Mitt i natten

Det är nästan midnatt och drygt två veckor till julafton. Ute regnar det men julbelysningen i trädgården gör sitt bästa för att sprida stämning. Alla sover utom jag och det är så lugnt och stilla i mitt lilla hus. Och inte har jag någon julstress heller. I helgen har vi druckit glögg och ätit pepparkaksmuffins med barnen, vi har plundrat en hel chokladkartong, vi har fantiserat om att baka lussebullar. Vi har kort sagt haft det mysigt och pysigt. Så där som man tänker att det ska vara i väntan på julen. Jag har säkert glömt något, något som vi brukar göra inför julen men i så fall verkar vi ju klara oss rätt bra utan det. Vad det nu är. När barnen var små fick de adventskalendrar med ett litet paket varje dag till jul. Har man ett barn är det 24 paket. Jag har fyra barn! Och gjorde detta år efter år. När jag slutade var det ingen som frågade efter det. Hade jag gjort det i onödan? För onödan ska man ju akta sig för. Nej, det var bara färdigt liksom. Och det tyckte jag var skönt!

Jul, ju, strilande jul......

Helg. Igen. Veckorna susar förbi i en rasande hastighet och precis som det känns att jag tagit tag i tisdagen och är med rätt så skapligt så är det fredag och vips så är det lördag kväll. Nämen. Redan? Ni som känner mig vet att jag är ett under av oplanering och impulshandlingar och förhåller mig tämligen ovetandes om tiden. Hur mycket hinner man på en timme t ex? Men! Inför den här helgen hade jag i alla fall BESTÄMT att jag, Sambon och Lilla Systern skulle gå på julmarknad. Så det har vi gjort. I regn. Duggregn och blåst. Julmarknad avklarad. Check. Men vad hände i veckan egentligen? Den som gick så fort? Jo, vi har firat två födelsedagar, dagarna efter varandra. De skulle planeras. Store bror har varit på skolresa till Bodaborg utrustad med ordentlig matsäck. Det skulle planeras. Lilla Syster spelade blockflöjt, Store bror tränade handboll, Stora Syster tränade fotboll. De skulle skjutsas och hämtas. Lilla Syster hamnade i bråk med tjejkompisarna. Det skulle medlas. Store Bror har inte varit helt nöjd med tanken att fredag till lördag skulle han tillbringa på kortis. Det skulle peppas och förklaras. Lilla Syster skulle ha filmtajm i skolan med mysfika. Det skulle planeras. Och så har vi ätit middag varje kväll. Frukost varje morgon. Det ska planeras och inhandlas så att det finns något att laga till. Ja, det är ju så där det rullar på. Varje vecka. Förutom födelsedagsfirandet. DET händer ju inte varje vecka. Så det är ju en klok idé att släppa tisdagen så där vid 23-tiden för att gå till sängs och hugga tag i onsdagen sedan. Men jag är SÅ dålig på det. Att komma i säng i TID. Det är skönt med sena kvällar. Det är lugnt, tyst och mysigt. Då! Inte nästa morgon när klockan ringer 06.30. Fast lite mysigt är det nu. Med ljusstakar som lyser i morgonmörkret och när Sambon har gjort kaffe när jag vaknar. I kväll har jag alltså gjort en reflektion över veckan som varit och konstaterat att jag uppfyllt ett mål jag hade för helgen: julmarknad. Så jag kan lugn och nöjd dra mig tillbaka. Och så kom jag på precis! Just ja! Stora Syster ska ha skjuts till en fest och vi har inte ätit middag än. Jag skulle ju inte skriva i bloggen, jag skulle ju göra mat. Så det blev. Igen! Inte undra på att veckorna rusar................

Nu haver vi.....

.....julpyntat vårt hus. Klart. Och det har varit hårda nypor i julpyntet. Här ska rensas..... Men det är inte så himla lätt. Det är lätt att falla i "minnesgropar" och komma ihåg den ena virkade julgrisen, tovade tomten efter den andra. Strunt samma att de små "flugsvamparna" ser anfrätta ut, har de hängt med i 30 år får de minsann hänga i tallriset i år igen. Tillsammans med de guldfärgssprutade tallkottarna. "Kommer du ihåg.." och "Nämen titta...." är uttryck som flyger kors och tvärs över jullådorna när skatt efter skatt hittas och öppnas omsorgsfullt. Och till slut är vi överens, det känns måttligt och gripbart och juligt. Misteln är på plats och där står Sambon mest hela tiden och väntar på att jag ska gå förbi...... Och när han inte står där är han i trädgården och julpyntar. Det får vara hans grej. Mycket lysen blir det. Olika färger! Hjälp! Sist införskaffat är lysande snölyktor. De är faktiskt ganska fina och söta i kväll. När det är riktig snö på dem. I dagsljus, utan snö ser det mer ut som högar efter älgar som druckit klorin.... Så vi hoppas på snö!
En annan diskussion har seglat upp i det här hushållet. Och det är allvarliga saker! Jultall vs Julgran! Sambon är uppväxt med Jultall??!!! Vilket andra delen av familjen, jag o mina barn, aldrig har hört talas om utan röstar för julgran. Såklart. Har man sett Jultallsförsäljare? Nope!Inte en endaste en har jag någonsin sett. Julgransförsäljare. Japp! De har redan dykt upp. Jakten på den perfekta granen kan börja. Och så får jag veta att min svärfar (to be) fixat en jultall till oss. Hallå! Vänligt men ..... hur ska den här julen bli? Ska vi inte ha gran som vi alltid haft? Barr i fötterna? Och som måste vändas med platta sidan mot väggen? Nä, här har INTE diskuterats färdigt.......

Snart tändas 1000 juleljus!

"Julen är här"...... "Jingle Bells"..... "Stilla natt, heliga natt"..... Vi har förärats dessa och ett antal andra julsånger ett bra tag nu. Lilla Syster spelar nämligen blockflöjt, inne på tredje året, och ska i vanlig ordning vara med på musikskolans julkonsert. Hon har tränat envist och flitigt och matlagningen har alltså skötts till sköna toner. Nåja, en och annan gång har väl blockflöjten tagit sig andra irrfärder bland noterna än vad Lilla Syster har tänkt, men på det hela taget är det väldigt vackert. Och lite tjatigt. Men traditioner är ju traditioner och det skulle ju kännas oerhört konstigt om hon så här års spelade "Nu grönskar det" och "Fjäril vingad " t ex. Men t o m Lilla Syster har uttalat det så jag är inte elak på något sätt. Nope. Hon tränar på. Och jag hejar på. I helgen tänkte vi julpynta. Eller jag, tänkte julpynta. Är det inte lika bra att få det gjort? Så man hinner njuta av doften av nejlikor i apelsin, kanelstänger och värmeljus bland kaffebönor? Damma av glöggrytan och komma ihåg att köpa mandel och russin. Check. Baka lussebullar. Check. Baka pepparkakor. Check. Ta fram adventsljustaken. Check. Köpa nya lampor till den, säkert! Check. Några julklappar har jag redan köpt. Korsitaketcheck. Det är väl så jag tänker mig JULEN. Så, tidningars julbilagor göra sig icke besvär i mitt hus. Jag SKA stå emot virkade ostgördlar, binda egna kransar (tack Y för att du förärat mig en), vikta glitteränglar och allsköns krångelmojsiga recept. Nä, tacka vet jag Mor Annas pepparkakor med ädelost på tub. Anna Skippers mardröm men hon är inte heller välkommen så här före jul. Jag vill verkligen vänta i lugn och ro på julen och provsmaka vad jag vill. Jag tror och tycker att det vore mer lämpligt om hon dök upp i januari eller så................ Men, känner jag mig rätt och det borde jag väl göra så här pass långt i livet, kommer jag att drabbas av ANINGEN julhysteri. Bara en aning. Men jag VILL verkligen ha det lugnt och skönt ha tid att umgås med vänner, dricka glögg och prova några nya snittar från recept i Buf....... i skenet av mina handstö... lju.... Ja, så lätt är det. Att halka in i bilden från något glättigt julmagasin. Men, friends. Ni är SÅ välkomna att dricka glögg! Jag kan inte lova annat än burkpepparkakor med ovan nämnda tubost. Men man vet aldrig! Lugn o ro var det.....

Jag märker att jag är äldre när.....

.....kudden liksom sitter kvar i ansiktet fast det är en timme sedan jag klev upp ur sängen, fötterna är ohyggligt svullna framåt kvällen efter ett par timmar i högklackade skor, det är gott om anti-rynk-krämer i badrumskåpet och MÄRK VÄL att det är presenter som förärats mig. Hm, någon ANNAN tycker alltså sig ha skådat en skrynkel eller två i mitt fejs! Annars tänker jag inte så mycket på ålder, tror jag. Tycker mest att andra runt omkring blir äldre........... Men, man kan ju alltid fixa till sig och ha det lite mysigt. Tänk t ex ansiktsbehandling. Ni vet, så där skönt med ansiktsmask, massage och mindre skönt men nödvändig pormaskklämning. Det är skönt att unna sig något mysigt då och då. Fotbehandling, massage, hårtvätt hos frisören. Min absoluta höjdpunkt i den vägen är en "hote stone"-behandling. Massage med heta lavastenar. Då var det så skönt och behagligt att håret krullade sig på huvudet och ordet "gudomligt" fick en innebörd även för mig. Till denna oerhört sköna behandling serverades mjuk, klassisk musik och känslan av att ha "klivit av" infann sig. Känslan bar jag med mig länge. Allt detta kom jag att tänka på precis alldeles nyss då jag hällde av spagettivattnet och ångan slog upp i mitt ansikte. Så nära en ansiktsbehandling har jag inte varit på länge!

Fixarakuten!

Igår var jag, sambon och Stora Systern på Bomässa i Vår Stad. Det var intressant. Och hade kunnat bli VÄLDIGT dyrt! Ibland är det svårt att motstå vackra glasfat, hårbottensmassageapparater, ryggmassagekuddar, kuliga fåtöljer och julpynt. Men jag gläder mig åt att jag åtminstone kunde motstå frestelserna vad gäller nytt hus, utomhuspool (tror att grannarna skulle ha något att invända där.........), en mysig braskamin, (va, MÅSTE man ha skorsten....?), helt nya innerdörrar, en sisådär sju stycken, och egentligen, VEM kan leva utan ett duschmunstycke som ändrar färg? Eller en ryamatta på 23 kvm? Något för katten att klösa i och gömma de upphostade hårbollarna................. Nä, jag tyckte jag skötte mig alldeles förträffligt! Krängde endast 79 pix av sambon för årets julpyssel. Vi har en grej i familjen, att vi köper ett, endast 1! julpyssel varje år och nu har jag gjort det. Klart, pix, färdigt alltså. Skönt! När vi strosade runt hamnade vi i en av mässans höjdpunkter, det som skulle dra dit folket. Bygglovs-Matte och ...... Ja, vad hette han nu då? Den oerhört trevlige, välbyggde äldre mannen som Matte har sällskap av???? Anders? Nä, det lät för vanligt. Johnny? Nä, morsan. Du bara tänker på Dirty Dancing. Jamen Erik då? Erik snickare? Lägg av. Ja men vad heter han då? Och så åkte vi från mässan till Största Systern som behövde hjälp med att borra upp en hylla, gardinfållning och tavelupphängning. Helt i Bomässa-anda alltså. Sambon hade stuvat in allt som behövdes i bilen, jag bidrog med strykbräda och knappnålar. Vi hade en mycket trevlig stund, Stora Syster var med, det är hon som är Stilpolisen i familjen, vi gör INGENTING utan att fråga henne................ Största Systern blev väldigt nöjd och bjöd på kaffe och chokladpinnar, standard-fika i vår stora familj. Det blev kväll och vi åkte hem, sambon och jag. Nöjda med livet. Åt god mat, drack gott rött vin, slötittade på tv.n och skulle gå och sova. DÅ kom jag på. WILLY! Mattes snickarvän heter ju WILLY! Dagen gick HELT i inredningstecken................

Stående hunden och Stolte Krigaren

Att det är nyttigt med motion har väl inte undgått någon. Inte mig heller. I vår familj har vi olika intressen som handboll, fotboll, dans, yoga och promenader. Man ska inte underskatta värdet av promenaden! Och som vardagsmotion måste jag säga att springa efter bussen, hoppa över en ej kastad soppåse på väg ut genom ytterdörren (jag, inte påsen tyvärr...) inte alls är att förakta. Men om jag tänker på motion i mer organiserad form så finns det ju en uppsjö att välja på. Jag har då valt yoga, afro, och styrketräning. Det låter som jag är ett träningsfreak, inte alls, utan mer utav en periodare av dessa grenar. När jag var liten fick jag ibland följa med min mamma som gick på "husmorsgymnastik". Denna gymnastik utövades i en källarlokal och leddes av en kvinna som med hög röst delade ut order. Jag har ett svagt minne av en kvinna som satt och spelade piano till detta och vi barn som följt med satt knäpp tysta på hänvisad plats i 45 minuter. Inte kan jag komma ihåg att något av oss barn som var där så mycket som smackade med tungan, än mindre rörde på en endaste kroppsdel av rädsla för att få skäll av "ledartanten" eller att få höra att man skämt ut sin mamma. Men, jag kommer ihåg "armar uppåt sträck" och "pendla bakåt och pendla framåt", "dutta med stårtå framåt och bakåt". Och jag undrar, vart tog "armar uppåt sträck" vägen? Och att "pendla framåt och bakåt" med nyss nämnda armar? Detta minne kom över mig härförleden när jag utövade ett yoga-pass. En tanke med yoga är just att lära sig tränga undan de tankar som pockar på under passet och bara vara fokuserad här och nu. Men den här tanken, med mamma i sockeplast och "armar uppåt sträck" var svår att bli av med om jag säger så. Jag lyckades till slut i alla fall och lyssnade sedan till andra instruktioner där och då som "Stående hunden", "Stolte Krigaren" och "Catstretch"............... Häromdagen var jag på ett afro-pass och där "plockar vi ned solen", "hyllar jorden och himlen" och "håller i en påk". Motion ÄR kul och om inte annat, minnesvärt!

När tankarna far..........

"Särbon" har blivit Sambo. Ja, nu har ju det inte skett sedan igår, utan när jag skrev "särbo" kom det utav gammal vana. En 6-årsvana. Men fr o m 1 sept är han alltså min Sambo. I praktiken ändras ingenting förutom att vi nu även delar brevlåda! Sonen var trulig när nyheten kom på tal och tyckte att ska någon flytta in hos mamma får han ha en egen brevlåda. Vi satte stopp för de planerna och till slut har sonen gått med på att även ta in mannens post. Vi tackar för det! Sambon arbetar i Stora Staden och är en pendlare med övernattningslya där. Och, i vårt gemensamma lilla radhus pågår renoveringsplaner av ett BADRUM! Jag anar att det är ett stort, galet projekt men just nu kan vi inte gå in i vårt badrum utan att få magkramp av aprikosfärgade tapeter, blå bård och plastmatta á lá "slarvig byggare anno -81". Och inte spelade det någon roll att vi försökt piffa till det med tavlor, fina handdukar och fint duschdraperi. Nä, det återstår endast ..... renovering! Och är det lätt att välja då hur det ska se ut? Nähä?! Det finns mycket att välja på om jag säger så. OM man har ett badrum på sisådär 10-20 kvm, och kan slå ut väggar hit och dit vill säga. Jag ANAR att vår närmsta granne har ett och annat att säga om vi helt plötsligt slår ut väggen till deras klädkammare och placerar duchhörnan där, för vår klädkammare är knökfull och var vi skulle göra av DE prylarna för att få in en dusch, det begriper inte jag. Och sonen får knappt plats i pytte-lilla sovrum som det är och vi, ja, det är likadant för oss så där kan vi inte ta en endaste liten kvadratmillimeter. Återstår alltså grannens klädkammare. Eller att helt enkelt strunta i de glassiga badrumsmagasin som finns. Jag har skrivit till varje inredningsprogram som finns i tv för jag TYCKER att vi har en riktig badrumsutmaning här, men INGEN, absolut INGEN har nappat. Från "Äntligen hemma" fick jag i alla fall ett "tack-för-tipset-mail" men det var också der alles. Så vi fortsätter att knepa och knåpa med val av kakel, toalett, handfat med eller utan kommod, sminkplats, herregud, tonåringen behöver sminkplats, och badkar, sambon älskar ju att bada, handdukstork istället för element! Men hallå! Då har vi inte plats att hänga handdukarna att torka händern med. Så vi har ett lyx-problem, ett badrum på 3,5 kvm ska räcka till och vara funktionellt för 5-6 personer....... Vi behöver ju i och för sig inte trängas där inne samtidigt, det är ju så sant, men lite knepigt är det! När jag fattat mod ska jag ta en bild på nuvarande badrum. Förresten, tips för små badrum mottages tacksamt!

Det är höst!

Det är verkligen höst! Idag har varit en sån där höstdag som jag just nu tycker om, det blir aldrig riktigt ljust och regnet har smattrat mot rutan. Katten och jag har legat i soffan hela dagen, tv.n har stått på men jag har inte orkat titta. Jag har influensan! Min älskade särbo var däckad förra veckan och i söndags kväll blev jag knockad. Helt plötsligt bara, men det är väl så det går till. Barnen har fått gå till sin pappa och jag hoppas de inte blir sjuka, det är ju handbollscup på gång. Vi "borde" ta oss ut till vår älskade ö, särbon och jag i helgen men det lär inte bli av om inte mirakel händer. Båten vill upp och ha vintertäcke på, huset behöver tittas till. Tills det blir dags njuter jag av sommarbilder och minns allt kul vi hade i somras.

Ett år senare..............

Rubriken idag är som hämtad ur en film, när manusförfattaren, regissören vill sammanfatta handlingen och visa hur det blev, inte vägen dit, utan målet.
Och ja, det har visst gått ett år sedan jag skrev ngt i min blogg. Jag har gjort tappra försök men inte fått till det, idag lyckades jag skapa en NY blogg, och si, då dök den "här gamla trasan" upp! Jag fortsätter här nu då. Om jag lyckas logga in en gång till på samma. Lösenord och användarord är inte min starka sida direkt och jag har blivit så datoravvänjd på sista tiden. Betala räkningar och skriva lite mail. Nu är jag omsprungen av barnen på den tekniken. Jag kommer ihåg när jag var tonåring och jag blev galen på mamma, som med förbryllad min stod framför den nya STEREOAPPARATEN och nervöst fumlade med reglage och knappar. Reglage? Ja, den nya STEREOAPPARATEN hade mer utseende av en cockpit, det VAR verkligen reglage, spakar och knappar och det fanns små fönster där man kunde se pilar röra sig till musiken, de fick inte gå över på rött, då var högtalarna i fara...... Kassettbandspelare, skivspelare och radio i ett.
Där stod i alla fall mamma och ville höra "Tiotusen röda rosor" men hur hon än försökte fick hon inte fram musiken. Och jag blev irriterad. Och jag tyckte hon var nördig som inte kunde. Ha! Där fick jag! För hemma idag, är det tonåringarna som hjälper mig med Mp3-spelare, kopplar kameran till TV-n så vi kan njuta av semesterbilderna o s v. Och aldrig att jag skulle röja för dem att jag faktiskt lägger ned lite tid på att försöka lära mig men aldrig får till det så snabbt som dem. Just nu är det en rauter som bråkar, jag VILL kunna sitta i soffan och skriva mina fyra mail i veckan. Och det HAR gått. Det är något som har hakat ur någonstans...............