När jag kom hem från jobbet hade Hjärtat gjort pannkakor. Jag orkade knappt äta, var helt slut och gick direkt till soffan för att vila en stund. Jag sov i två timmar.
Det beror inte bara på jobbet at jag är så trött. Jag är också känslomässigt utmattad efter diverse händelser på hemmaplan. Jag kör ofta liiite för längei samma spår, försöker in i kaklet att anpassa mig i vissa situationer och ... tar slut. Vet att jag behöver träna på gränsdragning, egentid, reflektion, meditation m m men jag bara kör. Knäppt men mänskligt.
Har klickat hem lite böcker om antiinflammatorisk kost. Inget hokuspokus alls egentligen men det jag dras till är nog helheten. Inte bara recept att följa utan även det runt omkring. Att njuta här och nu. Att VARA här och nu. Att glädjas åt det som är NU och inte göra allt sen. Om sen inte kommer då?
Om sen min huvudvärk, ledvärk och klimakteriet blir lite lättare så är det bra. Jag tycker om att läsa om olika teorier, lösningar, funderingar m m. Att kunna plocka bitar som passar mig. Hela den här sommaren har jag badat utomhus 100% mer än andra somrar till exempel. Jag bara gör’t. Upp på cykeln till badet och plums i. Tänker inte så mycket mer än längtar till känslan efteråt. SÅ skön!
Ätit frukost ute i trädgården regnfria dagar. Lyssnat på dammen, känt vinden, hört fåglarna, klappat katten som kommer och lägger sig vid mina fötter.
Gått mina trädgårdsrundor. Doftat på rosorna, lavendeln, schersminen. Plockat lite jordgubbar, vinbär, krusbär och smultron och ätit direkt ur näven. Barfota i gräset. Oftast barfota, älskar att känna gräset, gruset, stenplattorna.
Behöver verkligen påminna mig och framhäva det fina, vackra och ljuvliga runtomkring. Här och nu.
Flera gånger i sommar har jag kommit på mig med att säga ”egentligen skulle vi varit i Kroatien MEN ...”. Coronan som kom i vägen. Eller. Coronan som gör att jag upplever allt jag nyss skrev om, det där som sker här och nu. Det lilla i det stora. Det lilla som jag kanske missar för att jag eftersträvar det stora? Tänk om det är det stora som tröttar ut mig?
Har för övrigt hört oerhört många som sagt ”egentligen skulle vi varit ....”. Men det är här vi är. Här.
Så många tankar, så lite energi, så nödvändigt att samla ihop mig igen. Så skönt med en mjukstart på jobbet så jag jobbar idag och är sen ledig till nästa tisdag. En ny strategi för att komma igång och ladda mentalt för hösten.
Corona har ändrat på mycket. Vi har haft besök här i två dagar. Min gamla klasskompis med sambo. De brukar vara utomlands ofta. Inte i år. Denna veckan har de hyrt den minsta husbil jag sett. De har njutit varje minut av lugnet och hur otroligt bra man kan ha det. Vi har grillat tillsammans på kvällarna och helst han har varit lyrisk hur gott det varit och så mysigt att göra det tillsammans. Roligt att höra en riktig globetrotter tycka så.
SvaraRaderaAtt börja jobba är tröttsamt!