Mobilfri zon önskas

I Övernattningslyan i Bromma råder radioskugga. Det är stört omöjligt att ansluta till internet och att använda mobilen. Man kan tro att det är lite uträknat för en fyrabarnsmorsa och en trebarnspappa på vift. "Vara ifred" får en mening när man inte kan nås. Lite ovant men nyttigt. Rent av skönt.
Därför blir det så tydligt sen, på tåget hem, hur det rings, internettas, pratas och hojtas helt öppet. Så mycket information man får som man inte behöver.
Att Bettan är sur på Katta som har strulat med Jocke och då blev Hampe förbannad och då ba.....
Att affärsmannen bredvid mig har trasslat till det för sig på jobbet och pratar himla högt om det i mobilen i 35 minuter....
Att Vänliga Sara säkerligen har en trulig tonårsunge i luren och försöker få hjälp med att förbereda maten eftersom tåget är försenat....... att ungen slänger på luren hela tiden och hon bara fortsätter ringa upp och låter så övertrevlig hela tiden (ungjävel, ska du ha något att äta så skalar du potatisen mamma ber dig om har jag lust att hojta i bakgrunden men det gör jag ju naturligtvis inte....)
Att killen bakom spelar musik så det ekar. Jo, han har hörlurar men de räcker liksom inte till. Musiken läcker ut.
Där rök den timman. Att få sitta i lugn och ro, sippandes på knallhett Pressbyråkaffe och läsa en bok. Forget it! Man åker kana rakt in i folks liv och jag vill inte. Vill inte höra, vill inte veta.
Undrar om man kan boka mobilfri kupé?! För det skulle då sannerligen behövas.
Så,
nu har tant gnällt färdigt!
Måndag. Undrar vad det blir till middag?

Tjolahopp, tjolahej, något biter på mig!

Jojo. Trådlöst är grejen. Inga sladdar alls. Inget att snubbla på, trassla in sig i eller koppla fel. Nä. Trådlöst ska det vara. Idiotiskt om nån frågar mig. Jag BEHÖVER saker med sladd. Thats it. Jag behöver hitta telefonen till exempel. En lur med en sladd som sitter fast är bästa grejen. Inget hysteriskt letande när det ringer, nä, man bara går till den plats där man la luren sist och häpp: Där är den kvar! Utomordentlig uppfinning.
Skrivaren också. Fly mig en med sladd så man fattar vad det är för fel. Lite glapp och kontaktfel kan jag fixa. Men en trådlös skrivare? Hur fixar man den? Det finns ju liksom inget att TA på. Rycka i. När skrivaren är ansluten till nätverket, nätverksnyckel programmerad och skrivaren så snällt visar sitt IP-nummer så tänker jag:
"Perfekt, bara att installera skrivaren".
"BARA" existerar inte när det gäller teknik. Datorn "säger" att den inte känner igen IP-numret. Att det är fel. Hur överbevisar jag den???? Det hjälper inte att skrika åt den...
En bärbar dator står bredvid en skrivare. Anslutna till samma nätverk. Men datorn hittar inte skrivaren. Hur svårt kan det vara? Jag har provat att ställa datorn PÅ skrivaren men den hittar inte skrivaren i alla fall. FAST jag talar om att de står bredvid/nära varandra. Puckodator! Och puckomig som går på försäljarsnacket. Jag vill ha en skrivare med sladd. NU!
"Paniken" sprider sig i radhuset. Om några dagar är det meningen att en router, fyra datorer, en skrivare/scanner/kopiator och en telefon ska sitta sammankopplade på något mysko vis via nya LAN-uttaget. I hallen. På bottenvåningen. Datorerna och skrivaren finns på övervåningen. Trådlöst är grejen då. Vem vill ha datakablar runt om hela lägenheten. Jojo. Man småler. Och småler så jävla lagom när kundtjänst inte är lika entusiastiska som försäljaren som fick mig att köpa skiten. Nä. Nån som vet meterpriset på datakabel? Det lär gå åt en del.....

Äckel päckel

VÅRkänning. Härligt! Hundbajs under skon. Ohärligt. Om jag bara visste vilken hund med tillhörande korkad ägare det rör sig om skulle jag inte tveka det minsta att lägga de kläggiga, äckliga skorna i husses/mattes brevlåda. Så det så!

Gardingeneralen har kommandot

Vis av förra decembers ytliga lilla undran var i all världen julgardinerna tagit vägen har jag haft koll på dem hela året. Vaktat dem noga i handdukslådan och nu är de på plats där de ska vara. I köksfönstret! Har man nu en gång blivit utsedd till gardingeneral får man väl leva upp till det. Är det då någon som märker att gardiner är bytta? Att det hänger röda, juliga gardiner med änglar på i fönstret istället för de grönvita?
Mjna. En trettonåring och en nittonåring, båda tjejer, ser det direkt. De andra två, de manliga inslagen i the familia märker inget. Ingenting alls. Tror att det har något med "blinda fläcken" att göra. Eller nåt.