söndag, maj 15, 2022

Helgen som gick

Igår fyllde minsta barnbarnet ett år och det har kalasats idag. Så fort tiden går! 
Jag hade den stora äran att bjuda på födelsedagsfrukost innan Store Bror och jag åkte och tittade på hästtävlingar. Medlemmar från Ridskolan där jag rider var med och tävlade och det var riktigt kul att se. Sonens svärmor tävlade också så vi höll tummarna. Sol, kyliga vindar, kaffe, hamburgare, hästar in masse satt som en smäck. Här och nu. Prat om gångarter, poäng, hållning och attiraljer, en ny värld.
Bakade sedan årets första rabarberpaj, glutenfri, innan jag sov middag i soffan två timmar. 
Idag, söndag, och det har kalasats som sagt, planterat lite växter och vila. En aktivitetsdag som igår med många intryck, kräfva återhämtning. Uterummet är en bra plats för det. Ute fast inne. Nu håller jag tummarna för att gumman Frost håller sig borta så mina nyplanterade telningar tar sig.



Islandshästar så långt ögat nådde.


Vatten var gott efter tävlingen.


Ett-årstårtan. Hip hurra! 


fredag, maj 13, 2022

Fredag

Jag summerar en vecka med flera höjdpunkter.
Sonen har tagit körkort och det är han så himla värd efter att ha kämpat hårt i flera år. Igår kom han farande med jobb-lastbilen till sin mormor för att ge henne en kram och visa körkortet. När han kom över gräsmattan med stora kliv alldeles glad och lycklig, ja, då grät jag ju en skvätt förstås.
Stora Syster har fått förstahandskontrakt på lägenhet i storstan och hip hurra vad vi alla är glada för det. Äntligen!
Mamma har varit lite piggare och rätt som det är glömmer vi bort att hon är sjuk. Ända tills hon ska förflytta sig och rollator och morfinpumpsväskan ska med. Men dessemellan. Guldstunder!
Hjärtat har varit på vift igen och jag huserade ett dygn själv i huset igen. Kanske inte låter som någon stor sak men för en trött hjärna är det skönt med ett helt tyst hus och jag gillar att vara själv emellanåt. Jag behöver det.
Jag har träffat Lilla Systern och hängt med minsta barnbarnet, ridit, varit på klangmeditation och syjunta. 
Nu väntar en lugn helg, ”bara” ett ett-årskalas på lut, resten vila. 
Over and out!

onsdag, maj 11, 2022

En klangstund

Igår var jag på klangmeditation vilket var en sällsam upplevelse och jag kommer att gå dit igen. Det tilltalade mig. Jag gick dit med öppet sinne i sällskap med en kollega, det var skönt att ha sällskap.
Vi låg på sköna madrasser på golvet och guidades in i avslappning innan själva klangspelet började. Meditationen höll på en timme och jag försvann in i klangerna och fick en skön avslappning. Timmen gick fort. Efteråt bjöds vi på en värmande kopp te och jag handlade några kristaller från butiken. Mycket nöjd och glad över en fin kväll åkte jag sen hem till mitt tomma hus. 
Hjärtat är iväg igen på något ljud-uppdrag och jag åt ostbågar till middag. Ost ingår väl ändå i kostcirkeln???

Idag får jag skärpa till mig gällande mathållningen och en ny matkasse är på ingång. Dessa matkassar har skänkt frid i hushållet och Hjärtat kunde visst laga mat. Recepten är enkla och tydliga att följa med både bild och text. Vad kan gå fel??? Inget. Hittills. Vi har också tyckt att allt varit gott och man kan ju välja recept till varje kasse. Just det basar jag över för att undvika korv till alla måltider ….

Sen tittade jag ikapp Gift vid första ögonkastet och vet inte vad jag ska tycka om det programmet. Beslutade mig sedan för att jag inte behöver tycka någonting alls och inte heller se det framöver. Känner att jag har tillräckligt med ångest att hantera i mitt liv, man behöver ju inte utsätta sig i onödan.

Det var väl så hon sa, Ronja Rövardotter: ”Man ska akta sig för onödan”!


söndag, maj 08, 2022

Mot en ny vecka

Vi har haft en fin helg. Sol, barnbarnshäng, besök hos mamma, trädgårdsfix och fikat på ett gårdscafé. I går regnade det av och till, då var jag med barnbarnen.
Jag tänker mycket på hur jag lägger upp mina dagar, aktiviteter, pauser, mattider och så sovtiden. Eller jag tänker inte så mycket, gör ett litet schema fyra dagar i sträck och så går jag på det. Det går ju så klart att ändra på men helst inte. Jag är i stort behov just nu av inrutade dagar, lugn, ro och hög igenkänningsgrad.
Mamma var ganska pigg idag, uppe och stuffade med rollatorn. Vi tittade på bilder från vår USA-resa 1986 i ett album som jag tog med mig, det var mysigt att göra det. På hemvägen blev jag så himla ledsen och det har hängt i resten av dagen. Hjärtat fick åka till sin dotter och måg själv, jag förmådde inte att samla ihop mig och vara trevlig. Så blir det ibland. Ledsenheten kommer över mig, sen går det bra ett tag och sen, tjong, så är jag där igen.
Jag smög ut i uterummet istället, här är lugnt och doftar gott av sommarblommor som står på vänt för att planteras ut. Avvaktar ett par dagar till, vill inte riskera frost. 


Jordreva och randiga petunior.



Strandkrasse. Doftar väldigt gott. 

fredag, maj 06, 2022

Kling och klang

Vi har ett mål. Att äta jordgubbar ur en kristallskål på midsommarafton. En alldeles särskild skål som klingar så fint och ett alldeles särskilt mål att visualisera. Dit ska vi!
Jag har även ett delmål på vägen dit, att gå på behandling i klangmeditation. Första sejouren bokade jag alldeles nyss till tisdag kväll. 
Med det prickar jag av en rolig sak i maj. Det var ett mål inför det här året, mitt 60-års år, att jag skulle göra minst en rolig sak för mig varje månad, något jag inte brukar göra eller inte har gjort tidigare.
Jag kom ju av mig, annat kom emellan men nu kom klangen i min väg och jag hakar på! 
Junis begivenhet är också bokad, en kvällspaddeltur på bräda genom stan med en för mig helt ny grupp av människor. 
Idag är jag pensionär och planen är att fixa i trädgården. Påskliljeträdet har gjort sitt, pelargonerna ska luftas och det ska drickas kaffe på bänken i solen. 
Hörde jag årets första mjukglass??? Tror bestämt det. 

torsdag, maj 05, 2022

Sköna maj

Förra veckan var jag ju gräsänka och det var efterlängtat. Ensam i det Lilla Rosa Huset, det satt som en smäck. Det gav mig tid att andas ut, att göra saker på mitt alldeles egna sätt och känna frid. 
Det är ingen hemlis, det är tufft. Sjukdom, pensionering, pandemi, hemmajobb, mer sjukdom och dödsfall, utmattning. Sen vi flyttade ihop har det varit uppförsbacke och den här pausen var väldigt välbehövlig. För oss båda.

Jag är fortsatt sjukskriven halvtid maj ut. Jobbar jobbet och jobbar med att hitta balans i tillvaron. Mediterar. Vilar mellan aktiviteter. Det går. Sakta fast framåt.
Men ibland blir jag golvad. Som igår. Jag och min syster var med mamma till onkologen och vi hade ett mycket, mycket bra och fint samtal men svårt. Onkologen är en klippa, inga omskrivningar, raka besked och klarspråk. Pang. Varsågod. Ta emot. Bearbeta. Acceptera. Förhålla sig. 
Ändå kunde jag känna en sån värme och tacksamhet att vi var där tillsammans. Just det där att vara tillsammans ligger som bomull runt mitt ledsna hjärta. 
Vi pratade om tid. Tid som ingen vet någonting om. Egentligen som det alltid är, ingen vet.
Efter besöket gick vi ut i vårluften med mamma i rullstol, jag körde den och syrran gick bredvid. Vi stannade en stund och tittade på nya sjukhusbygget innan vi rullade mot bilen. Mamma skrattade till och sa att nu är det vi som kör henne, hon som rullat oss otaliga mil i barnvagn. Ja. Så är det. Nu kör vi henne och jag kan göra det hur långt som helst. 
Vi sa ”Hejdå” och jag åkte hem och sållade två skottkärror jord. Jag behövde skaka allt på plats, både jord och ord.

Idag är jag trött. Tröttare än på länge. Psykologbesök på eftermiddagen känns bra tajmat.



fredag, april 29, 2022

Veckan som gick

Den här veckan är Hjärtat i Österrike på mässa. Jag har fått bilder från ett vårlikt Salzburg och det är inte för inte jag längtat dit lite grand. 
Dagarna här hemma varvas med jobb, mammabesök och försök att slappna av, hitta fokus, sova och äta.
Ibland går det bra, ibland inte lika bra. Planering för maj, jobbmässigt, pågår och jag kommer fortsätta jobba 50%.
Jag behöver det. Jag behöver kunna sitta på en bänk i solen, blunda och låta hjärnan vila. Eller sova tre timmar mitt på dagen. Lyssna på fågelsången, höra vinden i björkarna i dungen. Att landa. På riktigt.


söndag, april 24, 2022

Raka kanter och en fällning

I helgen har jag kantskurit vår gräsmatta. Raka kanter, snyggt och prydligt. Det är inte plättlätt men roligt för det blir sån skillnad och så är det lite träning också. 
Det blev en hemmahelg, har pratat med mamma morgon och kväll, resten har jag: vilat, läst, mediterat och druckit kaffe i solen. Har medvetet försökt ha så lite intryck som möjligt för att låta hjärnan vila.
Jo, flaggstången! Den är fälld i väntan på målning och ny lina. Jag beskådade fällningen på håll, mycket bra gjort av mig som annars gärna har ett finger med i spelet överallt. Jag övar mig, minsann.





torsdag, april 21, 2022

Som det är

Tredagars jobbvecka avklarad. I morgon ledigt och jag har tänkt trädgårdsfix efter mamma-besök.
Ibland stannar saker och ting med just ”tänkt” för att det kommer annat emellan. Denna vecka har vi kunnat sitta i deras uterum och njuta av vårvärme och fågelkvitter på eftermiddagarna, mysiga stunder. 
Hemtjänst, hemsjukvård, hjälpmedel, läkarbesök och fix. Så blev det vår vardag och vi säger ibland att så konstig det är det här med att anpassa sig. Nu har en ju inget val men känslan i början, den övermäktiga känslan har ju sakta smält ned till nya rutiner och en annan slags vardag och det känns tryggt mitt i allt det svåra.

Solen skiner, det är varmt även idag. Det är skönt.

måndag, april 18, 2022

Dans runt påskris och så lite trav

Dagen idag har varit en solig dag med sommarvärme i lä. Vi drack kaffe ute i trädgården med sonen och om jag blundade kändes det lite sommar. Det var skönt och jag kände verkligen att det gjorde gott i både kropp och själ.
Det tog emot att slita sig från solen för att gå in och laga lunch men det behövdes för att passa in i dagens begivenheter.
Jag, Största systern och barnbarnen var på påskplundring som sjukhusets fritidsförening anordnat. Vi dansade runt påskriset, åt gul marsipantårta, köpte lotter och fiskade fiskdamm innan vi dansade ut och mötte två kycklingar som delade ut påskägg till alla barn.
Detta var istället för julgransplundringen som blivit inställt två år i rad. Pojkarna skulle inte dansa först men sen blev de lite sugna ändå och tyckte att det var roligt. Bäbis hängde med i famnen och skrattade högt, det ska börjas tidigt med roligheter!
Efter denna utflykt var jag ganska mör och vilade en timme innan det var dags för veckans ridlektion. Vi tränade övergångar från skritt till trav och jag vet då en som kommer ha känningar i benen i morgon. Grymt nöjd kom jag ned från hästen och på den vanliga hästpromenaden från ridhuset till stallet var det ljust. Riktigt ljust. Så väldigt väldigt skönt.

Jag har också hittat bra meditationsövningar jag gjort morgon och kväll och någon gång under dagen. Jobbigt ju men jag antar att det är ett tecken på att jag verkligen behöver det. Övning ger färdighet heter det ju.  Denna vecka är tredagarsvecka för mig då jag har ledig fredag. Det känns skönt och överkomligt.