måndag, augusti 27, 2012
Man tar sig fram. Del XXXXVM
Det målas i radhuset. Fult fönster blir fönster. Fult element blir fint element. Lugnt och fint. Sakta men säkert. För att inte säga jättehimla sakta. Men säkert. Den här damen är en envis rackare och det har visat sig att envisheten är en bra egenskap just i detta nu. Man ger sig helt enkelt inte. Näe. Man tjuter, skrattar, förbannar, hyllar. Om vartannat i en enda radhusbullerröra. Min alldeles egna röra. Det ska bli bra det här. På alla sätt. Och allt går ju mycket bättre till musik. Japps. Så är det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bra där vännen! Vad du kan! Vilken fin låt, kanske är det just henne vi ska höra tillsammans? Kram!
SvaraRaderaDu är duktig och stark du.....Strålande bra jobbet!
SvaraRaderaVad spelar det för roll hur fort det går? Huvudsaken att det går.
SvaraRaderaOch här sitter jag med tårar i ögonen under tiden som jag lyssnar till den underbara låten.
Lyssna också på Linnea Henriksson(som jag inte alls gillade i Idol) "Jag är lyckligare nu"
SvaraRaderaKram!
Anne: Tack! Ja, det kanske vi ska! Vi googlar!
SvaraRaderaLotta: Tackar! Det tar sig...... ;)!!!
Cici: Precis! Huvudsaken att det går framåt. Låten är underbar, sitter som en smäck!
Ezter: OM jag gör! Det är den och den här låten. HELA TIDEN!
Heja Cina! Det är en fin låt.Hoppas den funkar. Annars får du ta nåt rivigare, fast bara om det behövs...
SvaraRaderaI fredags gick jag och gnolade på Kentas gamla "Idag är jag stark". Du får den av mig......:-)
SvaraRaderaJävlar anamma kan va riktigt bra att ha... och Melissa Horn är en pärla att ha i bakgrunden när man håller på
SvaraRaderaBra jobbat!!! Och bra låt att jobba framåt med! Kram!
SvaraRadera