Time-out

Jag ska inte göra om mina tidigare misstag att bara köra på när kroppen skriker ”stopp och belägg”. Jag har därför dragit i handbromsen och ägnar mig åt att minska intryck och vara i vila. Kanske på en brygga. Kanske i en soffa. Det blir där jag behöver. 

Söndag

Vaknade till strålande sol även idag men mina leder bråkade så det blev inget morgonbad i sjön. Jag badade inne istället, tappade upp ett varmt bad och mjukade upp kroppen så gott det gick. 

En kopp kaffe i uterummet med sällskap av katten efter det och jag kom igång så sakteliga.

Jag grävde upp en rabatt igår, mellan pionerna, det blir så mörkt där så inget växer så bra. Rabatten ligger också mot gatan, ganska osynlig, så jag ville piffa till den lite. Förra helgen gjorde jag en del. Grundade med markduk, ovanpå det sjösten och trädgårdsplatta. Jag är inte riktigt nöjd, ska klura lite mer där. Där jag grävde igår vill jag ha marktäckare, Rosenplister. De växer på annat ställe i trädgården så jag behöver gräva … ja. Så där håller jag på. Gräver, flyttar, gör om, gräver. Ren terapi.

Man kan ju faktiskt ordineras trädgårdsterapi, tänker på det ibland. Under min långa sjukskrivning för utmattning sökte jag till sådan behandling men fick avslag. Jag har min egna terapiträdgård idag. Tycker verkligen om att greja där.

Idag får jag ta det lugnt med grävandet och ägna mig åt mindre betungande aktiviteter. Klippa av dahliablommor, binda upp en ros och åka till mamma och fika t ex. Det ryktas om att hon bakat sin goda äppelkaka, den vill man ju inte missa.  

Pionrabatten in da making förra helgen. ”Burarna” är hemgjorda pionstöd och det blir mörkt emellan. Pionerna har jag klippt ned. 

Gårdagens mission: förberedde för marktäckare. 

Lördag.

I morse sken solen från en klarblå himmel och jag satt en lång stund på bryggan innan badet. Jag, solen och fåglarna, vi hade en fin stund. Jag badade, två gånger till och med, och njöt ännu en stund i solen innan jag åkte hem. 

Planen var att äta frukost, handla och sen greja lite i trädgården. 

Hur det blev? Tja. Eftersom en i det här hushållet dansar tango och den andra foxtrot just nu, kom dagen i otakt. Diplomatiskt uttryckt. Min energinivå är redan på minus och jag bröt ihop. Gav upp, kastade in handduken och tänkte gå och lägga mig när det ringde på dörren. Där stod Store Bror med småkillarna och jag blev glad igen. Vi matade fiskarna, åt glass, fikade och ritade. Sånt som gör att hjärtat sväller och man känner på riktigt vad som är viktigt. Store Broren behövde lite hjälp med en egenremiss till ortoped och jag fick varmaste kramen när de gick.

Så. 

Jag struntar i att handla, här ska fixas i trädgården. Tänker bara göra må-bra-saker. I egen takt. 

Ljuvligt.

Man blir lång av att bada ….

Mitt favoritställe. Lugnt. Skönt. Eget.

Barnbarnshäng

Idag efter jobbet hängde jag med barnbarnen. Men va, vilken lyx!!! En sketen torsdag i september. Familjen provar en matkasse och jag blev bjuden på middag. Dubbellyx. 

Nu är jag hemma, mätt, glad och: Idol nästa. 

Over and out. 

När jag åtgärdat en surdeg

Jag har förlagt min jobbmobil. Väldigt genant och jag känner mig superslarvig, det var dessutom ett tag sedan men jag har tänkt att ”den dyker nog upp”. Nope. Den har ju inte gjort det så idag tog jag tag i denna surdeg. Beställde nytt simkort och fick en låne-telefon. Jag tänker att när jag nu ordnat allt så kanske den jag förlagt dyker upp?! Det brukar väl vara så när man letat efter något, ger upp och ordnar upp så vips, dyker den försvunna mojängen upp. Jag hoppas på det.

Idag har jag varit på massage, väldigt skönt och behövligt. Fick lite nya tips på övningar för den onda hälen …. Känns som om jag håller på att rasa ihop, är det inte ont på ena stället så är det någon annanstans.

För övrigt då? Tja. Min bästa årstid sköter sig, Dahliorna blommar fortfarande, jag badar varje helg, de gröna tomaterna ligger på fat inomhus för att mogna, det är ganska varmt vissa dagar, klart och krispigt andra ändå har jag inte min vanliga höstenergi. Det är lite trist att känna sig trist. 

Men.

Jag har nått mitt mål denna vecka med att cykla tre dagar till jobbet. Tjoho! Det känns fantastiskt bra. Att vara nöjd. Skön känsla. Nu ska jag inte fara iväg i huvudet och tänka att ”jag skulle ju kunna cykla mer”. Ja, det skulle jag kunna men det är också en konst (i alla fall för mig) att faktiskt vara nöjd och inte alltid tänja på gränsen, kräva mer, göra mer. Målet är nått. Thats it. En övning för mig. 

Intet nytt under solen

Idag cyklade jag en lång runda på väg hem från jobbet. Det var skönt. Behövde bli av med lite frustration och skav, cyklade bort det. Jag jobbade länge och Hjärtat hade lagat lasagne när jag kom hem. Jag smakade lite grann och gjorde en sallad till mig. Rivna morötter, vitlöksfrästa Edamerbönor och massor med persilja. En skvätt äppelcidervinäger på det, ett drag med pepparkvarnen och jag blev glad igen. 

Har köpt glutenfria lasagneplattor, det får testas en annan gång.

Häromdagen gjorde jag glutenfri pasta med pesto, soltorkade tomater och stekt kyckling, supergott. Min mage är gladare av det glutenfria och jag har hittat bra alternativ. Det tar ett tag men det går. 

Nu blir det Idol och Över Atlanten, sen har denna dag gått. 

Jag klarade det

Idag cyklade jag till jobbet, satt i möten hela dagen så hade i princip kunnat jobba hemifrån, fick ett litet melt down, cyklade hem för sent så jag blev stressad, fick ett annat slags melt down då vi fått fel kattmat (jättemycket kattmat) efter en beställning på nätet,  bytte om till ridkläder och åkte till stallet för måndagens ridlektion. 

Det var väl det som ”räddade” mig denna dag, ridlektionen och övningarna där. Att bara fokusera på hästen, det går inte att beskriva så skönt det är när hjärnan vilar från allt annat. Jag skulle vilja ha det så jämt. En sak i taget. Fokusera. Jobba sig fysiskt trött istället för att vara psykiskt sopslut. 

När jag åker hem från ridningen ringer jag alltid min bästis, måndagsringningen. Det är alltid ett trevligt samtal, vi peppar varandra och har bra kontakt fast vi bor på olika håll. Hon är som min storasyster i hjärtat.

Ok. Måndagar är rätt bra dagar. Till slut.

En liten utflykt

Efter lugnt trädgårdsfix idag åkte vi till Strömsholm och fikade på sen-eftermiddagen. Vi gick runt och spanade in omgivningarna, stallarna, ridhusen, det är ett trevligt ställe.

Vi behövde åka hem sen för jag blev akut trött men åkte inom Store Bror en snabbbis. Sen hem och inom tio minuter sov jag i soffan. Nu har jag nyss vaknat till men är fortfarande så evinnerligt trött. Trött på att vara trött. 

Jag har röstat också. I kyrkovalet. Det var kö in i röstlokalen vilket förvånade mig men glädjer mig. Man kunde ju förtidsrösta men jag tycker om känslan att rösta på valdagen, det är speciellt.

Laddar för en ny vecka, försöker låta bli att stressa upp mig i förtid över saker och ting. Lättare sagt än gjort men jag jobbar på det.

Ett bad, en sol och en kopp kaffe

Vid morgonbadet visade sig solen, ganska otippat för väderappen visade på moln. Jag njöt i fulla drag och det var riktigt mysigt på bryggan efter badet i solen, insvept i stor handduk och skön morgonrock. 

Kaffet och frukosten smakar alltid extra gott efter bad tycker jag. 

Barnvakteriet igår kväll gick bra, det lilla livet är en mycket nöjd tjej och mysig att vara med. Igår på förmiddagen hade hon vänt sig från mage till rygg själv och blev väl lite ”vänd-chockad” för hon hade varit ledsen och trulig hela dagen efter det. Största Systern varnade därför för tjurig bebis men inte då. Hon var lite reserverad till att börja med men det gick snabbt över. Vi busade, gosade och tittade på Dobi-doo, när artisterna sjöng dansade jag med bebis i famn och sjöng med, hon låg mot min axel och det var en guldstund, så himla mysigt.

Efter sista matningen vid tio somnade hon och jag med. Föräldrarna kom vid elva-rycket, la henne i vagnen, rullade hem, la henne i sin egen säng och hon hade sovit till halv tio i morse. Säger det igen, en mycket lätt bebis att ha att göra med. Så var INTE mina egna kids ….

Idag ska jag skrota runt hemma. Klippa gräset, plantera lite ljung, ställa in pelargonerna, elda i eldkorgen …. Helt enkelt hösta mig. 

Gårdagens skav över återupptaget fönsterbyte har gått över. Vi hjälptes åt att täppa igen gluggen med isolering och trä-skivor så det inte blev så kallt i badrummet. Då blev jag glad igen, att ha helt öppet i tre dygn var inte ett option för mig. Blir lite trött av det ändå, svårt att förklara men det är jobbigt när det inte är friktionsfritt.

Jaja. Jag vet. Livet. Men jag har haft min beskärda del, jag vill ha det enkelt, skav-fritt och friktionsfritt så mycket det går. Faktiskt.

Har läst mycket om hög-känslighet och tja, det är väl bara att sätta check på typ allt.

”Tror inte på sånt där” har jag också hört och tro mig, det sägs garanterat av personer som inte har en hjärna som spinner i 180 dygnet runt, som inte bekymras av många intryck och höga ljud o s v i all oändlighet. Vi ofiltrerade människor finns visst och gör ta mig sjutton så gott vi kan i den här bullriga och röriga världen.

Nu tar jag min virr-hjärna och går ut i trädgården. Det är ett bra ställe för mig.

Over and out.

Till slut somnade vi ….

Morgonbadet. Bästa badstället.

Ledig fredag

Klev upp 05.20 i morse, på en ledig fredag. Det är väl då man kan säga att rutinen med morgonbad sitter?? Packar badväskan på kvällen, lägger fram kläder och går bara upp. 15 minuter senare sitter jag i bilen. 

Fast.

I morse blockerades badrummet av Hjärtat. Vafalls?? Fick stresspåslag direkt, vad gör du uppe? Så här dags? Ingen raketforskning, han var ju i badrummet men vi har toalett på övervåningen och jag skulle ju ….

Så. Idag blev jag sen. Mycket irriterande. Det behövs absolut inte mycket alls för att jag ska fara i taket these days. Men jag kom iväg och väl i bassängen är det SÅ skönt. Idag gick det dessutom lätt och fort att simma, tänker att cyklingen gör sitt till med flås och styrka. Simmade 1200 m på ungefär samma tid som vanligt så ja, något har hänt. Kanske den där kicken jag väntat på?? 

Vi satt länge på fiket sen, kompisen och jag. Vi hade två veckor att ta igen. Till slut var hon tvungen att gå till jobbet och jag åkte hem. 

Till hemmet som byter fönster i badrummet denna helg. Inte helt enligt plan faktiskt, fönsterbytet var pausat till våren p g a kyla men någon hade ändrat om sig. Denna omändring orsakade ett stort skav i mig. Jag har så oerhört svårt för när bestämda saker ändrat om sig. Tro mig, jag jobbar som en iller för att hänga med i svängar, det är svårt men jag rår inte riktigt för det. Mer än hur jag hanterar det. Även där har jag liiite kvar att jobba med. 

Vi har även hunnit med ett kort besök hos Hjärtats mamma som bor på äldreboende. När vi kom satt hon och spelade på pianot, det sitter i ryggmärgen och bra gjort av en 94-åring! 

Ikväll ska vi vara barnvakt en stund åt bebis, föräldrarna ska gå ut och äta en bit mat tillsammans. Bebisgos, det är riktigt fredagsmys!

Mörkt ute när jag klev upp i morse. 

Orka!

I tisdags hade jag syjuntan här. Det var trevligt, roligt och mysigt. Mycket skratt, prat och jodå. Handarbete! En energikick för själen.

Behövligt, för nu är det motigt på jobbet. Åkte till Nyköping igår över dagen och tillbringade eftermiddagen i vårt arkiv, sorterade och arkiverade handlingar. Åkte hem strax efter fyra, fick stanna på vägen och blunda en stund. Jag var helt slut och höll på att somna. Kom hem, fixade middag och la mig sen i soffan. Känner mig dränerad, min ”badkarspropp” är inte i, kraft och energi rinner ut fortare än vad det går att fylla på. Vaknade imorse och känner mig lika slut som igår. Får tvinga mig att gå upp och tänkte hela tiden:

”Bara idag kvar, sen ledigt”.

Att hela tiden känna att man bara ska ta sig igenom dagen för att få gå och lägga sig är en tärande känsla. I längden. Jag vet ju det och är lite missmodig. Jag äter och motionerar bättre än på mycket länge. Ska man inte bli pigg då?? Va, va, va??? Det säger ju ”alla”. Nu väntar jag på den där kicken. Bring it on!

Skuggbild. Som jag känner mig.

Sol och syjunta på en tisdag

Gårdagens stund i stallet var som vanligt befriande härlig. Hrodur, ”min” häst, var inte riktigt på humör först, lite trött och seg så jag fick kämpa på bra för att överföra energi. Vi tränade på serpentinbågar som är precis vad det låter: man rider i böjar runt koner. Hrodur tycker sånt är lite överskattat, rakt fram är mer hans grej men till slut piggnade han till och när jag så kunde hålla reda på höger och vänster blev det bra. Till slut. Både han och jag pustade ut efteråt. Varm, svettig och alldeles glad var känslan.

Idag skiner solen, jag jobbar hemifrån och ikväll kommer syjuntan hit. Har preppat i uterummet, tänkte dra ut det sista av sommaren, vara ute fast inne. 

Måndag it is

Måndag och ny vecka, krispig luft och sol på cykelfärden mot jobbet. En lovande start. Första cykeldagen med vantar!

Sen tjorvade det ihop sig. Humöret dalade under ett möte, irritationen låg på lut och jag tog faktiskt en kort promenad runt huset under en paus. Andades. Försökte lugna ner mig. Det är bara ett jobb. 

Till lunch åt jag hemlagad räkpaj, det livade upp tant. Jag gjorde den igår, man blandar räkor med keso, ägg, ost, dill och kryddor täckt med ett lock av glutenfri pajdeg. Tomatsallad till, av egna tomater. Mums. På det en lunchpromenad. I solsken.

Igår tog jag tag i att träffa sonen, har inte hört något sedan det där orosfladdret drog igång förra onsdagen. Har väl själv flugit under radarn. Jag ringde helt enkelt upp, han svarade inte och jag ringde till sambon. Som svarade. Jag bjöd in mig själv och åkte dit. Det var bra gjort av mig för visst var det något han funderade på och efter en liten stund kom han igång och pratade på och jag behöver inte vara orolig längre. Skönt.

Räknade ut att jag under 13 dagar cyklat i snitt 8,3 km per dag. Det låter kanske inte så mycket men innan 1/9 var det 0 km. 

Ikväll ridlektion. Hrodur och jag. En av veckans höjdpunkter.

Trädgårdsfix

Idag inget bad. Regnet stod som spö i backen när jag vaknade så jag låg kvar en stund och läste bok istället. Mycket skönt.

Fixade frukost och bjöd mig själv på smoothie med banan, ananas, mango, grönkål, ingefära, citron och kokosolja. Toppade med pumpafrön, kokosflingor och hallon och det smakade väldigt gott!

På helgerna är det mysigt att dona lite extra med frukosten tycker jag. Och att äta länge. Kaffe såklart. Jag gör ingenting utan kaffe.

Jag och katten hängde i uterummet sen, det är mysigt när regnet smattrar mot taket, Får alltid lite semesterkänsla av det och idag kunde jag njuta av min nygrävda rabatt jag fixade till igår genom fönstren i uterummet. Försöker få till rabatter så att man ska se dem inifrån huset för att kunna njuta från alla håll. Denna nya rabatt grävde jag precis bredvid äppelträdet där vi sitter och fikar på somrarna, kommer att bli njutbart hoppas jag.

Annars denna regniga söndag behöver här handlas och jag ska laga lunchlådor till veckan. Räkor, lax och köttfärs ska jag förvandla till något gott tänkte jag. En middagslur står också på önskelistan. Det är åtminstone väder för det.

Så här mötte jag ut var jag skulle gräva den nya rabatten. Konstaterade att mattan var för liten och utökade måtten. Sen grävde jag …..

… och idag njuter jag av denna utsikt.

Rosenskärorna utanför uterummet blev ”lite” högre än vad jag tänkt och de blommar som om någon höst inte finns. Ju mer man plockar desto mer blommar de. I Rosa huset står buketter överallt, de är så fina.

In i dimman

Halvvägs in på förmiddagen igår tog jag slut. Det kändes som jag kom fram till vägs ände och jag sjukskrev mig. Det är ganska pressat på jobbet och en snorkig fråga, säkert inget illa menat men ändå, gjorde att jag tippade över. Det gick inte mer.

Pratade med min chef och loggade ut.

Sov en stund, gick ner till Stora Systern och gosade med bebis, drack kaffe och andades ut. Låg raklång i deras soffa och stirrade i taket, plockade ur diskmaskinen, vek lite tvätt och gosade ännu mer med bebis och Lilla N som kommit från skolan. 

Masade mig hemåt, åt lite och sov tre timmar i soffan. Sopslut. Gjorde ingenting, tittade i taket, pratade med Stora Systern och vi skrattade en hel del, SÅ befriande, lagade mat och vi såg en film om Michael Jackson. Somnade i soffan igen och halv elva hasade jag i säng.

I morse vaknade jag tidigt, har lite mer energi men varningsklockan ringer, lite för mycket känslor att hantera både på jobb och hemma tar ut sin rätt till slut. 

Jag tog bilen till badet. I morgonrock. Där var det ljuvligt. Dimman låg tät och det var alldeles stilla, vackert och …. Inte tyst. Rakt över sjön började någon härja med en röjsåg, poppis person, not, 08.15 en lördagsmorgon. En man i huset alldeles vid badet kom ut på sin altan och undrade vad det var som brölade på. ”Idiot” muttrade han och drog igen altandörren med en smäll. 

Lördagsfrid.

Jag lyckades i alla fall tänka bort såg-ljudet och njöt av badet så pass att jag badade två gånger. 

Det känns faktiskt som livsandar återvänder efter ett bad. Det är en skön känsla i kroppen.

Efter en långfrukost ska jag ut i trädgården och greja lite. Det mår jag bra av, gräva lite, flytta några blommor. Kanske tända eldkorgen i eftermiddag.

Någonstans mitt i ska jag bli utbjuden på fika av Hjärtats son med sambo för att fira min födelsedag i efterskott. En fika sitter ju aldrig fel. 

Gos och bus med barnbarnen igår. Precis vad en utsjasad själ behövde.

Stillhet vid badet i morse.

Så skönt att bada. 

Bubbel, babbel och ett trasigt knä

Gårdagskvällen tillbringades med två kollegor varav den ena gått i pension. Vi var hembjudna till pensionären, satt ute i solen ett slag, drack bubbel och åt snittar. En lyxig torsdag!

När solen försvann flyttade vi in i deras uterum och satt i flera timmar. Det var länge sedan jag skrattade så mycket och vi hade så roligt och mysigt. Vi är ju också i åldrar där man slits mellan barn o barnbarn och gamla föräldrar, ibland är det skönt att prata av sig.

Jag var hemma vid tio och fem minuter senare la jag mig, trött men glad.

Mindre glad är jag över mitt vänstra knä som börjat krångla igen. Först trodde jag att det var mitt vanliga ”ledpaj” men det är nog inte det. Svullet, ömt och svårt att gå och det värker på nätterna. Där fick jag för att jag försöker bli en hurtig människa och börjat cykla. Så jag ställde in simningen i morse och har fått en tid på vårdcentralen istället. Inte alls lika roligt men känns nödvändigt ändå, så här vill jag inte ha det. Har väl inga större förhoppningar om att få hjälp heller men kanske kan jag tjata till mig en remiss till röntgen. Har redan beställt tid hos sjukgymnast, de brukar veta på råd.

Simma och cykla räknas väl ändå till skonsamma träningsformer tänker jag. Kanske inte ridning?! 

Nåväl. Fredag är det, med eller utan simning, och det tycker jag är skönt! 

Grått är också en färg

Klänningstorsdag. En grå. Ja, både klänningen och dagen då det är mulet här, men fortfarande varmt. Här ska cyklas och igår noterades 1,7 mil då jag tog en längre runda hem. Väntar på känslan att orka mer, känna mig starkare men oklart hur länge det dröjer.

Har sovit något bättre inatt och det känns direkt.

Sonen har varit hemma ett par dagar p g a förkylning, jag ringde honom igår kväll och fick orosfladder i magen. Jag veeeeet. Även han kan ha sämre dagar, känna sig nere utan att det är något. Men, hans röstläge är en trigger som jag måste jobba mer med. Inte analysera hela tiden, bara lyssna på vad han säger och lita på att han har de rätta verktygen och hojtar till om det är något. Lättare sagt än gjort faktiskt och jag fick stålsätta mig igår för att inte skicka en kaskad av sms för att undra hur det var ”egentligen”. Det tog energi och jag gick och la mig vid tio-tiden. 

Idag väntar jobb och efter det ska jag träffa två kollegor för en bit mat och få höra om pensionärslivet. Värdinnan pensionerade sig i våras och nu vill vi höra allt vad en pensionär roar sig med. 

Snart en klänning på mig.

Hej och hå, det snurrar på

I morse tog jag hand om bebis när mamman gick med Lilla N till skolan. En sovvarm, gosig bebis som skrattade högt när hon fick syn på mig, en mycket trevlig start på denna dag.

Deltog därefter vid deras köksbord, i ett jobbmöte innan jag kastade mig på cykeln till kontoret för ett fysiskt möte, det första på över ett år. Stort konferensrum, två deltagare, en whiteboard-tavla. Kul faktiskt.

Resten av dagens fem möten var digitala. Kunde styrt om det fysiska med men jag ska ju cykla till jobbet så …

Jag sover som en kratta, vaknar och tror att det är morgon men så har jag bara sovit en timme eller två. Vaknar sen flera gånger utom när klockan ringer, då är jag supertrött och sover hårt. Trist rundgång det där! 

På eftermiddagarna är jag trött och skulle behöva vila en stund. Svårt att få till.

Letar efter fina klänningar och strumpbyxor till hösten, scannar nätet emellanåt men har beslutsångest över allt. Färg, storlek, material … gillar att ha klänning, mjukt, skönt och bekvämt.

En titt i garderoben skvallrar att jag gillar blått. Inte så färgglatt kanske och jag har försökt ha lite mer färgglada kläder för jag tycker det är så fint. På andra. Men jag faller tillbaka, blått är flott. Det får vara så, det känns som jag. 

Lite äldre, oklart om klokare

Sen sist har jag fyllt år. 59. Sista födelsedagen inom 50-talet och det känns …. väl bra. (Lite åldersångest kanske surrar lite i bakgrunden, jag ska ta hand om det).

Eftersom jag firade i söndags blev själva födelsedagen igår som en vanlig dag, jag cyklade till jobbet, jobbade, cyklade långa rundan hem, och åkte till stallet. Ridlektionen gick superbra, jag fick till hjälperna och hästen följde mig. Bra sak. Det har länge varit tvärtom. Sadlade och tränsade själv innan lektionen, lite pirrigt men det gick bra. En bra-sak till. Älskar timmarna i stallet, det är så mycket här och nu, det går inte att tänka på något annat. Mycket skönt för en hjärna som för det mesta är på högvarv från morgon till kväll. 

Kvällen avslutade jag med en kopp te i soffan och rester av en glutenfri rabarberpaj, lite glamour ville jag allt ha på min födelse’da. Och så pratade jag med alla mina kids, de är strösslet på tårtan! 

Imorse och igår morse lämnade jag Lilla N på skolan. Så mysig stund! Jag hade min cykel och han fick åka på pakethållaren med min hjälm på sig. Säkert inte helt korrekt transportsätt men både ungen och jag skrattade högt och han tyckte ”mormor, du är knasig”.

Ja, jag kanske är det. Knasig på många sätt och älskar att hänga med honom.

Väl framme vid skolgården vinkade vi ”hejdå” och idag ville han gå in själv. What??? Skulle jag bara gå? Ja. Det skulle jag. Hej och hå, det här med lämningar har jag kommit av mig med. 

Kvällens prövning blir att förbereda för en ny rabatt, jag fick så fina växter av mamma och Herr L i söndags som behöver tas om hand. Har funderat ut ett bra ställe helt nära äppelträdet där vi sitter och fikar på sommaren så de syns och kan njutas av. Gräva är dessutom bra för min oroliga själ, att ta i och jobba mig trött håller humöret i schack. 

Söndagshänget i uterummet. (De är inte så här suddiga i verkligheten, bild tagen genom fönster i farstun).

Blommor från mor.

Bästa presenten från kidsen! 

En söndag del II

Halva förra inlägget försvann och nu har hela söndagen gått.

Jag vilade mig lite innan Största Systern med familj, Stora Systern, mamma och Herr L kom och blev pigg igen. Det var varmt ute och vi satt i uterummet och fikade med öppna dörrar. En mycket mysig eftermiddag, jag älskar att ha kidsen här. Bebis sov sig igenom eftermiddagen, Lilla N och jag lekte kurragömma ända tills grannpojken kom över, då fortsatte grabbarna att leka själva. Det var första gången de träffades men det var då inget som märktes, de lekte så bra. 

Laddar för en ny vecka, ska vara behjälplig med att lämna och hämta Lilla N på skolan och det är så mysigt. Han går ju på samma skola och fritids som kidsen gjorde så jag hittar. 

En helg försvinner fort.

En söndag

Åt tre kräftor igår kväll. Firade att huset är städat och fint och idag bakar jag. Delar av familjen kommer på eftermiddagsfika klockan tre. Solen skiner och jag är … trött. 

Mumsiga kräftor.

Äppelpaj på G.

Städdag

Denna dag är en städdag. Det är absolut nödvändigt efter fönsterbyte i huset och eftersläpning av just städ. Jag har ju dessutom varit på vift i två veckor och innan det struntade jag i det. 

Hjärtat har dammsugit då och då mellan fönsterbytena men nu måste vi städa grundligt.

Hjärtat börjar med att dammsuga. Jag blir prillig och tycker att man börjar med att plocka undan och damma. Sen dammsuga.

?????????

Ok. Så vi städar, i mitt tycke, baklänges. Jag biter ihop. Är det en sån stor grej, egentligen?????

Haha.

SkavsårsCina kan bryta ihop över fel ordning. 

Men jag tänker åka och bada efter utfört dagsverke och det brukar hjälpa. En stund. Till nästa gång någon ordning ruckas på, hemma, på jobbet, vart som helst.

Det finns ordning. Kan vi hålla oss till den så vore livet lite mer begripligt för oss med skav inombords.

I alla fall för mig.

Jag tog i och började röja mina skåp och lådor i badrummet …..

Så där ja. Ordning.

Så blev hyllan synlig också … 

Ledig fredag

Äntligen fredag! Jag är så stressad och trött av jobbet, räknade verkligen ned till denna lediga dag. Chefssamtalet igår gick väl ganska bra, vi ska träffas  nästa vecka också. 

Jag drog en suck av lättnad efter arbetsdagens slut och cyklade hemåt i solsken. Denna vecka har jag cykla 49 km och från att cykla noll till det är jag supernöjd.

Idag har cykeln fått stå. Tog bilen till badhuset i morse för att möta upp simkompisen som vanligt. Efter vår frukost handlade jag lite frallor och bullar och tog med hem till Största Systern. Lilla N har varit hemma från skolan hela veckan p g a förkylning men är nu frisk. Och superpigg. Vi fikade, spelade spel och sen blev det ett väldigt spring i benen så han fick följa med mig hem. Vi tog vägen om blomsterhandeln på min gata, köpte lite ljung och en glass. Jaja, är det fredag och mormorstid så är det. På frågan vad han ville göra sen hade det lilla livet denna modesta önskning:

”Jag vill gå på kyrkogården och titta på de rika”.

Blomsterhandeln ligger mitt emot kyrkogården så det kom ju inte helt från ovan men ändå. Lite förvånad blev jag allt. Men vill barnet promenera på kyrkogården så gärna för mig.

Vi pep hem och hämtade Hjärtat först, vi bor helt nära så ingen rasande omväg och Lilla N hade ju en glass till Hjärtat också.

Väl på kyrkogården, den är väldigt stor, travade han raskt iväg och pekade på äldre, höga stenar:

”Där är en rik som har dött”.

Då förstod jag vad han menat innan, höga stenar till de rika. Så kan en sexåring tänka.

Vi besökte Hjärtats pappas grav, pratade lite om honom och Lilla N ställde frågor och var förundrad över att just här stod stenarna tätt och vart är han egentligen???

Sedan gick vi till minneslunden, där är så vackert med en damm, en liten fontän och lummigt. Vi satt i solen på en bänk och pratade litet om allt möjligt. Så klart en del frågor om döden och jag tänkte 

”Jisses, vad har jag dragit igång nu då”??? men han var inte ledsen eller ängslig, bara undrade mycket.

Efter detta lilla äventyr var det dags att återlämna barnet och jag drog en suck av lättnad när han berättade för henne vart vi varit och hon sa:

”Vad roligt, dit har ju du velat åka jättelänge”. Pust

Jor’å. Jag hann pussa på det minsta barnbarnet också. 

Efter lunch har jag sovit middag och strax ska jag plantera det vi köpte tidigare idag. Ljung och höstaster. Städa gör jag en annan dag.

Klurigt spel med Lilla N. Högtidsstund.

När man blir trött på sig själv

Idag jobbar den här skavsårspersonen sista dagen för denna vecka och det är mycket skönt.

Igår var em mycket jobbig dag på jobbet och det var både tårar och ilska. Varför är jag ens kvar?

En tanke har börjat gnaga att göra något annat.

När jag kom hem efter en sån dag och överöstes med frågor om vad vi skulle äta, vems var matlådan i kylen och varför är jag alltid sur så gick en propp, sladden drogs ur och det blev härdsmälta.

Jag gick och la mig. Rätt upp och ner i ett tyst, mörkt rum. Där låg jag tills allt skramlat på plats, gick upp och åt en tallrik gröt, tittade på våra nya fönster (snart klart) hade en synpunkt (vad annars) som inte mottogs väl (allt tjorvar nu) och tänkte gå ut i trädgården för att greja. Den planen avbröts av en regnskur så jag tittade på Idol istället. Mannen gick till sitt ljudrum, mycket förståeligt, jag är inte en trevlig person just nu. 

Idol är lagom program när det skaver. Klockan tio gick jag och la mig. Äntligen.

Idag är en ny dag. Jag ska ha samtal med chefen och ska stålsätta mig för att inte börja gråta, utan vara saklig och koncis. Plättlätt. Nope.

September, ljuva september

Så säger vi hej till september, den första höstmånaden. Jag sa hejdå till augusti genom att ägna kvällen åt gräsklippning och att ansa blomrabatter, plocka av de sista blåbären och svarta vinbär, sedan däckade jag i soffan. Åt en skål popcorn till middag, hej dåliga vanor och ingen lust att laga mat. 

Jag jobbade hemma igår och fick kraftigt stresspåslag när inte internetet fungerade på morgonen. Paaaah! Skrev till Största Systern och deras nät fungerade fast vi har samma leverantör, så jag stolpade dit och satt hela förmiddagen. Vid lunch gick jag hem igen och då fungerade det. Teknik och bilar ska bara fungera, basta.

Jag brukar längta till hösten, det har jag skrivit innan men i år känns det tyngre. Men. September är här, solen skiner och jag försöker ju bli en hurtigare människa så mot jobbet, på cykeln.

Hejdå augusti!