Hade en intressant diskussion med Store Bror och Lilla Syster häromdagen. Om hur jag är som mamma. Och de som tonåringar. Intressant kan jag säga. Några sanningar fick jag mig till livs. Som att jag skäller varje dag.
"VAAAAAAAAAAAAAA"?
"Det gör jag väl inte alls"! framhärdade jag bestämt och resolut.
"Johodå"! svarade Store Bror.
"Du säger att jag ska gå ut med soporna och ba´efter fem minuter skriker du högt när jag inte gjort det"!
"Eeeehhhh, det kan väl hända, men det är väl inte att skälla"?.......
...."förresten skriker jag väl inte alls"?!
"Och det är ju trevligt när och OM ni sköter era sysslor och så där som vi kommit överens om".....
"Men du skäller"!
"Näe ...... det är mer ....... lite guidning och vägledning ...... tycker jag"!
En fjorton och ett halvtåring höjde på ögonbrynen och blicken sa mig att "guidning och vägledning" inte är vad han tycker gäller för "sopskriket".
Egentligen skriker jag inte alls. Bara suckar lite. Fast högt. En sån där "att-du-aldrig-kan-göra-som-jag-säger-i-rödaste-rappet-suck". Som mammor får. Och ungar avskyr.
Idag har Store Bror åkt hem för att träffa kompisar och träna handboll. Kvar i stugan är Lilla Syster och jag.
Och jorrå! Store Bror tog med sig soppåsen när han gick ned till bryggan. Han log lite, ungen. Och jag varken skrek eller suckade. Så det så!
Den sortens samtal borde man ha oftare. Och inte bara med barnen.
SvaraRaderaMaj: Så sant!
SvaraRaderaDet gäller att välja rätt dag om man ska våga efterfråga en recension av sig själv som mamma. Huga.
SvaraRaderaÅ det är så härligt när man får igång såna samtal med barnen även om man kan bli vansinnigt ledsen när man får höra att man var arg hela tiden när barnen var små! (Det fick jag höra för ett tag sedan när alla mina fem samlades och påbörjade utvärderingen av mitt moderskap)
SvaraRaderaDet är väl så det är i de flesta tonårsfamiljer....:-)
SvaraRaderaHahaha! *fnis*
SvaraRaderahaha, sådana diskussioner är bäst
SvaraRaderaUr barn och spenabarns mun skola vi höra sanningen, det står det redan i bibeln. Så det är väl sant! Man lär sig mycket av att lyssna på barn. Och du ser, storebror tog med sig påsen. Och log! Segern är vår!
SvaraRaderaJa du...jag skäller också jämt får jag höra, men det tycker jag inte själv...
SvaraRaderaJag tror inte jag vågar fråga mina nu vuxna barn hur jag var som mamma, jag ska nog vänta några år tills deras egna barna blivit lite äldre och dom börjar få lite insyn i hur det är att vara tonårsförälder.
SvaraRaderaHälsa dina barn att det där e inte skäll..det e o förse sina barn med vett o etikett o rutiner o allmännbildning..så de så
SvaraRadera