Målarjävel utslängd! Hurra för mig!

Man tackar för alla uppmuntrande kommentarer här på bloggen ang "målarjäveln"! Det värmer otroligt för det är ganska tungt och trist. Nu ska man ju inte älta runt och det kommer jag inte göra heller. Har på sätt och vis satt punkt eftersom alla hans grejer nu står utanför dörren.
Det som retar mig mest av allt är att jag blir så dålig av sånt här. Jag orkar inte den stress och press det ändå blir, det var precis därför vi anlitade en hantverkare............ I onsdags gick min lediga dag åt till återhämtning, lyckades inte riktigt och dagen idag har varit ännu en sängdag med migrän och ledvärk.
FÖRHOPPNNGSVIS kommer det att lätta nu när jag fattat ett beslut och gissa om jag kommer noga hädanefter vid anlitande av hantverkare!
Nu har jag ändå repat mig så pass så alldeles om en strax ska jag bege mig till en luciakonsert. Lilla Syster ska gå i luciatåg och mamman ska riva biljetter till evenemanget. En stund med ljus och skönsång gör nog susen för en trött mamma. Och ja. Näsduken är nedpackad. Tant har ju blivit så lättrörd med åren...............

Föränderliga tider

Luciamorgon i radhuset och inte en unge i sikte. Kunde ligga kvar i sängen och njuta av luciasången på tv. Tiderna förändras, sannerligen. Det har funnits tider då jag befunnit mig på dagis kl sex med alla fyra barnen påklädda fina lussekläder, att de alla var glada var väl att ta i. Själv har jag inget minne att jag nånsin hann klä på mig men det gjorde jag väl eftersom jag aldrig blev inburad.....
Nu är de stora och lussefirandet har antagit lite mer mänskliga proportioner. Som att kunna ligga kvar i sängen och njuta av skönsång med en kopp kaffe serverad av Älsklingen.
Ikväll kommer barnen och kanske, kanske lussar de för sin mamma? Hallå barnen? Hall.........å?

En riktig Lussekatt!

I fredags var jag på Lilla Systers skola och beskådade skolans Luciatåg. Som den blödiga mamma jag är, trillade tårarna som pärlor från ett trasigt halsband och jag förbannade avsaknaden av pappersnäsdukar. Jag har legat av mig vad gäller utrustad handväska. Det fanns tider då jag med ett leende kunde fiska upp de mest efterfrågade attiraljerna ur nämnda väska. En ny blöja, en ny tandborste, ett måttband, en rolig leksak, en busslista, en klubba och .... vid ett tämligen rätt valt tillfälle ... en gaffel! Varför just den fanns där har jag ingen aning om. Men jag har som sagt legat av mig.
Vad gäller Luciadag är det här den lugnaste på många, många år för mamman. Otaliga morgnar har tillbringats på dagis, för 18 år sedan gick jag inte ens och la mig den 12.e för att vara på plats med Största Syster och då nyfödda Stora Systern kl 06.00. I morse bjöd Älskade Sambon mig frukost på sängen, sjungades "Staffan var en stalledräng"..... Allt har liksom sin tid!
För övrigt fyller katten Martini 1 år idag och har varit dagens huvudperson för samtliga i hushållet. Allt har verkligen sin tid!

Önska runt i ring

I lilla radhuset lobbas det inför julen. Kylskåpsmagneterna är upptagna varenda en av att hålla önskelistorna uppe. Man kan läsa sig till att det är tekniska prylar som överväger. Hm. Hur gick det till? De är ju uppväxta med pedagogiska träleksaker, hjälpte det liksom? Var det någon mening med all den där omsorgsfulla noggrannheten i valet av leksaker?
Å andra sidan är det ju väääääldigt ont om mobiltelefoner i trä. Till exempel. Nä, lätta, flashiga och hippa ska DE vara. Titta på film i mobilen är tydligen inne nu. Jag bara undrar, när då????? Men jag är ju inte ungdom längre och fattar ju just ingenting.
Ett Wii, tv-spel, är Store Brors önskning. Han vet att det kostar många pengar och han är så söt när lobbar för just DEN julklappen
"Alltså, OM någon skulle få ett sånt, då skulle någon inte vilja ha fler paket" eller
"Någon skulle säkert bli väldigt, väldigt glad om det var ett Wii i paketet och aldrig önska sig något mer".....
Sedan kommer han in i förhandlingsstadiet.
"OM någon får ett Wii, kanske någon går ut med soporna VARJE dag. OCH plockar ur diskmaskinen".
Sådana argument är ju mamman svag för. Egentligen.
Men nu är det ju inte jag som sköter om det här med julklapparna utan det är ju Tomten som sig bör. Så, vi får vänta och se tills Tomten kommer. Helt enkelt.

Trevlig resa!

Den minnesgode läsaren kanske påminner sig om hur det gick till när jag fick veta att Stora Systern skulle åka till Thailand. Nu är vi framme vid "The Day" och idag haver det vinkats "hejdå" till henne och kompisarna. I detta nu sitter de på planet och ja, är på väg!
Det har packats och stuvats om, det har provats väskor och skor. Det har svurits över väsklås och väsknycklar som fått fötter och vandrat iväg, ingen vet vart, men allt har ordnat sig till slut "and off they go."
Mamman klarade inte av att följa med till Arlanda, det fick bli "vinkelivink" vid radhuset sedan tog Älskade Sambon över, stuvade in ungdomarna och alla väskor i stora bilen och ja, bara åkte liksom. Jag ägnade mig sedan åt att inhandla nytt lucianattlinne till Lilla Syster eftersom lådan med de 118 lussedräkterna vi faktiskt redan har är försvunnen. Också. Som lådan med ljusstakarna. Men nu är hon utrustad med NYA grejer, vilket hon också kommenterade.
"Känns lite kul med ett nytt, eget lusselinne" tyckte hon.
Då ringde Stora Syster från Arlanda och meddelade att
"nu, nu går vi ombord........"
Jajajajajajaja..... allt kommer att gå bra...! Vad långt det är till Thailand då..... Visst räcker internet ända dit?