onsdag, oktober 20, 2010

Nödvändigt vetande

Man kunde ju tro att en sketen tisdagskväll skulle kunna förflyta i lugn och ro i lilla radhuset. Det var väl ganska lugnt tills Lilla Syster tog fram matteboken och behövde hjälp.
"Don´t worry" sa jag och passade till Älsklingen som för en gångs skull var hemma.
Eftersom han fortfarande inte mår så bra efter borreliainfektionen var han tvungen att skyndsamt lägga sig platt raklång och var inte så behjälplig med nåt endaste något. Himla synd för matteläxan handlade om primtal.
"VA"?
Primtal var faktiskt inte uppfunnet när jag gick i skolan! Eller så missade jag dem helt. Men, man gör så gott man kan och visst skulle Lilla Syster ha hjälp med läxan. Det var faktorer hit och dit, sammansatta tal och nåt om tvillingar. Vi gjorde något slags såll där man kryssade siffror eller ringade in och så skulle man till slut veta vilka tal som är primtal. För de var de inringade.
Så,
nu vet jag det. Vad gör jag med dom?
Vad jag gör ikväll vet jag bestämt. Det är onsdag. Det är målarkurs igen. Äntligen!

7 kommentarer:

  1. Ja, vad gör man med dom? Ingenting, typ. Man kan ju inte dela upp dom mer, liksom. Jag känner en avoghet gentemot primtalen, speciellt 11 och 13.

    SvaraRadera
  2. Nilla: Det var väl det jag anade. Avoghet är ordet! 11 o 13 är tvillingar kommer jag ihåg i alla fall. Jisses.

    SvaraRadera
  3. Oj, vad ni kan! Barnens matteläxor är skoltidens hemskaste minnen! När Yngsta gick i tvåan skulle de ställa upp talen på rad och räkna helt konstigt. Jag skrev i boken att jag kunde inte hjälpa till med läxan när man skulle göra så bakvänt... Fler föräldrar hade reagerat likadant, men fröken framhärdade. På ett utvecklingssamtal ifrågasatte jag vikten av detta? I trean skulle de ju ställa upp talen normalt igen???
    Det något svävande svaret var: Det är alltid bra att kunna lösa tal på mer än ett sätt!
    Jaha? Och skapa ovänskap hemma för att man inte kan hjälpa en 8åring räkna?
    Det låter ju som om man är helt korkad!
    Men primtal? Vad är det?
    Tur det inte är jag som ska skriva högskoleprovet i helgen!
    Stackars Älsklingen som inte är pigg än! Tur han har en härlig "fru" och härliga bonusbarn, så han kan ha det ganska bra ändå!

    SvaraRadera
  4. Ezter: Det där med läxor är inte helt enkelt! Näe, Älsklingen blir inte bra vad de än hittar på. Hjälper inte ens med puss på pannan. Oroligt är vad det är! Och ja, det händer väl att frun o bonusbarnen roar honom. Oroar också...... ;)

    SvaraRadera
  5. Jag älskade matte. När jag gick i ettan hade lärde vi oss matte genom mängdlära. Funkade bra på mig.

    SvaraRadera
  6. Redan de gamla grekerna sysslade med primtal. Fullt så gammal är du väl inte......:-) För övrigt kan jag hålla med om att de är lite onödiga och jag är väldigt lycklig över att numera aldrig behöva hålla på med läxläsning. Den lättstörda sonen brukade säga: "Mamma, sluta andas." när han blev störd av min andning vid läxläsningstillfällena.....:-)

    SvaraRadera
  7. Hemmma hos Spader och grabbarna är mamman bannlyst från matteläxor.

    -"Jag vill ju ha hjälp med det här talet, inte med något annat tal! Du vet väl ingenting om min matte för du var ju inte i min skola och hörde på min fröken och hon sa inte så!"

    Hoppas Älsklingen blir bra snart!

    SvaraRadera