När tankarna far..........

"Särbon" har blivit Sambo. Ja, nu har ju det inte skett sedan igår, utan när jag skrev "särbo" kom det utav gammal vana. En 6-årsvana. Men fr o m 1 sept är han alltså min Sambo. I praktiken ändras ingenting förutom att vi nu även delar brevlåda! Sonen var trulig när nyheten kom på tal och tyckte att ska någon flytta in hos mamma får han ha en egen brevlåda. Vi satte stopp för de planerna och till slut har sonen gått med på att även ta in mannens post. Vi tackar för det! Sambon arbetar i Stora Staden och är en pendlare med övernattningslya där. Och, i vårt gemensamma lilla radhus pågår renoveringsplaner av ett BADRUM! Jag anar att det är ett stort, galet projekt men just nu kan vi inte gå in i vårt badrum utan att få magkramp av aprikosfärgade tapeter, blå bård och plastmatta á lá "slarvig byggare anno -81". Och inte spelade det någon roll att vi försökt piffa till det med tavlor, fina handdukar och fint duschdraperi. Nä, det återstår endast ..... renovering! Och är det lätt att välja då hur det ska se ut? Nähä?! Det finns mycket att välja på om jag säger så. OM man har ett badrum på sisådär 10-20 kvm, och kan slå ut väggar hit och dit vill säga. Jag ANAR att vår närmsta granne har ett och annat att säga om vi helt plötsligt slår ut väggen till deras klädkammare och placerar duchhörnan där, för vår klädkammare är knökfull och var vi skulle göra av DE prylarna för att få in en dusch, det begriper inte jag. Och sonen får knappt plats i pytte-lilla sovrum som det är och vi, ja, det är likadant för oss så där kan vi inte ta en endaste liten kvadratmillimeter. Återstår alltså grannens klädkammare. Eller att helt enkelt strunta i de glassiga badrumsmagasin som finns. Jag har skrivit till varje inredningsprogram som finns i tv för jag TYCKER att vi har en riktig badrumsutmaning här, men INGEN, absolut INGEN har nappat. Från "Äntligen hemma" fick jag i alla fall ett "tack-för-tipset-mail" men det var också der alles. Så vi fortsätter att knepa och knåpa med val av kakel, toalett, handfat med eller utan kommod, sminkplats, herregud, tonåringen behöver sminkplats, och badkar, sambon älskar ju att bada, handdukstork istället för element! Men hallå! Då har vi inte plats att hänga handdukarna att torka händern med. Så vi har ett lyx-problem, ett badrum på 3,5 kvm ska räcka till och vara funktionellt för 5-6 personer....... Vi behöver ju i och för sig inte trängas där inne samtidigt, det är ju så sant, men lite knepigt är det! När jag fattat mod ska jag ta en bild på nuvarande badrum. Förresten, tips för små badrum mottages tacksamt!

Det är höst!

Det är verkligen höst! Idag har varit en sån där höstdag som jag just nu tycker om, det blir aldrig riktigt ljust och regnet har smattrat mot rutan. Katten och jag har legat i soffan hela dagen, tv.n har stått på men jag har inte orkat titta. Jag har influensan! Min älskade särbo var däckad förra veckan och i söndags kväll blev jag knockad. Helt plötsligt bara, men det är väl så det går till. Barnen har fått gå till sin pappa och jag hoppas de inte blir sjuka, det är ju handbollscup på gång. Vi "borde" ta oss ut till vår älskade ö, särbon och jag i helgen men det lär inte bli av om inte mirakel händer. Båten vill upp och ha vintertäcke på, huset behöver tittas till. Tills det blir dags njuter jag av sommarbilder och minns allt kul vi hade i somras.

Ett år senare..............

Rubriken idag är som hämtad ur en film, när manusförfattaren, regissören vill sammanfatta handlingen och visa hur det blev, inte vägen dit, utan målet.
Och ja, det har visst gått ett år sedan jag skrev ngt i min blogg. Jag har gjort tappra försök men inte fått till det, idag lyckades jag skapa en NY blogg, och si, då dök den "här gamla trasan" upp! Jag fortsätter här nu då. Om jag lyckas logga in en gång till på samma. Lösenord och användarord är inte min starka sida direkt och jag har blivit så datoravvänjd på sista tiden. Betala räkningar och skriva lite mail. Nu är jag omsprungen av barnen på den tekniken. Jag kommer ihåg när jag var tonåring och jag blev galen på mamma, som med förbryllad min stod framför den nya STEREOAPPARATEN och nervöst fumlade med reglage och knappar. Reglage? Ja, den nya STEREOAPPARATEN hade mer utseende av en cockpit, det VAR verkligen reglage, spakar och knappar och det fanns små fönster där man kunde se pilar röra sig till musiken, de fick inte gå över på rött, då var högtalarna i fara...... Kassettbandspelare, skivspelare och radio i ett.
Där stod i alla fall mamma och ville höra "Tiotusen röda rosor" men hur hon än försökte fick hon inte fram musiken. Och jag blev irriterad. Och jag tyckte hon var nördig som inte kunde. Ha! Där fick jag! För hemma idag, är det tonåringarna som hjälper mig med Mp3-spelare, kopplar kameran till TV-n så vi kan njuta av semesterbilderna o s v. Och aldrig att jag skulle röja för dem att jag faktiskt lägger ned lite tid på att försöka lära mig men aldrig får till det så snabbt som dem. Just nu är det en rauter som bråkar, jag VILL kunna sitta i soffan och skriva mina fyra mail i veckan. Och det HAR gått. Det är något som har hakat ur någonstans...............