måndag, september 24, 2018

Mitt i ett äventyr

Igår gick jag till hotellets gym innan frukost. En vidunderlig utsikt över havet, bra musik i lurarna och ett jäkla anamma gjorde att jag körde igenom mitt ”lilla pass”. Jag har ”stora passet” med men det får vara till en annan gång.
Jag var själv på gymet ända tills jag var färdig för stretch sedan dundrade ”Familjen Käck” in och tjatade hål i huvudet på sina barn som de placerade på varsin motionscykel medan föräldrarna själva intog löpbandet. Jag stretchade klart på stranden istället. Mitt huvud vill ha lugn.
Resten av dagen var det platt fall på stranden med paus för lunchmacka. På kvällen hängde vi i strandbaren som spelar bra musik och tittade på solnedgången. Igen.
Idag hyrde vi bil. I strålande solsken drog vi iväg till Omis, en liten stad känd för pirater förr i tiden. Idag en turiststad med fin badstrand. Sand. Ovanligt i Kroatien. Vi åkte väg 8 som är kustvägen som slingrar sig längs med kusten och ibland väldigt nära havet. 
Vad tyckte vi då om Omis? Stranden var fantastiskt fin, långgrunt, fint vatten. Floden Cetina delar staden och vi promenerade i Gamla Stan som var som ”Gamla Stan” är mest, vindlande trånga gränder med små torg. Resten av bebyggelsen i staden av vad vi såg, såg ut att ha sett sina bästa dagar. Smutsbruna fasader, lite sjavigt. Bergen i bakgrunden är fantastiskt vackra och mäktiga men jag fick inget bra intryck av själva stan. Vi hann inte utforska särskilt mycket heller för det började blåsa och regna, vi köpte var sin pizzabit vid ett stånd och sprang till bilen. Det tog i i byarna och det kändes lite obehagligt. Regn och lite blåst hade vi räknat med men inte storm!
Vi styrde ned mot Makarska, åkte nära ett kokande hav, nyss så vackert och fridfullt, nu upprört och piskande. Då och då bröt solen igenom det tjocka molntäcket vilket gjorde det hela än mer dramatiskt då bara delar av havet lystes upp.
I Makarska hade vi tänkt strosa omkring resten av eftermiddagen, shoppa lite, fika och njuta av staden. Av detta blev nada och inget, vi sprang i ösregn in till en restaurang, satt på takad uteterass tills ägaren kom och föste in oss alla gäster in i restaurangen. Vinden hade ökat och de var rädda att taket skulle blåsa av. De hade inte bord till alla, några av oss satt i ett lagerrum och det blev rätt roligt när alla gäster hjälpte till att ordna sittplatser, flyttade lådor och kartonger, gamla tavlor och skräp. Men vi fick till det och maten kom. Ägaren meddelade 19m/sek i byarna och tja, det tog i.
Efter någon timme tog vi sats och sprang tillbaka till bilen för fortsatt färd till vårt hotell. Lika skummande hav och det började synas på vägen att det var storm, nedfallna grenar, stenblock och skräp. Vi kryssade hem och den planerade långa sköna bilutflykten blev en kortare äventyrsresa! Nu är vi förankrade på hotellrummet och väntar ut blåsten. Det sägs att det ska mojna framåt kvällen, hoppas de har rätt.
Av Makarska hann vi nu inte se så mycket men vi anade en mycket vacker och mysig stad. Fina hus, trevlig strandpromenad och är säkert livlig en blåsfri dag.
Vi pustar helt enkelt ut efter en äventyrsdag.


På väg. Finväder och solsken i blick.


Omis. Floden Cetina och bergen.


När havet börjar koka och vinden tar i.



Makarska. Minnet blir: regnigt!

1 kommentar:

  1. En annorlunda upplevelse, men kan tänka det blev rätt mysigt mitt i allt.
    Störiga personer är jobbigt, varför kan folk inte bara vara tysta?
    Njut vidare!

    SvaraRadera