En helg att minnas

I fredags fyllde Största Systern 38 år. Hoppla hej, att jag har en sån stor tjej.

Det ville vi ju fira så jag och systrarna planerade ett dygn i storstan och gav henne endast en hint om att något skulle ske. Hon fick inställsetid och en packlista i påskägget och i fredags hämtade vi henne vid 14-tiden.

Vi styrde kosan till Lidingö och hann med ett snabbt stop för att byta om och skåla i bubbel innan vi tog en taxi in till stan.

Tjejerna hade bokat bord på Asian Post Office - asiatisk mat och goda drinkar. Kan vara det godaste jag ätit och druckit på mycket, mycket länge.

Sen till huvudnumret - en show med Celeste Barber, en komiker från Australien. Hon gör t ex succé på Instagram genom att göra parodi på kändisvärldens selfies. Jag har följt henne länge precis som tjejerna så det var en mycket lyckad present. Vi skrattade så mycket så det kändes i magen dagen efter. Vid showens slut fick hon stående ovationer, mäktigt i ett fullsatt Waterfront. Vi avrundade kvällen vid Största Systerns köksbord, bubbel och babbel, sen så vi gott alla fyra.

Igår gjorde vi ingenting mer än bara umgicks, pratade och åt långfrukost. Vi tog en långpromenad i finvädret, jag längtade ”ut på berget” med utsikt över Värtahamnen, Kaknästornet och Fjäderholmarna, hann sitta en stund och njuta i finvädret. Sen var det dags att rulla hemåt och släppa av det nöjda födelsedagsbarnet och jag och Lilla Systern avslutade med att äta middag på lokal innan vi gick var och till sitt. Nu bor vi så nära varandra och har parkering precis mitt emellan oss. Perfekt!

Idag har det varit lugna gatan. Jag var på ett vattengympapass men sen bara tagit det lugnt. Stickat, kollat serier och gosat med katten. Laddar för kortvecka, klämdagen är min lediga fredag så ja, kort vecka blir det. Skönt tycker jag. Mer husröj är att vänta, det sista nu. 

Bubbel och babbel på Lidingö.

Waterfront. Vi satt högt upp.

I kön.

Lördagen bjöd på finväder minsann! Äntligen.

Påsk. På sitt vis.

Den här påsken ägnas åt att röja i Rosa huset. Jag tog med mig det jag ska ha i lägenheten men det blev en del kvar. Kattvindar, källare, uterum, ett helt uthus med loft. Jo men grejer finns det …

Det är något befriande i att rensa. Jag tror ju att man även rensar mentalt när man håller på, liksom stuvar om, gör klart och gör plats för annat.

Igår när jag var jag gjort klart för dagen åkte jag hem till Store bror med sambo på hemvägen och blev bjuden på lite påskmat, så mysigt.

Idag tog jag en vilodag, det regnar och är grått så perfekt dag för det. Och ryggen behöver vila.

Har grejat lite på köksbalkongen, det går ju bara inte att låta bli ”trädgårda”, inte ens på en gata i stan. Nu väntar jag bara på lite värme så blir det en perfekt frukostbalkong.

Alltid er’e nåt!

När jag flyttade in i lägenheten köpte jag en ny spis. En induktionsspis. Jag fick mycket god hjälp i spisaffären, kan ju bero på att jag även köpte dammsugare, Micro, kaffebryggare och en mjölkvisp. Allt på samma gång.

Nåväl.

Jag var förberedd med bild på spisuttaget och gamla kontakten, en vill ju att det ska bli rätt.

”Du behöver kolla att nollan är framdragen i uttaget”.

Jahaja.

Jag förmodade att jag inte kunde kolla det själv men en elektriker skulle jag väl kunna trolla fram?

”Vill du ha installation” frågade expediten.

”Mnjaaaa, är det inte bara att sätta i kontakten? frågade jag. Och det var det. Sa hon.

Lång historia kort. Elektriker kollade nollan. Check på den. Spisen kom. Hermetisk tillsluten med frigolit och plast. Jag slet, drog och kämpade och till slut kom den loss. 

Tada!

Tada så lagom en sekund senare när jag hittade sladden. Utan kontakt. Jag hade glömt att fråga om spisen hade en sladd MED kontakt. Det hade den inte. 

Store Bror räddade sin ömma moder genom att trolla fram elektriker nr 2 som kom en lördag och meckade fast en annan sladd. Med kontakt. Sen kunde jag ”bara” sätta i kontakten.

Ja och så var det frid och fröjd i ungefär två dygn när jag så när missade en buss för att spisklockan gick fel. Den sackade efter. Mycket märkligt. 

Efter lite trix, testande och kollande är det då konstaterat att jo, klockan sackar. Så vill jag ju inte ha det utan åkte tillbaka till spisaffären, det gick nämligen inte att ringa dit. Smart!

Där blev jag hänvisad till elektrolux support och det var ungefär lika lätt att hitta ett nummer dit som att åka till månen. Till slut fick jag napp och ett långt, mycket förvirrat samtal senare, fick jag då besked att en reparatör skulle kontakta mig som idag för att komma överens om en tid för klockfixning.

Jo. Han ringde. Och konstaterade att det nog inte går att göra något åt. 

”Det blir så på en del spisar har vi märkt, det hjälper inte att byta ut (vad det nu är de skulle byta ut).

”Det är något med tidszoner”???

”Eeeeh? Finns väl ingen tidszon som går för sakta??? Tid är ju vad det är??”

Jag har nu två val.

1. Acceptera att klockan går för sakta och få kompensation. Hur mycket kunde jag inte få besked om i rödaste rappet. Det skulle utvärderas. Kanske en tusenlapp. 

2. Reklamera spisen med allt vad det innebär. Välja en ny. Få hit den. Fixa med elektriker. Igen.

Spisaffären är inte så samarbetsvillig. Än. Jag ”råkade” ju nämligen köpa en tilläggsförsäkring som jag tycker ska falla ut nu. Vi tycker olika. I alla fall just nu.

Ska sova på saken, sånt här gör mig SÅ trött. Jag får skav inombords av sånt här. Grejer ska bara funka!

Men bilen går bra! 

Levererad inslagen spis ….

Sladden utan kontakt. Snopet!

Ja. Här står den. Just här visar den gradantal så fint. Törs man lita på det????

En helg flög förbi

Helgen som gick var lugn och skön. Köpte en hylla som jag ska ha på köksbalkongen. Har lagt trägolv där, gör lite i taget.  På en av de vita köksväggarna har jag tejpat upp tapetprover, vill ha mer färg! Nu har jag två kvar att välja mellan. 

Shoppade en vårjacka och tog en långpromenad, fixade matlådor och läste bok.

Avslutade söndagen med att gå på bio, ensam. Såg en fransk film, ”Det började med min mamma”, mycket sevärd och jag gillar att gå på ensambio.

Idag har jag jobbat i Nyköping, åkte buss fram och tillbaka. En bonusgrej, har bara fem minuters gångväg till busshållsplatsen. Bra grej. 

Gult är inte alls fult. Nu står det mellan dessa två. Solen lyser in i köket på morgnarna och det kommer kännas varmare, mer ombonat. En vägg med tapet, två målade ljust gula. 

Trägolv, klickat och klart. Morgonkaffehörnan klar. Sånär som på lite växtlighet …

Åtta månader senare

Long time, no see. Det blev ju en väldigt lång bloggpaus p g a omständigheter och swosh, är det april 2025. Ska jag börja blogga igen??? Jag får se. Då och då. 

Hösten var otroligt tung med bland annat besparingar och neddragningar i regionen jag arbetar i. Min avdelning skulle också spara tjänster och jag blev verkligen tagen på sängen när det visade sig att jag var en en dem som räknades som ”övertaliga”. 23 år i tjänst betydde nada och jag befann mig plötsligt i en omplaceringskarusell. Kompetensinventering, samtal, genomgångar med facket … resulterade i en omplacering jag behövde säga ja till för att inte bli uppsagd. Det blev klart lagom till jul och jag gick på ledighet och visste åtminstone att jag inte blev uppsagd. Nu är jag ju utlånad i annat uppdrag till årets slut så jag hoppas det ordnar sig tills den dagen. 

Mitt i allt ställdes annat på ända och det resulterade i att jag fr o m februari bor i egen lägenhet i stan. Vårt älskade älskade Rosa hus är sålt och nya ägarna tillträder 23 maj.

Så, hösten 2024 var inte kul och jag har nu kravlat mig upp och konstaterar att vitsipporna börjat blomma, det är 6 grader i sjön och det mesta av gruset är bortsopat åtminstone i stan. 

Det är vår. Min lilla lägenhet har två balkonger och de har jag nu börjat planera och inreda. Fattar ju att 30 pelargoner och 18 dahlior inte får plats så jag sållar hårt ….

Det här blir bra. Ovant, lite konstigt men det blir bra.

På min gata i stan. Nytt kapitel i livet.