lördag, november 14, 2020

Det blir ju sällan som man tänkt sig

Vaknade med migrän i morse. Trist. Av lördagsmorgonbadet blev intet.
Har inte sovit så bra, Hjärtat har idkat rått-jakt, eller ja, det är väl små möss som kommit in i väggarna och han hörde dem inatt. Stök, bök och buller för att lokalisera dem. Som om de små mössen sitter och väntar på honom när han far omkring???
Till slut gick han och la sig igen och efter en stund vaknade jag IGEN av att det lät och denna gång låg han i sängen  och beställde råttfällor. 
Suck.
Jag säger inget mera.

Nåväl. I ett desperat försök att mota huvudvärken gick jag en promenad innan frukosten. HAHAHA. Åt mig själv alltså. Dumbom. Tog mig knappt hem och hann med nöd och näppe in innan jag kräktes och däckade i soffan. Soffan är min plats vid anfallen när jag ligger och slumrar. Efter en timme frågade Hjärtat ängsligt om han kunde göra något.
”Ja, knäpp på tv.n”
Med Nyhetsmorgon svagt i bakgrunden kan jag distraheras och ”glömma” bort det onda.
Så synd att han hittade kanaler med Formel 1 och pingis. Inget bakgrundsljud att rekommendera vid migränattack.
Suck.
Jag säger inget mera.

Nu är jag hjälpligt på benen igen och blir servad. Kaffe, lunch, nackmassage. Inga ljud.

Två av våra ungdomar har gått i Corona-karantän med symtom. De ska testas på måndag, test ska hämtas på apoteket och lämnas in där. Hjärtat har en plan: ungdomarna tar sig till parkeringen utanför apoteket, Hjärtat hämtar test-kitten och kastar in i deras bil. De tar testet, kastar ut det till Hjärtat och han går in och lämnar. Mission completed.
Senare idag ska vi leverera hämtmat till dem. Jag vill att de firar ned en korg från fönstret där vi kan lägga i maten, dra två ggr i snöret för att kusten är klar och de hivar upp den till sig. De skulle hellre döden dö har jag fått veta fast det tror jag inte på. Jag får ställa det utanför deras dörr. Sen plingar jag på och springer ut. Naturligtvis håller vi alla tummar och tår att de inte blir allvarligt sjuka. 

Ja. Jag känner mig och låg och däven idag med tappad sug. Hela världen är full med tappade sugar, jag vet. 
”Det är sådana tider”.
Det är jävligt allvarliga tider och idag känner jag mig tyngd av det. All världens bekymmer på axlarna, superdumt.
Hjärtat är i alla fall glad eftersom han fått se sin kinesiske idol vinna ännu en pingismatch. Alltid något.

Over and out.

 



2 kommentarer:

  1. Förlåt men jag kan inte låta bli att skratta. Inte åt att du har migrän, inte åt sjuklingar eller sådant tråkigt. Men åt korgen i linan och de två rycken. Ser det i Lotta på Bråkmakargatan stuk...
    De är nog för unga för att se det roliga i det, jag hade uppskattat väldigt mycket att göra så!
    Håller tummarna för en lindrig eller obefintlig variant av viruset!

    SvaraRadera
    Svar
    1. 😀 jag tänker ofta: ” inte perfekt men till glädje”. Och världen blir en lite lättare plats om man kan se det humoristiska i saker och ting. Där det passar sig. Det gör det här hos mig, apselut! 🤗

      Radera