måndag, maj 29, 2023

Måndagsblues

Det är mycket blues i mitt liv nu för tiden. Har liksom tappat vissa sugar, försöker gaska upp mig men lyckas inte helt.
Spanien-veckan var balsam för själen. Tror att jag skulle behöva en längre period för mig själv för att riktigt, riktigt hitta tillbaka. En vecka krafsar på ytan. Skönt krafs förvisso.

Igår bakade jag rabarberpaj och Största Systern med familj kom över på fika. Pratade med de andra tre i telefon, mysigt.
På kvällen kom Herr L hit med en liten påse med ärenden igen. Jag blir stressad av det men försöker tänka att han är trygg och litar på mig. Och ensam. Jag har svårt för att människor ska känna sig ensamma. Han pratar så väl om mamma och vi kan gråta tillsammans, det är ändå fint.

Igår var första Mors dag utan min mamma, nu har jag gjort den med. Nu tänker jag på henne nästan varje dag i alla fall men ändå, den där vanliga hängpelargonen inhandlades inte och jag kommer inte få små uppdateringar om den titt som tätt via sms.
Jag saknar henne oerhört emellanåt. Fortfarande så det värker. På lördag ska vi på dop, systerdotters son ska döpas i samma kyrka där mammas begravning hölls. Det knöt sig i magen när jag tänkte på det men å andra sidan gifte sig syrran i samma kyrka så vi har ändå två-ett till roligheter i just den kyrkan.
Kan ju låta som en galnings resonemang men jag lovar, det är i mammas anda. Precis så skulle hon sagt om hon kunnat yttra sig om saken.
Sen hade hon varit mer än nöjd, det har kommit två nya små liv i släkten. En lite pojke som alltså döps på lördag och i veckan kom ännu en liten pojke. Med dessa små gossebarn stoltserar nu min lillasyster med åtta barnbarn. Och jag är gammelmoster flera gånger om, så härligt. 



Min alldeles egna Mors dag-present, en bomullsduk till uterummet.

2 kommentarer:

  1. En klok galning i så fall!
    Det är svårt att neka en gammal man hjälp. Frågan är hur du mått om du sagt nej. Säkert inte bättre. Kram Eval8

    SvaraRadera