onsdag, september 30, 2009

Ljus i mörker

Att det är höst råder det inga tveksamheter om. Det är inte bara kallare och mörkare, föräldrarmötenas tid är här.
Lilla Syster går i en skola där elever i strömhopp "försvinner" i åk 6. Ja, de försvinner ju inte bara i tomma intet, utan de byter skola. Till privata. För att slippa hamna på DEN kommunala högstadieskola som tågordningen erbjuder. Mer om det en annan gång.
Nåväl,
de här "avhoppen" innebär att fyra åk 5 klasser slagits ihop till EN åk 6 klass. Med 58 elever. Även en luttrad mamma höjde på ögonbrynen när klasslistan skickades hem och skolfotografen fick använda vidvinkel för att få med hela gruppen på klassbilden.
Mycket har varit oklart ända till skolstart och många diskussionsgrupper har varit igång från "så-här-får-det-bara-inte-gå-till-grupper" till "det-ordnar-sig-nog-men-det-är-bra-att-skolan-vet-att-vi-bevakar-och-tycker-till-grupper".
Den senare gruppen har jag förlikat mig med. Min tid på barriärerna har inte varit nu och så länge Lilla Syster verkar lugn och sansad, så är jag det också. Eller, det kanske är tvärtom?
Igår var det dags för föräldrarmötet. Det första. Mycket folk var det. Trångt till och med. Ståplats var vad jag fick. Många var taggade. Upprörda.
Och så bra det blev! Det är inte ofta jag blir positivt överraskad av skolan faktiskt, vi har många mindre bra erfarenheter, men nu! Äntligen!
Tre lärare har ansvar för denna jätteklass och vilka lärare! Tre härliga tjejer med skinn på näsan, ett pedagogiskt tänkande som tilltalade denna mamma och ja, jag bara blev helsåld! En lärare har varit på skolan i ett par år, de andra två är nyinflyttade och så där härligt entusiastiska som man kan vara när man kommer till ett nytt ställe och ingenting är omöjligt. Det bådar gott!

8 kommentarer:

  1. Så härligt! Hoppas det blir så också!

    SvaraRadera
  2. Men Åhhhh vad KUL...
    Då kan man pustha ut :)
    Kram Jenny

    SvaraRadera
  3. Vad härligt att det låter så bra. Ibland blir man positivt överraskad. De stunderna är fina. Som du säger att så länge dottern verkar må bra så är allt OK.

    SvaraRadera
  4. Fler föräldrar som du Cina! Det är viktigt att föräldrar är engagerade i skolan, för det sätter press på oss att inte bli försoffade, att gå ut på golvet och prestera. Lärare blir glada av beröm (vilka blir inte det) och gör ännu bättre ifrån sig!

    SvaraRadera
  5. Vad skönt att det känns bra! Det är ju faktiskt så att en klass på 58 elever med 3 toppenlärare kan fungera väldigt mycket bättre än en klass på 15 elever med 1 lärare som inte alls har "rätt" pedagogiska tänk.

    Kram!

    SvaraRadera
  6. Grattis. Hoppas att lärarna fortsätter på inslaget spår och att ni föräldrar fortsätter att bry er om. Då kan det inte gå fel.

    Markattan, förr fröken med glöd

    SvaraRadera
  7. Åh, så härligt att höra. Annars brukar det vara tvärtom. Den där sprudlande entusiasmen - det finns inget bättre!!

    SvaraRadera
  8. Åh, vad bra att det blev bra och att ni är nöjda.
    Dock höjer jag på ögonbrynen när det gäller elevantalet.
    Blir det inte lätt så att tysta Lotta som klarar sig inom normen glöms bort?

    Eller att bråkiga Karin tar över och kräver två lärare från och till så att resten sitter med bara en lärare?

    Hmmm...annars så är det ju knappt 20 elever i varje klass.
    Dock förstår jag itne vitsen med att slå ihop tre klasser i en.

    Nåja, huvudsaken är att ni är nöjda.
    Framför allt att DU är nöjd!

    SvaraRadera