag.
När så trycket inombords blir alldeles för högt tar jag till skrivandet. Igen. 3516 ord senare känner jag mig befriad och förlöst.
Ut med det gamla och in med det nya.
Lite "ring, klocka, ring"?????
Är det inte bokslutstider precis nu? Revisioner? Deklarationer? Man gör klart, gör upp och gör mark för nytt???
Är inte det precis nu????

6 kommentarer:

  1. Jaaaaaa! Precis så är det! Vid den här tiden sammanfaller två viktiga komponenter: 1) man får alltmer tid över och 2) man har levt ett tag och har en hel del att berätta!

    Skriv, skriv, skriv! <3

    SvaraRadera
  2. Att skriva är som att avbörda sig en massa onödig tyngd, eller att fördjupa och återuppleva glädjen. Jag har kommet dit först nu att jag titar på skrivarkuraser, det finns ju rätt så många sommarkurser oxå............. Krammmm du skriver SÅ bra!!!!!

    SvaraRadera
  3. Nilla har rätt! Skriv, skriv, skriv. men glömför all del inte bort att deklarera. I love deklarera. KRAM!

    SvaraRadera
  4. håller med Nilla. Men jag kan inte påstå att jag löööv att deklarera som Spader det är mer ett nödvändigt ont)

    Hoppas att man får läsa det du skriver någon gång

    SvaraRadera
  5. Instämmer med övriga kommentatorer. Att få skriva av sig allt är förlösande. När jag skrev boken så var det på något vis den sista reningen. Jag skrev och jag grät och jag grät och jag skrev över alla minnen som drogs fram från det förträngda. Och så hel jag blev efteråt. Hoppas allt blir bra till slut och att du lyssnar till vad du själv vill. Kram

    SvaraRadera
  6. Att skriva är bra och nu fattar ju även tröga jag...

    SvaraRadera