Urladdning

Stora Syster övningskör. Det går bra. Det kommer att gå bra. Varje övningstillfälle är bäst att ta tillvara på så när jag hämtar henne efter träningarna får hon köra hem. Så blir de där otaliga hämtningarna till nytta ändå.....
Igår var en sån övningskörningskväll. Hon kom ut från träningen och satte sig i bilen. Och så började vi att prata. Det rörde inte körningen direkt utan vi diskuterade ditten och datten. Länge. Så länge så att de andra syskonen började ringa och undra var vi var. De var ju hungriga ju och maten var klar och....
"Bäst vi åker" sa jag och Stora Syster gjorde sig beredd.
Då startade inte bilen.
Men så smart av mig. I 20 minuter hade vi suttit i bilen och pratat med tändningen på och ja, halvljuset...... Himla ynkligt batteri i den där bilen tycker jag.
Stora Syster blev nu lite spak och jag tänkte "vemkanjagbeomhjälpsomintekommerskrattaihjälsig" och ringde Älsklingen. Som befann sig 15 mil bort. Vad skulle han kunna göra? Egentligen?
Jag såg fyra grabbar som åkte trickcykel på parkeringen och undrade om de kunde hjälpa oss att putta på bilen och se om jag kunde få igång den.
Sagt och gjort. Som de puttade och sprang. Och så klart gick lilla bilen igång. På tvåan, darling! Sen tog vi en lång runda runt stan och ut på motorvägen för att batteriet skulle få lite laddning. Att hämta Stora Syster tar normalt ca 20 minuter. I går 1 timme och tio minuter. Det var inte bara bilens batteri som behövde laddas sen.
Idag har hon tagit bussen och jag, jag tänker cykla!