2015 var året då sonen hoppade av gymnasiet. Han började om två gånger men det gick inte att få till någon vettig anpassning och till slut fick det vara nog. 6 februari skrev han in sig på arbetsförmedlingen och i maj hade han praktikplats på kyrkogården. Den platsen fixade vi själva. Jag mailade kyrkan och undrade om det fanns någon möjlighet att ta emot en skolmanglad kille och en arbetsledare, Kent, nappade. Sonen fick arbete på kyrkogården, heltid fram till oktober och ersättningen var 6325kr/månaden.
2015 var också året då jag var sjukskriven i perioder p g a depression och trötthetssyndrom. Min migrän var överjävligt hela året och ibland tappade jag sugen helt. Jag och Hjärtat åkte till Italien på motorcykel och jag grät mig igenom halva Europa. Jag var så trött. Men jag ville ju leva, inte bara finnas till, så jag gjorde saker som jag visste att jag normalt skulle tycka om.
Sen. 15 juli blev jag mormor till Lilla N! The love of my life! Första gången jag höll honom svämmade hjärtat över, mormor. Det var stort! På hösten/vinter hoppade Största Systern in på sitt jobb som kock då och då och jag vaktade det lilla livet. Guldstund!
Lilla Systern kämpade på med skolan och tävlade i frisör-SM. På sommarlovet städade hon på Parken Zoo och klev upp fem på morgnarna.
Vi firade Hjärtats dotter som tog studenten, jag fixade i radhuset och livet snurrade på.
🥰
SvaraRadera