Kladdkakans dag. Utan kladdkaka.

Eftersom det inte är fars dag idag utan Kladdkakans dag, tar jag det lilla lugna, spikar upp tavlor, fixar ett draperi och donar på övervåningen. Lugnt och lugnt, det kan diskuteras.  Men ibland får jag ”flängen” och behöver möblera om, ställa iordning och flytta runt. Det gör mig lugn. Det tar tid.

Tänker att jag samtidigt sorterar i mig själv. Stoppar saker där de behöver vara, kastar, ställer undan. Vanligtvis inträffar mina ”fläng”-moments på hösten, min mest kreativa årstid. 

Så, idag är jag självvald projektledare och det känns rätt, utan skav. Tänker inte baka kladdkaka trots kladdkakedag.

Hjärtat då??? Han har ätit garage-magneter och meckar med ljudmojänger i stort sett dygnet runt. Finns en risk att han inte känner igen sig när han går uppför trappan ikväll för att gå till sängs. Får väl låta en lampa lysa så han ser åtminstone!

Klart! Här kan en sitta en stund.

Före.

Efter. Simsalabim!