Problemlösning

December. Ingen snö. Mer åt regnstormvarningshållet. Och tunga armar. Kan man få det av snöfattig vinter? För lite glögg? Eller för att en väninna som står mig nära ska flytta? Ja, inte så långt bort men tillräckligt för att "lånasockerochsamtidigtdrickakaffe"-träffarna blir färre.
"Vi äter lunch" säger väninnan och försöker muntra upp mig.
"Orkar inte" säger jag.
"Mina armar är för tunga".
"Äsch, vi beställer en soppa och ber om ett sugrör" säger hon.
Hon har då lösningar till allt!

Vandra vidare........

Eftermiddagen haver spenderats på fik i strålande sol och trevligt sällskap. Ett himla trevligt sätt att tillbringa en fredagseftermiddag på. För att inte tala om just det här fikets räkmackor. Går INTE av för hackor.
PLANERING var ordet för dagen. Kanske inte just min bästa gren, men absolut en av mitt sällskaps starka sidor och då är det ju bara att hänga på.
Vi pratar vandring här. FOTVANDRING. Långt. Typ sex timmar. Har bestämt mig för att utmana mig själv (haha, som inte varje dag är en utmaning.........) med att hänga på en van vandrare. Hon har lovat att ta det lugnt med mig som är novis och eftersom jag litar på henne så
"JA, JAG vill följa med på vandring".
Hoppla hej. Så. 3 november ska tant ut och gå. Jättelångt. 4 november har jag bokat fotvård. Har lovat mina tassar det så har de lovat att hålla hela vägen. Deal!

Prisvärt

Allt har sitt pris. Så också trevliga helger. Två dagar i soffan/sängen/soffan/sängen till exempel. Trevliga helger har sällan prislappen på från början utan man får reda på det EFTERÅT. Man får rätta in sig. Och fullkomligt skita i "allt som behöver göras". Tänker att precis det som behöver göras är att ligga här, låta kroppen vila fast huvudet vill annat, kolla repriser på tv.n, till exempel Körslaget och konstatera att jag ser lite större ut i TV än i verkligheten så vilken tur att jag lever i verkligheten och inte i TV.n........... Sen kan man vara nöjd med att dagens promenad blir till brevlådan och tillbaka. Det går ju att sitta en stund på verandan och höra fåglarna, titta på soptraktorn som äntligen sopar gångvägar och gården fria från grus, oja sig över döda musen kattkräket har släpat upp på altanen, bli glad i hjärtat för det skymtar krokus i rabatten. Allt det hade jag minsann inte hunnit med att se och höra om jag farit runt som ett skållat troll!
Mellan sovpauserna tar jag tag i datorn och mailar bilder på brudbuketter till en blivande brud! Sånt blir man glad av!

Dag 15: Ombokat

Nä. Det blev ju ingen målarkurs. Lederna ville inte det. Himla taskigt av dem tycker jag men de har nu sin egen kanal då och då och gör lite som de vill. Just nu inte alls som jag vill. Jobbigt att hålla i saker, jobbigt att klä på sig och ta mig tusan jobbigt att vara. Bara. Och så den evinnerliga tröttheten. Ja, det heter ju Trötthetssyndrom så det är klart att jag är trött. Men så trött så jag bara bums bas måste lägga mig raklång i sängen fast jag redan ligger ner? Ska det va så länge tro???? Doktorn kan inget lova. Tiden får visa hur bra jag kan bli. Just idag är tiden ..... långsam.
Men,
å andra sidan kunde jag ligga i soffan tätt intill Lilla Syster och se reprisen av Lets Dance, hade tid att prata i telefon med Största Systern och ligga i ett varmt bad hur länge som helst tills tant blev alldeles alldeles skrynklig. Sen har jag druckit kaffe och legat i sängen och tittat när skymningen lagt sig som en blå dimma runt radhuset och stora trädet till slut bara är en svart silhuett. Det är minsann vackert när man har tid att titta.
Idag hade jag tid.

En listad hemlighet

Så har jag lyckats skapa egna musiklistor på Spotify.
"Ptja", undrar säkert någon,
"skulle det vara något särskilt med det, det gör väl alla människor nuförtiden"?!
Kanske de gör. Men jag är lite sen i starten. Man kan säga att jag rekar, nogsamt. Men nu så, en lista för matlagning, en lista för tråk, en lista för städ. Undrar om jag inte är liiiiite organiserad ändå? Med betoning på lite. Av någon anledning finns Seal´s "Secret" med på alla. Kan liksom inte leva utan. Seal. Eller nån. Hemligheter kanske? Allt känns just nu i alla fall lite lättare med musik i öronen. Det är ju hur bra som helst!

UPDATE: Det gick ju bra att ha låten i Mp-3spelaren också, på väg till doktorn. Doktorn som bestämde att de ska fotografera min hjärna och ta lite kort på nacken också p g a envis, knepig huvudvärk . Undrar om man får lyssna på musik då? Man kanske får önska sig? Innan? Bäst jag gör en lista till....

Personligt

Jag har fått en award från Jenny Ringblomma med en utmaning att berätta 10 saker om mig själv. Nu har jag klurat och funderat ett tag så här kommer lite "personal stuff", fast ni kanske redan visste det? En del saker tror man ju inte att man berättar för någon men ens olika sidor kan ju lysa igenom texter och sättet att uttrycka sig.

1. Jag har en tendens att se världen i svart.

2. Min svarta sida uppväger jag med humor och har utvecklat ett överlevnadssystem genom att vara positiv å det grövsta även när jag är lägre än lägsta punkten på jorden.

3. Mitt första barn började sexårs 1993. Mitt yngsta barn går ut gymnasiet 2016. Det kommer att ge 23 års erfarenhet av skolvärlden!

4. Jag älskar att dansa, helst och mest med Älskade Sambon. En tangokurs står på önskelistan!

5. Älskade Sambon har funnits i mitt liv i sju år, jag drömmer om att kunna leva vardagsliv tillsammans och "inte bara dela brevlåda" och helger tillsammans.

6. När jag målar försvinner tid och rum, då är jag fri i tanken på riktigt.

7. Att tanka bilen är bland det värsta jag vet. Jag har utvecklat någon sorts tankningsfobi och kör ibland bilen på bara ångorna. Hitills har jag inte fått soppatorsk.... Peppar, peppar! Att tanka bilen utan att få ångest är en livslång träning för mig.

8. Jag har jobbat som fritidsledare, föreningskonsulent, originalare, undersköterska, dagispersonal och IT-handläggare.

9. Jag blev gråhårig redan som 30+ och färgar håret blåsvart med en dåres envishet. Ja men det var svart. Från början. Jag var avundsjuk på min far som fick behålla sin svarta hårfärg livet ut, här skulle man brås på moderskapet. Tanternas förbannelse i min släkt, gråhåriga ska vi vara! Pyttsan!

10. Jag är en nitisk sopsorterare. Ibland försöker jag lägga band på mig men det ..... bara går inte!

Nu är ju meningen att jag ska skicka den här utmaningen vidare till utvalda, men jag gör som Cicki, jag håller utmaningen i handen och ....... svosch ...... blåser iväg den! Fånga den, den som vill och delge oss lite om er själva! DET är väl en utmaning i sig?