Paus

Att varva trädgårdsfix på yttepyttetomten med lite småprat á la Margit nu 91 år, är alltid trevligt. Margit älskar min vita trädgårdssoffa som står ute året om. På somrarna kommer hon och vi sitter på de blårutiga dynorna, på vintern är det fårskinnsfällen som gäller. Men kaffe och en pratstund vill hon ha i soffan, det hör till, två gånger om året.
"Dumt att ändra på en bra vana" säger Margit.
Visserligen berättar hon samma saker om och om igen, men det gör absolut ingenting. Hon älskar att berätta och rätt som det är ler hon så där underfundigt och skrockar lite för sig själv.
Jo. Hon har sett Hjärtat. Och motorcykeln.
"Det verkar farligt det där hör du" säger hon till mig och ber om en sockerkaksskiva till som hon doppar frejdigt i kaffet.
"Fast"............ i nästa andetag berättar hon minsann om äventyr hon och hennes man varit ute på. Mannen skulle rodna om han visste om vissa detaljer som avslöjas....... men. Kvinnor emellan, my lips are sealed! Sen fiskar vi sockerkaka ur hennes kaffekopp innan hon tackar för kaffet och stapplar hem till sitt. Jag gillar Margit!

När det är bara bra!!!!!!

17 kilometers vandring igår gör att den här donnan känner sig lite stel idag. Men ändå förvånansvärt pigg. Tänker att för några år sedan hade en sån här vandring varit helt otänkbar, när kroppen strejkade och tanken då på att mina ben skulle bära mig längre än till brevlådan inte fanns. Så jag firade lite igår! 

Det var perfekt vandrarväder, bästa sällskapet och vansinnigt vackert! Genom hagar och skogar, över ängar och åkrar, i dikeskanter, under vägar, över vägar, nära vatten, i skogen, ut ur skogen....... som jag njöt! När man går så där hinner man prata en hel del. Ventilera, vrida och vända och verkligen prata. Likväl som det är oerhört skönt att bara gå tyst en stund och njuta av dofter, fågelsång och allt det fina. En del knutar jag hade med mig hjälpte Bästa Resursläraren mig att knyta upp och se andra utvägar så jag känner mig starkt laddad att ta itu med skolan för Store Bror på måndag. Igen. Den eviga följetongen.............. 

Efter vandringen stannade jag kvar hos Bästa Resursläraren och åt bakad potatis med skagenröra, hembakta chiabatta. Till efterrätt varma äppelklyftor med kanel och vaniljglass. En perfekt avslutning på en toppendag! 

När jag kom hem fanns Största Systern i soffan. Hemma från Amerikat! Hon förärade sin mamma med hudlotions från Victoria Secret, lemon och cocounut! Älskade doften! 

Sen kollade vi schlagern, åt godis, babblade och jag somnade i soffan. Vaknade och fick reda på att Danmark vann! Grattis!

Idag väntar avloppsrensning, trädgårdsfix och kaffebesök......... någon ska inspekteras av tonåringar och det passar väl bra över ett fat med bullar????? Bullar, baka er.........!

Ut i skogen ska vi gå!!!!

Man lever helt enkelt på. En lärdom vi har här i radhuset. Det brukar lösa sig förr eller senare. Igår löste det sig förr när sonen plötsligt klev upp, åkte på praktik, gymmade efter det och tillbringade kvällen ute med kompisar........ Jaja. Man kanske står mitt i köket och är lite förvånad. Fast mest lättad. Orosurret kan dämpa sig lite igen och landet Ingenmansland är förvisso inom synhåll men vi föredrar avstånd.
Idag är det dags för mig att ladda lite batterier och man kan man ju hoppas att vädergudarna bestämmer sig för att den här donnan ska ha det komfortabelt idag och INTE behöva traska runt i regn.
En långvandring står på agendan. Vandrarskorna är framme, ryggan packad med matsäck för dagen och jag längtar efter att komma ut i skogen. Kungsörsleden, here I come!
Nu är mitt lokalsinne inte det skarpaste världen skådat men jag har utomordentligt vandringssällskap, Bästa Resursläraren, så jag kommer säkert hem igen! Men först, as usual, dagens första kopp kaffe. Bäst!

Lördagspyssel

Idag ska jag vara lite Mulle Meck, Gubben Petson och Byggare Bob i en och samma person. Tro mig, jag har letat efter kvinnliga fixare i barnlitteratur, någon som fixar och trixar som ovanstående men inte hittat några.
Lite fix och pyssel i radhuset väntar, ett lås i en altandörr ska bytas ut så att dörren överhuvudtaget går att öppna. Vilket jag kommer tycka är trevligt eftersom själva altanen är utanför och alldeles strax snöfri. Kombinationslåset jag köpte visade sig vara helt värdelöst och fungerar inte alls trots batteribyte. 1375 kronor ska kräfvas tillbaka av ett byggvaruhus. Wish me luck! Kvittot vet jag ju precis var jag har....... not.
En skåpdörr i köket har pensionerat sig i veckan och med nya gångjärn blir den väl som ny????
Ja. Lite sånt där som inte hunnits med på ett tag ska tas tag i. Kanske åker julkransen till grovsoporna? Över alltihop skiner solen, till kvällen kommer två väninnor på middag och så ska det hejas på Tommy Körberg och Co. En lördag i mars.

Singelfundering

Det här med singelliv. Är det så himla enkelt? Egentligen? Jag menar, förut visste man ju precis hur allting skulle vara. Nu är allting så konstigt och uppochner. Man ska bestämma själv. Vilken del av morgontidningen ska läsas först på lördagsmorgnarna?
Ska första koppen vara te eller kaffe?
Glödlamporna. Byter jag till energilampa eller vanlig lampa?
Tvätta bilen. Guldtvätt eller diamant?
Ingen minimjölk i kylskåpet. Bara en sort: Grön. Märkligt.
Sen det här med granen. Om att vattna den. Här har man i 10 år tjatat sig blå på att det är mannen i huset som ska se till att det är vatten i julgransfoten. För det gjorde alltid min pappa. Nähärå. Den här julen skulle det vattnas av mig. Jättekonstigt ju.
Inte krockar jag med någon i köket heller. Alldeles gott om utrymme är det och hur jag än anstränger mig kan jag inte stå i vägen för mig själv och få en puss i nacken. Tro mig. Jag har försökt!
Tämligen samma fenomen i badrummet. Går inte att stå i vägen för mig själv där heller. (Ja. Har kanske försökt).
Och hur flirtar man? Jag bara frågar. De knep som körts i tio år på hemmaplan kanske inte ter sig som de mest moderna ute "på marknaden"? Hur ska man veta det? Och var i hela fridens dagar är "marknaden"?????  Var övar man? På vem? Var? Hur?
Alltså. Jag är mycket på ICA. Eller på föräldramöte. Eller så klart på jobbet. Ingen tid för marknad där inte. Det kan jag lova. Förresten. Kanske enda singeln på jobbet? Vart jobbar jag egentligen????  Ja. Och så klart hemma i radhuset då förstås. Av förklarliga skäl. Jag bor där. Tämligen flirtfritt för tillfället.
Det är mycket man ska vänja sig vid helt enkelt.
Nej. Det här är ingen kontaktannons. Bara ett enkelt konstaterande i all enkelhet en lördagsmorgon när jag valde del 2 av tidningen först för omväxlings skull. OCH ett hårdkokt ägg. Har aldrig hänt. Men nu så! Gick bra. Föränderliga tider!
Idag ska jag på bio med min systerson. Vi ska se Sune i Grekland. Systersonen tycker att jag ska gifta mig med Morgan Alling. Han tycker att moster ska ha en rolig kille. När jag sen säger att jag redan har det: Systersonen, skrattar han åt mig och säger att jag är lite tokig.
Ja. Jag är väl det! Fast jag tror att det underlättar lite.........
Ha en trevlig lördag!

Hej måndag!!!!!

En ny jobbvecka står i startgroparna och jag är...... fortfarande förkyld. Fast bättre. Så jag tar mig till jobbet alldeles om en strax. Orkar inte vara hemma längre, mellan fyra väggar grubblas det alltför mycket så jag behöver vidga mina vyer. Känna att jag finns på riktigt. Ja. Det gör jag ju hela tiden, förvisso, men de här orospökena. Njae. Jag gillar dem inte. De ligger på lur, de rackarna och passar på när jag inte är på topp och orkar schasa på dem.

Jag gör ändå mitt bästa för att mota dem. Igår lyfte jag mig i håret och tapetserade för första gången i mitt liv. Två garderobsdörrar. Blev riktigt bra om jag får säga det själv. Stilpolisen nr II i familjen, Lilla Syster, stod bredvid och kanske, kanske var det nära att det hettade till lite grand när den unga damen hade synpunkter. 

Hoppla hej, det är lätt att ha det va? Synpunkter. När man står bredvid och inte haver deltagit i hela projektet. Det ska planeras, inhandlas grejer, tas fram andra grejer, blandas tapetklister, mätas, rollas...... Ja. Lite fix är det. Och så blir de ju hungriga, de små liven....

Men jag fick godkänt! Och hur stort är inte det? Av en snart femtonåring! Hamnade visst lite överst på en lista. Ytterst tillfälligt skulle jag tro men det gäller att passa på och njuta av framgången............

Nu kaffe. Ständigt detta kaffe och sen väntar jobbet. Ha en bra måndag!

Detaljbild av garderobstapeten.......

Guldkant på tillvaron

Igår vankades det födelsedagskalas. En av kyrktanterna fyllde år och skrev på Facebook att hon bakade blåbärspaj.
"Blåbärspaj!?" sa en annan av kyrktanterna, d v s jag, och ringde till ytterligare en.
"Ska vi åka och överraskningsgratulera"?
"Det vankas blåbärspaj"!!!!!
"JA",
"det gör vi".
Sagt och grattat.
Ut i spöregn och plocka blommor.
Hittade smultron som träddes på ett strå = presenten.
Den fjärde kyrktanten vidtalades men hon satt fast i solgass i en helt annan stad fast nära och kunde inte komma loss.
Så två glada tanter åkte och överraskade en tredje.
Så kul vi hade då!
Blåbärspaj och kaffe i goda vänners lag på en altan i soligt sommarväder. Har jag sagt att vi har omväxlande väder? Väldigt omväxlande.
Fattades bara hattarna.
Klänningarna var blommiga.
Ja. I alla fall på födelsedagsbarnet.
Vi andra två hade haft så bråttom med själva överraskeriet så vi hade glömt bort våra blommiga klänningar. I ivern att hinna till blåbärspajen. Som var gudomlig.
Lite guldkant!
Man får helt enkelt se till att ändå rama in tillvaron med guldkant då och då.
Idag är det fredag. Bara det är ju en guldkant.
Så då gjorde det inget att det var lite körigt på jobbet.
Det förväntade "gåhemtidigare"-hoppet byttes mot "behöverstannakvarvärstaskitlänge"-insikten.
Men nu så!
Ikväll väntar balkonghäng med annan väninna.
Ostbricka utlovad.
Ett glas rött!
Kära hjärtanes!
Och så kvällssol, tack!

Himmelskt kaffe

Idag är det kaffekalas i himlen. Alldeles bestämt i den blommande syrénbersån. Där skiner solen som alltid och världens bästa Morfar firas. 75 år minsann. Katten Baileys är med och får sig lite grädde hon också. Kan riktigt känna doften av kaffe, sol, hembakta bullar och visst slinker det ner en och annan chokladpinne?! Nåja. Gamlamormor får visst vara med på ett hörn, hon har då aldrig tackat nej till kalas.
Vi här nere vi vinkar lite grand och ropar "grattis" rakt upp i luften. Så klart de hör! De vinkar tillbaka ju!
Grattis på födelsedagen morfar!



Himlakalas!



Morgonstund............

Att vakna 07.39 när man börjar jobba 08.00 är ingen hit. Nä. Rent av lite stressande om någon frågar mig. Speciellt om man 08.00 spik ska vara stationerad i telefonsupport. Bättre starter KAN man ha. Men det slår mig 08.03 när jag sitter i bilen att jag åtminstone har väldrillade barn. För Lilla Syster var ju uppe i god tid och såg tämligen förvånad ut vid frukostbordet när mamman virvlade nedför trappan väsandes "shitshitshitshitshit" och bam, in i duschen. När jag så kastade mig ute genom ytterdörren (ja, jag klädde på mig först) förärade hon mig med en kopp kaffe att ta med i bilen. Se där ja! När jag så stämplade in 08.19, drog en lättnadens suck, genast började längta efter morgonfikat med tillhörande macka, skänkte jag barnet en tacksam tanke. Hon vet vad som behövs: Kaffe. Vad mer do you know to know?! Egentligen?! I morgon är det fredag. Thank God.

Vandra vidare........

Eftermiddagen haver spenderats på fik i strålande sol och trevligt sällskap. Ett himla trevligt sätt att tillbringa en fredagseftermiddag på. För att inte tala om just det här fikets räkmackor. Går INTE av för hackor.
PLANERING var ordet för dagen. Kanske inte just min bästa gren, men absolut en av mitt sällskaps starka sidor och då är det ju bara att hänga på.
Vi pratar vandring här. FOTVANDRING. Långt. Typ sex timmar. Har bestämt mig för att utmana mig själv (haha, som inte varje dag är en utmaning.........) med att hänga på en van vandrare. Hon har lovat att ta det lugnt med mig som är novis och eftersom jag litar på henne så
"JA, JAG vill följa med på vandring".
Hoppla hej. Så. 3 november ska tant ut och gå. Jättelångt. 4 november har jag bokat fotvård. Har lovat mina tassar det så har de lovat att hålla hela vägen. Deal!

Lycka är........

 ......... när en "borttappad" syster blir en återfunnen syster och frågetecken blir till utropstecken. Det toppar man med en eftermiddag drickandes kaffe, kaffe och lite mer kaffe. Mycket har vi att ta igen. Mycket ska vi ta igen. Kvar på bordet står nu en alldeles underbar blombukett från bästa blomaffären. Somliga dagar är helt enkelt toppendagar!

En kär gammal vän

Åh! Grabbarna spelade för kung och fosterland och slutade cupen med en bronspeng! Nu är ju jag en luttrad idrottsmamma och vet att tredjepris inte smäller så högt precis just nu men om ett tag kommer det att kännas bra. Jag vet också att det är därför jag inte får något svar på varken ringsignaler eller sms. Allt måste smältas i sin takt. Men JAG tycker som vanligt att de är bäst, sötast, snabbast och tja, bäst helt enkelt! Guld från mig alltså!
Annars flyter lördagen på. Huvudvärken from hell, rester av migränen dröjer sig envist kvar och gör att farten är mer åt snigelhållet. Gör inget å andra sidan. Jag tänker tillbringa eftermiddagen i den nymålade trädgårdssoffan, den gamla trotjänaren som äntligen, äntligen har fått dynor också. Är det juli så är det. Då ska man sitta mjukt!

Som gjord att tillbringa denna lördagseftermiddag med en bra bok och en kopp kaffe. Solhatt på. Sen så!

Det kan väl hända....

... att det då och då råder en viss oreda på hjärnkontoret. Man KAN inte ha koll på allt!
Därför tackade jag "JA" utan att blinka till väninnan som ringde och undrade om vi inte skulle ta en tur till finfina, skitstora växthuset i morgon. Superduperrea har annonserats!
Men så trevligt väl? Prat, skratt, kaffepaus plus grönt och skönt som är så bra för hälsan.
Jodå. Ändå tills jag la på luren och fick en känsla av att det bestämt var något annat i morgon........????
Just ja. Jobbet. Den lilla detaljen. Semestern börjar ju inte förrän nästa vecka........
Asch då!

Tidevarv

En helt normal dag! Va???!!!! Blir ju nästan förvånad och överraskad. Lite glad rentav! Då finns det hopp om att allt tjorv ordnar till sig till slut. Får helt enkelt se tiden an. Älsklingen gör framsteg och har till och med fått lite färg på kinderna. Klädsamt minsann!
Sen kom jag på att jag pratade om midsommar som om det var långt fram i tiden. Min tidsuppfattning har visst fått sig en liten törn, så jag satte upp en förvånad nuna när väninnan vid kaffebordet påstod att det är midsommarafton på fredag!
Se där ja! Så det är därför jag är ledig på fredag. Undrade just.............

Den som väntar på något gott..........

..........väntar på rabarberpaj. Det är jag helt säker på!

I väntans tider.........

Återhämtningen efter magkrånglet går finemang. Det ska bli bra det här! Tack för alla varma omtankar, de värmer!
Idag har jag blivit utskriven ur arbetsträningsprojektet och ska nu stå på egna ben och jobba "på riktigt" från 1 maj. Få lön minsann! Jag börjar på 25%, skynda långsamt är både min och min mages melodi hädanefter. Det har jag firat med en liten kopp kaffe. Vet ni hur svårt det är för en kaffetant att inte få dricka kaffe? Himla svårt kan jag rapportera. Kaffe stod inte på ordinationslistan från Doktorn. Men den som väntar på något gott......

Hej Vår!

Efter att ha jobbat i kioskverksamhet hela helgen känns det lite skönt att det är vardag igen. "Äntligen måndag" skulle jag kunna säga. Kioskverksamheten kom sig av att det var handbollscup som Store Brors lag anordnade. Eller. De spelade och vi föräldrar slet livet ur oss. Eller. Kanske inte riktigt. Men mycket pyssel är det. Först bakade jag som bara den för att bidra till att ha något att sälja. Sen gick inte försäljningen så där himla bra när flera lag drog sig ur turneringen i sista momangen vilket medförde att jag köpte tillbaka mycket av det jag bakat. Japps. KÖPTE tillbaka. Det funkar så i idrottssammanhang. Tro mig, sedan Största Systern började sin idrottskarriär -93 har jag bakat och köpt tillbaka väldigt många bullar. Men man gör det ju för en god sak och i stället för att betala direkt så går det omvägen via bullar och kakor.
Jag är en väldigt frågande person så visst har jag frågat varför jag måste köpa lotter, laxar, strumpor, havrebollar, bullar, kakor istället för att betala direkt? Eftersom jag då och då känner att laxbehovet är fyllt liksom.......
Men det är nu så systemet är i idrottsliga sammanhang och i eftermiddag när the kids kommer från skolan, ska vi njuta av hembakade/hemköpta bullar på en solig altan. Hör du det nu, Fru Vår! Vi ska fika på solig altan! Fix it!

Anledning att fira!

Idag är det 30 år sedan jag flyttade hemifrån och tänker fira det med en semla. Kände mig faktiskt lite viktig då, just för att jag flyttade på Internationella Kvinnodagen, uppfostrad som jag är av en kvinnosakskämpe. Min mamma. Hon i sin tur har fått sin kämpaglöd från sin mamma, min mormor, som var född 1911 i mitten av en barnaskara av 18 barn och som i hela sitt liv (97 år) hade synpunkter och åsikter om jämställdhet.
Klart man blir präglad av det. Det blir en del av ens liv liksom. Något som ständigt pågår för så är det ju. Ett jämställt samhälle kräver sitt jobb. Forever.
Såg nyheterna på tv igår kväll. Om föräldrastressen/tävlan att hämta tidigt på dagis. Snacka om kvinnofälla! Jomen. Har varit där och nosat på de förväntningarna men jag fick lägga ner. Jobbet krävde heltid och jag älskade mitt jobb. Så. Mina ungar kom först och hämtades sist. De såg inslaget med mig igår och de sa samstämmigt:
"Det var ju mysigt att vara kvar själv".
Jo. Jag minns allt hur de hade personalens ohejdade uppmärksamhet, sagoläsning, kojbygge, glassätande (innan sockervarningarna tog död på det) och ingen visar tecken på någon större skada av sena hämtningar. Eller är det kompensationshämtningarna då och då av mormor som räddade dem?! Hur som helst har de klarat sig bra och verkar inte lida av några "senahämtningartrauman". Man gör så gott man kan helt enkelt med de förutsättningar man har. Och nu: En semla till kaffet. Kan väl lindra förkylningen lite om inte annat?!

Mobilfri zon önskas

I Övernattningslyan i Bromma råder radioskugga. Det är stört omöjligt att ansluta till internet och att använda mobilen. Man kan tro att det är lite uträknat för en fyrabarnsmorsa och en trebarnspappa på vift. "Vara ifred" får en mening när man inte kan nås. Lite ovant men nyttigt. Rent av skönt.
Därför blir det så tydligt sen, på tåget hem, hur det rings, internettas, pratas och hojtas helt öppet. Så mycket information man får som man inte behöver.
Att Bettan är sur på Katta som har strulat med Jocke och då blev Hampe förbannad och då ba.....
Att affärsmannen bredvid mig har trasslat till det för sig på jobbet och pratar himla högt om det i mobilen i 35 minuter....
Att Vänliga Sara säkerligen har en trulig tonårsunge i luren och försöker få hjälp med att förbereda maten eftersom tåget är försenat....... att ungen slänger på luren hela tiden och hon bara fortsätter ringa upp och låter så övertrevlig hela tiden (ungjävel, ska du ha något att äta så skalar du potatisen mamma ber dig om har jag lust att hojta i bakgrunden men det gör jag ju naturligtvis inte....)
Att killen bakom spelar musik så det ekar. Jo, han har hörlurar men de räcker liksom inte till. Musiken läcker ut.
Där rök den timman. Att få sitta i lugn och ro, sippandes på knallhett Pressbyråkaffe och läsa en bok. Forget it! Man åker kana rakt in i folks liv och jag vill inte. Vill inte höra, vill inte veta.
Undrar om man kan boka mobilfri kupé?! För det skulle då sannerligen behövas.
Så,
nu har tant gnällt färdigt!
Måndag. Undrar vad det blir till middag?

Dag 26: Direktsändning

Om man skulle ta sig till badhuset?! Simma kanske. Slimma de icke längre så strama låren? Plåga gäddhänget lite. Sagt och simmat.
MEN så kallt. MEN så tråkigt, plask, plask, sim, sim. Inte min grej. Alls. Och var är alla snygga badvakter? SOM det sparas in på allt. De som nu badvaktade var Humle och Dumle. Ungefär. Kan de  simma på riktigt? Hör de direkt om jag ropar? De har väl hörapparaten på? Orkar de verkligen dra upp mig?
Åker hem. Kokar mig lite kaffe och hittar längst bak i kökskåpet, det höga, bakom underläggstallrikar, mellan tomatkonservburkar och tonfiskburkar lite bortglömd julchoklad. Va? VEM har gömt glömt den här? Och vem har sagt att frysta bullar inte är gott? Passar som en smäck efter simturen.
Med kaffe och skaffning sätter jag mig för en stunds njutning vid bordet, slår upp tidningen och möts av:
"Möt nya året smalare och piggare".
"Så undviker du sockerfällorna"!
Känner mig påkommen med munnen full av bulle och choklad. Är det det som kallas direktsändning?????