torsdag, december 09, 2010

Hejdå!


Idag är det lugnt och stilla här på bloggen och i radhuset. För två veckor sedan miste en familj sin älskade 19-årige son, T. Idag går våra tankar till dem på nytt då det är dags att ta farväl. Så svårt att förstå, så svårt att se någon mening. Det skär i mitt hjärta vid tanken på vad familjen går igenom, hur livet ska fortsätta och det skär i mitt mammahjärta när jag ser många ungdomars sorg över en klasskamrat som bara rycks bort.  Idag tänder vi ett ljus för T! 

11 kommentarer:

  1. Mitt allra varmaste deltagande. Kram

    SvaraRadera
  2. Den största fasan i livet! Kramar till er alla!

    SvaraRadera
  3. Alla föräldrars mardröm, sånt som bara händer andra. Jag blir ledsen när jag tänker på det fastän det är för mig främmade personer.

    SvaraRadera
  4. Låter som en bra plan! Kram! Lika i Lilla byn - en före detta elev. Tungt.

    SvaraRadera
  5. Jag ryyyyyser. Det finns ingen mening med sånt. Varm tanke.

    SvaraRadera
  6. Många och varma tankar till alla innblandade. Det är tungt att förlora någon och ännu tyngre att förlora en ung person. Kramar till alla

    SvaraRadera
  7. En sådan händelse är den värsta mardrömmen...

    SvaraRadera
  8. Det är sådant man som förälder hoppas på att INTE få uppleva. Det är svårt att hitta meningen med en sådan händelse, och man vill ju gärna att saker och ting sker av en anledning. Men vad är meningen med sånt här?! Usch, jag lider verkligen med familjen.

    SvaraRadera
  9. Vid dörren för de offatbara, de som inte får hända, de som skär sönder ett familjehjärta. Mitt varmaste deltagande, sånt här borde verkligen inte få hända.

    Kramiz

    SvaraRadera
  10. TACK för alla tankar och kramar! Jag vbf dem!

    SvaraRadera
  11. Så ska det bara inte vara. Förstår att det är mycket svårt.

    SvaraRadera