Omvärlden ter sig lite luddig och ointressant, det känns som öronpropparna sitter i hela dagen. Jag ser ju att folk rör på munnen och jag förmodar att det inte är mungymnastik de håller på med, men jag hör väldigt dåligt. Orden tränger inte riktigt in till mig. Angår mig inte.
Kroppen är tung. Absolut tyngre än vanligt. Att lyfta armarna är ett helt företag. Byta kanal på tv.n. Jobbigt och inte nödvändigt. Inte nödvändigt alls. Därför ser familjen något konfunderad ut när de kommer hem och jag ligger i soffan och på tv.n rullar finska nyheterna. Ligger inlindad i filt, ju. Fick inte loss armarna. Får hjälp med det. Att lossa lite på "det där" tunga och svarta, en kram, en kopp kaffe. Gott. Varmt.
Får datorn i knät.
"Skriv"!
"Du mår bra av det".
Allt sånt som jag normalt vet att jag tycker om gör jag om bara någon säger åt mig. Fast jag inte känner det. Att det angår mig. Men det är vägen tillbaka. Jag bara gör.
Jag längtar efter andra bubblor. Fina, vackra bubblor.
Önskar jag kunde ge dig en kram, magsjukan är ingenting, mot det du går igenom, fats symptomen är lika, "kan inte byta kalan på TV:n" skillnaden är att jag kan inte ens starta den :O)
SvaraRaderaKram på dig!
Jag är bekant med den där krampaktiga förlamande känslan i magen. Den är fruktansvärt jobbig, men tanken på att det alltid fanns ett ljus därborta fick mig att aldrig ge upp. För ljuset finns där. Dina ord förmedlar tydligt och målande hur du mår, men även känslan att livet bubblar där under den mörka ytan. Fortsätt att skriva! Då kanske väntan på ljuset inte behöver bli så lång.
SvaraRaderaJag är själv lite låg och tilltagslös för tiden, så jag försöker med röda kläder och tänker på dej! Knallrödsjalkram!
SvaraRaderaKeep on doing... Listen to your heart!
SvaraRaderaGlömde översättningen: Visa litet jävlar anamma, så väntar vi här på dig! KRAM!!
SvaraRaderaSå otroligt bra du är på att sätta ord på dina känslor.
SvaraRaderaJag sänder en stor varm kram till dig och du ska se att snart kommer det sådana där vackra bubblor som på fotot. Vilken underbar bild!
Kraaaaam
Usch, den där hemska bubblan känner jag igen.
SvaraRaderaInget vidare, inget vidare alls...!
Men såpbubblor däremot det gillar jag ännu, fast jag är 50+. :)
Hoppas din bubbla spricker snart!
Varma hälsningar från ett riktigt snöigt och blåsigt Västergötland.
Pillargontanten: Var är startknappen, det är frågan för dagen! Tack för din omtanke! Kram!
SvaraRaderaPer-Anders: Det är väntan som är svår! Helt klart! Någonstans är det skönt att veta att det finns fler som vet hur det känns, utan att för den skull önska att fler HAR det så.
Osloskånskan: Röda kläder ÄR skönt! Rödkram tebaka!
Spader Madame: Gör. Lyssnar. Översättningen klockren! Thank you! KRAM!!!!!
Carina: Det gör gott! Tack!
S o F: Verkligen inget vidare! Jag är barnsligt förtjust i såpbubblor och vill så förbli!!! Kram till dig!
Fint beskrivet! Tack
SvaraRadera