En annan måndagsfeeling

Idag ska jag till tandläkaren och därefter raka vägen med Lilla Systern till sjukgymnasten. Den eviga "ont-i-höften-karusellen" fortsätter och ny sjukgymnast är inkopplad. Nya råd, nya rön???? Vi får se.
Eftermiddagen har jag lovat mig själv att tillbringa med en bok, en kopp kaffe och kanske i en solstol på altanen om vädergudarna är bussiga, annars får det bli soffan. En helg fylld med aktiviteter, om än bara roligheter, behöver landa i den här trötta kroppen och knoppen.

När strategier och planer håller

En fin helg är snart till ända. Jag har fått umgås med alla mina barn, barnbarnet, svärsonen och svärsonens släkt och så klart Hjärtat, tittat på bra handbollsmatcher, hyllat Store Bror och laget som tog silvermedalj i cupen, åkt motorcykel, motat huvudvärk och gått promenader. Min plan höll. En lugn och fin helg. Bådar gott inför ny vecka!

Lördagsplan

Idag ska jag försöka hålla mig lugn och fin hela dagen. Det är planen. Svärsonen ska firas och föräras ett presentkort på att umgås med svärmoren, moi, en timme eller två för att lära mig lite han kan om manuella inställningar på kameran….. Tyckte jag var en bra present!
Stora Systern är hemma över helgen och idag ska vi stråla samman på nämnda kalas. Store Bror har handbollscup och en eller annan match får vi försöka hinna se. Vi håller tummarna att den illa stukade foten håller….. han är tejpad, bandagerad och har ett specialskydd. Utrustad kille!
Kvällen är tänkt att avslutas i radhuset med alla kidsen och Hjärtat. Taccos är beställt.
Nu ska bara min lugn och fin-plan hålla. Det har i alla fall börjat bra och huvudvärken jag kände av i morse när jag vaknade håller sig i schack so far. Det tackar jag särskilt för!

Allt mitt är mitt och allt ditt är (också) mitt………..

Samtal från Lilla Systern:
"Var är de blå sandalerna"?
"Eeeeeh, på mina fötter. Det är mina skor, you know"??!!!!!
"Kan jag låna dem? Komma och hämta dem"???
"Men jag har ju dem på mig. Står mitt i….."?
"Men vi har ju modevisningen idag, de skulle passa in. Jag tar med andra sandaler så kan du byta".
Ok.
Vad gör man inte för sina barn? Tydligen.

Dramaqueen? Va? Vem? Jag????

Jag har som sagt lite skav inombords. Jag vet inte vad det beror på men det irriterar mig och jag känner inte riktigt igen mig själv. Kan vara snirkelvägen in i klimakteriet, kan vara den förklädda fyrkanten som börjar tröttna eller helt enkelt kan vara att tillvaron inte vill sätta sig ordentligt. Vad vet jag?!

Och innan jag visste ordet av så hade en liten scen utspelat sig i Hjärtats kök och jag åkte därifrån utan att säga "hejdå" (jätteförbjudet, tänk om det händer ngt och så var man tjurig det sista man såg….) och innan jag var hemma i radhuset (det tar sju minuter att köra dit) hade jag ringt upp honom och öst ur mig osammanhängande tyckanden (han fattade nada, han är ju man gubevars) för att allt blir så konstigt och jag vet inte vart jag hör, knappt var jag bor, är jag där tänker jag på hemma, är jag hemma tänker jag på där och mitt i är kidsen och behöver sitt och det blir bara kaos och katastrof och bilen håller på att gå sönder, jag kan inte beställa grus för de kör bara ut hela ton och jag behöver bara 750 kg och det orkar jag inte tänka ut hur det ska gå till, katten kräks, det är punka på cykeln och diskmaskinen visar felkoder som inte släcks fast jag gör som den säger och Hjärtat har ryggskott och …….. Så jag grinade, snörvlade i telefonen och tänkte att jag nog är galen på riktigt, klev ur bilen, mötte grannen som frågade hur jag mår och jag tog på mig facet fort som tusan och hörde att jag svarade: 

"Jo, tack bara bra, hur är det själv?".

För det är ju så man svarar.

Sen gick jag hem och bakade 1000 bullar till Svärsonen som fyller år idag.
Försökte hålla ihop och undrade i mitt stilla sinne "what¨s up"????????
Jorr´å. Hjärtat vågade sig hit. Efter en stund. 

Ungefär så

Igår jobbades det hårt hos sjukgymnasten och kuratorn. Jag var helt slut efteråt och om inte så särskilt uppgaskad, så åtminstone lite mer peppad att ta en sak i taget. Väldigt svårt tycker jag, de här ta-en-sak-i-taget-grejerna. När det finns tusen. Prioritering och planering är inte mina bästa grenar och det är inte för inte jag då och då kallas för "fröken Hipp som happ". Hipp som happ stämmer för övrigt egentligen inte alls in på min person då jag absolut vill ha saker och ting på mitt sätt, typ det rätta sättet (såklart) och så krockar man med hela verkliga livet eftersom det ändrar om sig hela tiden. Man blir ju trött. Helt enkelt.
Den enkla förklaringen.
En annan förklaring är att jag är som en rund boll som ska igenom ett fyrkantigt hål. Vissa problemsvårigheter och skavsår uppstår därmed. Ungefär så känner jag mig och då blir det lite trixigare. Speciellt som man kan vara utklädd till fyrkant fast man är rund.
Ungefär så.
Om någon förstår vad jag menar. Gör det knappast själv………..

Jaha. Igen.

Något mildare huvudvärk idag. Alltid något. Mötet med nya handläggaren var igår så det missade vi. Sonen är nämligen ledig på måndagar. Frågan inställer sig, hur kan de planera in ett möte på en ledig dag? Rutiner är viktigt, planering är viktigt för sonen så han var bedrövad och tyckte han gjort fel. På den direkta frågan svarade nya handläggaren i telefon att hon inte visste att han inte jobbade måndagar. Se där ja! Så bra har den överlämningen fungerat. Nytt möte inplanerat 22 september. En tisdag.
Försäkringskassan har fått spader och jagar sonen angående de blanketter han skickar in för att få ersättning. Vi får motsägande uppgifter och har haft fyra, 4! olika handläggare i telefon och får ändå inte till det. Vi har dessutom skickat in tre fullmakter via posten, vid otal tillfällen har han bedyrat i telefonen att jag får föra hans talan men det fungerar inte.
Så går dagarna.
"det är väl inte så farligt" tröstar vänner.
Bara himla tröttsamt. Och det är så svårt att förklara, att energi rinner ur en när saker och ting krånglar. Det är småsaker jag vet det, men det är mängden och tidsaspekten. Vi pratar år. Inte ett enstaka tillfälle.
Jag måste gaska upp mig. Helt enkelt. Over and out.

Måndagsfeeling

Vaknar med huvudvärk. Dag fem. Har lite svårt att hitta motivation, optimism och glatt humör nu måste jag erkänna. Jag blir trött av denna ständiga värk och känner mig begränsad. Skithuvudvärk.
Sonen ska få en ny handläggare på Arbetsförmedlingen och jag blir lite trött. I förtid. Jättedumt men killen han haft nu har fungerat perfekt, varit rak, noggrann och sonens kind of person. Personkemi är viktigt. En ny tjej är på ingång istället och hon måste ju få en ärlig chans. Kan ju bli lika bra! Men jag är skadad av all turbulens genom åren. Känner bara "orka"……..
Men i morgon är en annan dag, huvudvärken är kanske borta då, mötet med nya handläggaren gått som en  dans och alla är på banan. Man får väl önska sig????

Lite mer feeling som här önskar jag att jag kunde ha! En gungstol på en alptopp!

Utsikt över Kitzbuhel Horn från gungstolen. Dit upp tog vi oss inte, 1996 m ö h men låg och spanade på entusiaster som gjorde det. De såg ut som små myror på stigarna upp. Här är tant avslappnad, relaxad och utan huvudvärk. 

Helg, sköna helg

Helgen i ett sammandrag:
Strandhäng och sänghäng på grund av denna skithuvudvärk och så pussat på lilla barnbarnet. Vaknätter fredag och lördag för ungdomarna skulle ut och roa sig och i vår stad skjuts och eldas det hej vilt för tillfället så det blir ingen skönhetssömn innan de är hämtade och återbördade till radhuset hela och hållna. Idag en snabbfika med Bästa Väninnan och Fästmannen. Och över alltihop har solen strålat.
Ny vecka stundar. Nya tag och helst ingen huvudvärk. Please.

Latlördag

Om min envisa huvudvärk vill ge med sig så tänker jag åka till ett fint bad i dag. Ligga platt på en filt, lösa korsord, dricka kaffe, äta medhavd pastasallad, sen en mjukglass som jag inte har med mig och tänka en miljon gånger att det duger så bra.
För övrigt har ett av mina favoritfik brunnit ned till grunden och det tycker jag känns olustigt och förbaskat tråkigt.

http://vlt.se/nyheter/nyheter/1.3117867-elsa-andersons-konditori-i-lagor

När utgick "tala tydligt" ur sortimentet?

Det uppstår då och då viss förvirring i radhuset. Ett av de mest akuta för tillfället är jag inte hör lika fort som ungdomarna pratar.
De tycker att jag inte hör något alls, att jag inte lyssnar eller fattar.
Jag hävdar bestämt att öron äldre än 30 behöver lite längre tid på att sig att få ljudvågorna rätt när de levereras i raketfart……….

När man haft annat för sig

Hej bloggen! Long time, no see!
Den här tanten har varit på en resa. Total mental avkoppling i fjorton dagar där fokus har varit att hålla sig kvar på motorcykeln, var ska vi äta och sova? och ta in allt vackert vi sett. Visst mått av spänning har det varit, t ex att slingra sig på serpentinvägar 2700 meter ö h i Stelviopasset och ner igen eller Passo di Gavia som var snäppet värre med smalare väg, trixigare kurvor och vid vissa ställen utan skyddsräcken. Det enda som skiljde oss från avgrunden ner var lite blommor vid vägrenen. Då tackade jag särskilt att Hjärtat hade tungan rätt i munnen och styrde mc.n som han aldrig styrt förut.
Målet var Gardasjön i Italien. Vackert ställe! Vi hade balkong med sjöutsikt där jag gjorde mina yogapass varje morgon innan frukost med sjöutsikt innan sol och bad tog vid. Ja. I samma sjö. De tänkta utflykterna ställde vi in eftersom det var runt 36 grader varmt de fyra dagarna vi var där. Att utflykta i hojkläder stod inte överst på prio-listan……..
Idag har vi varit hemma en vecka. Något slags vardagsliv har smugit sig på igen. Rehab-gruppen har startat, Lilla Systern jobbar sitt sista sommarjobbspass idag, Store Brors fot har läkt hjälpligt så han jobbar igen, jag har kommit överens med nya grannarna, klippt häcken och gräsmattan, hunnit med två migränanfall och storhandlat. Man börjar känna igen sig så smått……
Idag har jag ett av sommarens viktigaste uppdrag: Att barnvakta barnbarnet en stund! Sånt man gillar!

Här låg jag länge. På en sluttning i Alperna och bara fanns till. Nu på listan "sånt jag skulle vilja göra om"!

Första stoppet. Åstorp utanför Helsingborg.  

Hjärtat fixar hojen innan vi sticker dag 2, mot Tyskland.

Lybeck. En favvis. Här stannade vi och sov natt 2.

Dag tre. 92 mil på Autobahn. Degig rumpa efter det ….. Vi stannade på den här pärlan, Rot en der Rot. Mysigt!

Dag 4. Coldrano i Italien. Laddade för Stelviopasset som var en fantastisk upplevelse.

Dag fem. Med Stelvio- och Gaviapasset i rumpan var det skönt att komma fram till Gardasjön. Också ett alldeles fantastiskt ställe. Vansinnigt varmt, bra hotell, skönt, skönt och jätteskönt. Här stannade vi tre nätter.

Nionde dagen. Vi har vänt hemåt. Här mot St Johann. Grossklockner "tog vi på vägen" …….

Hjärtat på hojen. Paus. Nödvändigt då och då …..

St Johann. Två nätter. Vi hann åka linbana och uppleva århundradets åskväder.

Arla morgonstund. On the road again. 0700 och 27 grader varmt. Lockande med hojkläder??? 

God morgon Fulda! Ännu en pärla. Tyskland.

Vi hamnade i Lybeck igen. Tillbaka till "gå" …….

Snart hemma men vi passade på att träffa Ezter på vägen. Så roligt att ses! En fantastisk resa är nästan slut!