…. inleddes grått, trist, fuktigt och fult. Precis det jag avskyr med vinter utan snö. De snödrivor som finns kvar i stan är svarta av grus och sot och där det inte varit plogat utan man traskat i snömodd, är det svinhalt. Känns som en bara traskar runt i ett ingenmansland. Det är ju liksom ingenting. Inte vinter, inte vår.
Helgen lystes dock upp av barnbarnsbesök hemma hos mig. Jag hade bakat en citronkladdlaka som jag serverade med hallongrädde, den gick hem. Fyraåringen ville ha fruktsallad så det gjorde hon till sig. Att skala och hacka både frukt och grönsaker tycker hon är roligt så när tillfälle ges, är det hennes sysslor vid fika och matdags.
Minstabarnbarnet, 4 1/2 månad nu var pigg och nyfiken och intresserade sig ivrigt för de leksaker jag köpt till henne. En prasselbok med starka färger och en bitleksak. Roligast var nog ändå när storkusinen lekte lite med henne.
Det var mysigt att ha dem här och de fick se köket, äntligen.
Igår kväll hade jag en barndomskompis på besök och jag hade gjort en ost- och skinkpaj kvällen före. Gott och bekvämt att bara värma i ugnen. Hon hade tulpaner med sig så nu har jag två fina buketter att njuta av. Det är en bra grej med den här årstiden, tulpaner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar