Det här med kommunikation

Att kommunicera är minsann inte den lättaste plätten. Himla svårt ibland om någon frågar mig. 

Följande händer:

Jag hittar annons att Diggiloo ska komma till stan i sommar, i slutet på augusti och låter inte det trevligt? Ska vi gå på det?

Frågan ställs till Hjärtat.

”Mmmmm, är det det där programmet Lasse Kronér har”?

”Nej, det heter Dobidoo”.

Hjärtat hummar något om att han hellre ser Darin men jag säger att nu gäller det ju Diggiloo?!?

Noll konkreta svar och jag orkar inte reda i om hans plötsliga hummande och letande efter Darins turnékalender är ett svar på min fråga om vi ska gå på Diggiloo eller inte.

Det rinner ut i sanden men efter ett par dagar frågar jag igen.

Då tycker han att det vore trevligt att se någon norsk artist som jag nu glömt namnet på och han börjar googla igen.

Jag ger upp tanken på Diggiloo och tänker se musikalen Änglagård i höst istället, med kidsen.

Lugnet lägrar sig

I helgen åkte vi ut till syrran och pratet kom in på sommarplaner, så vad ska vi hitta på???

Jag berättade om våra planer att hälsa på Bästa Väninnan på sommarstället på Draget och så fyllde Hjärtat i …

” … vi ska se Diggiloo. I Sundbyholm”.

Se där ja.

Undrar om han har bokat? I smyg?