Igår var Lilla Syster och jag på kondis. Vi gick tillsammans från skolan, solen sken, snön smälte och det var mysigt. Det ÄR mysigt att vara med ett barn i taget ibland. De behöver det och jag behöver det. Att ha tid att lyssna, verkligen lyssna. Lilla Syster har det tufft i skolan och igår kunde vi prata en stund ostört om det. Det är intressant att höra hur hon tänker, vrider och vänder på saker och ting och jag blir alldeles varm i mamma-hjärtat. Hon frågar om råd. Hur det var när jag gick i skolan. En alldeles egen stund fick vi bland kaffe, semlor, bakelser och saft. Hur mysigt som helst!
Idag ska jag baka med Store Bror. De har ringt från hans skola tre gånger på förmiddagen, han har en dålig dag. Sista samtalet var ändå positivt, de har lyckats att få "det" att släppa greppet om honom och nu fungerar han igen. Vad "det" är, har vi svårt att förstå ibland. Han går liksom bara i baklås och det tar tid att lirka upp honom. På denna skola har de dock förståelse och kunskap om det och det får ta den tid det tar. T ex har han idag fått massage, fått gå på promenad, googla om LEGO och vid lunchen släppte det. Nu har han lektion som vanligt. Tänka sig!
Vid 11-tiden på förmiddagen fick jag prata med honom, det hördes direkt att det var en dålig dag. Hesa rösten, korta svar. Jag "mutade" honom, stannade han kvar och kämpade en stund till skulle vi baka på eftermiddagen. Baka är kul tycker både Store Bror och jag så jag låter dammsugaren vila idag. Igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar