Men det visste hon, puh, och ställde frågor om mående, tankar och eventuella planer. Om mitt mående berättade sa jag att det just nu är skrutt p g a orsaker, om mina tankar berättade jag att jag börjar känna stråk av meningslöshet, också p g a orsaker. Vad det gäller planer kan jag just nu inte säga något alls för det är kaos i huvudet och jag brottas med måendet, förväntningar från omgivning vad man ska orka o s v.
Så. Mitt i allt började jag gråta så det var inte helt enkelt för henne men hon verkade van vid osammanhängande människor och lotsade mig proffsigt in på en bana som kändes överkomlig. Bara det att någon i vården bryr sig, tar en på allvar är så mycket värt.
Efter en timme ringde hon upp igen och meddelade att jag har en läkartid nästa onsdag, en utsedd handläggare på försäkringskassan och är uppsatt på återbudslistan för kurator på vårdcentralen. Under väntetiden till kurator kommer jag vara inskriven på företagshälsovården. Så. Ännu en gång är en haverikommission utsedd och jag tar tacksamt emot hjälpen.
Gårdagskvällen tillbringades i vår sporthall. Laddade i stort sett hela dagen för att orka se Store Brors lag i hemmamatch. De vann så det var mödan värt! En ljusglimt.
Idag grått och trist ute. Det regnar. Har pratat med mamma, syrran och Största Systern. Den sistnämnda har covid. Hej och hå. Ska samla ihop mig och åka en sväng till Herr L och dricka kaffe. Maybe vankas det en fredagsbulle?
En Rehabkoordinator ringde mig för någon vecka sedan. Visste inte ens vad det var. Ska träffa både arbetsterapeut och läkare på torsdag. Håll tummarna.
SvaraRaderaSå skönt när man väl får stöd och hjälp i vården. Jag satt ju hos doktorn och grät. Sa förlåt men hon sa det var inget att be om ursäkt för. Pinsamt tyckte jag, men kanske bra att lätta på trycket. Förstår ju precis hur du kände dig!
Skönt att du såg en så upplyftande match! Lite balsam för själen. Krya på största systern!