Ett samtal

Idag har jag suttit en lång stund och pratat med en mamma som liksom jag har ett funktionshindrat barn. Det är skönt att ibland prata av sig med någon som har liknande erfarenheter, som vet och förstår hur det kan kännas när det är motigt, svårt och man liksom kör fast i gamla hjulspår. Båda våra barn bor ett par dygn i månaden på "kortis", korttidsboende, och vi talade om hur svårt det kan kännas att lämna dem där. För egen del har det varit en svår process att gå igenom, det har varit mycket tänkande och ältande "för och emot". Jag kom alltså fram till "för" liksom Andra Mamman. Men likväl är det svårt innerst inne och jag får slå ner alla tankar på att "ska jag inte klara av mitt eget barn", "varför orkar jag inte det här?". Men HELA familjen ska ju leva med funktionshindret, vi behöver hämta andan ibland och barnet behöver lära sig att ha andra kontakter än Familjen. Det finns ett liv utanför och när det inte är självklart att för egen del ta del av det, får man ta den hjälp som finns. För oss har det bara varit positivt och jag är så glad över "vårt" kortis, vi ser ju en glad Store Bror som lärt sig massor och äntligen trivs med sig själv. Jag är också glad för mitt samtal med den Andra Mamman. Vi peppade varandra och kände igen oss i varandra. Vi ska ju orka finnas där! Alltid!

Badrum BLEV drömrum!

Det närmar sig. Snart, alldeles snart kan jag krypa ned i ett varmt bad och njuta av det nya badrummet. Nu haver det sågats, klonkats, borrats, putsats, torkats, kaklats, klinkats och mycket mycket mer i ett par veckor och resultatet är...... väldigt bra! Det är häftigt att ha haft en idé det tar form och så är det klart. Tack till Citygalleria som har lyssnat, tittat på våra skisser, ritat om och till och slutligen fixat ihop allt! (http://www.citygalleria.se/)
Och tack till oss själva som tog mod till oss och faktiskt gjorde det som vi pratat och drömt om SÅ länge! Det blev ett lyft för hela huset!


Hrmpf. Det var så här det började. Det behövdes göras om......


Så här ser det ut nu! Kakelplattor 20x20, mosaik 20x2
och golvklinker 10x10 Badkaret ska på plats.....


.....och här står badkaret och väntar. Sambo, kom hem och bär!



Man kan ju få drömma lite.....




Har gjort sitt! För länge sedan!




Känns fräscht och snyggt! Vi är nöjda!
Ett pelartvättställ kändes rätt för det lilla
utrymmet och toastolen är "hel" för att underlätta
för tonåringarna att städa............



Till svarta golvklinkers valde vi mörk fog. Och röda
mattor piggar upp.



Spegeln är infogad i kaklet.



NU är det kul att "piffa" till det......



En detalj. Vi infogade tre betongglas för att få det
lite luftigare och ljusare.

HTML-koder....

.....är inte mitt starkaste kort i lådan och Blogger meddelar att det är något fel på "mina". Så inlägget nedan har bildtexter som inte sitter där JAG vill, men, ja, jag ger mig nu. Det blev luftigt i alla fall!

Hushållsnära

Mitt kök som skriker efter en hushållsnära tjänst.

Måste erkänna att jag inte följt debatten så noga angående hushållsnära tjänster på ett tag annat än att jag vet att jag har gott om dem själv. "Pig-debatten" kändes unken som en ostädad källare när den böljade som hetast och jag minns mest hur Linda Skugge röt till och tyckte att alla kunde städa sin "egen skit" och jag som redan städade "vår egen skit" gäspade mest och sopade säkert ett och annat under mattan. Men det blev något med avdrag, skatt, arbetstillfällen och sånt. Däremot ska jag förkovra mig om ROT-avdraget då jag förstått att det kan komma mig till nytta nu när badrummet byggs om. (snart, snart är det klart!).

Så likväl som jag ringt efter elektriker, kakelsättare, snickare och rörmokare skulle jag alltså kunna ringa efter någon som städade upp här. Stackars människa tänker jag då. Inte vill jag väl släppa in någon i detta inferno som uppstått efter ombyggnation, ryggont, influensor, en varandes tonåring, en tonåring to be och en liten stumpa som jag tror har ramlat in i förpuberteten.... + en katt. Glöm inte Baileys! Nä, jag skulle allt städa själv först och då faller ju liksom hela idén. Målet för veckan är att klabbet ska vara undanstädat till fredag kväll. Annars inget fredagsmys! Basta! Nu är det mest rörigt och inte så där överdrivet mysigt. Kanske jag ringer någon ändå??














Det ÄR en arbetsplats...... som är en avlastningsplats
som är ett blombord som är en handdukstorkare som....















Det var visst här det sa "schabrak, kabonk, smäll och dräll"?















Vår inhandlade "Herr Malm", byrå från IKEA, väntar
på montering.....

Kan det vara möjligt?

Som mamma till ett barn med funktionshinder, i detta fall Aspbergers Syndrom är man van att slåss för att få sin röst hörd i kontakt med t ex skolan. Att få "vanliga" grundskolan att anpassa undervisningen så att det passar barnet har varit lika svårt som att steka bacon utan att det stänker, att få katten att sitta fint och att kunna göra snögubbar i Sahara. Visst, otaliga möten har utmynnat i olika åtgärdsprogram men det har liksom inte velat sig ändå. På något vis. Barnet har INTE "rättat till sig" som någon har sagt och trott, barnet har vägrat att inrätta sig i modeller som inte förstås och många, många undervisningstimmar har gått till spillo då barnet helt enkelt "lagt ned" verksamheten och suttit av tiden. En assistent gjorde sista terminen på "vanliga" skolan uthärdlig men säg den lycka som varar, assistenten blev uppsagd och då beslutade vi oss för en ny skola, en med specialpedagogik anpassad för denna problematik. Det blev en lyckträff! Kontakten med "vanliga" skolan, hemskolan, har fungerat med slöjd och gymnastik och det har känts viktigt att ändå upprätthålla kontakten med kompisar. Till hösten är det högstadiedags och vi har valt att välja en skola med idrottsprofil. Idrott i alla former är Store Brors intresse och allt som fungerar bra vill jag ju bygga vidare på. Så, kontakt har tagits med nya skolan och det verkar inte vara några problem alls. Man har erfarenhet av elever som går på resursskola men ändå är med på vissa lektioner på hemskolan. Jag har blivit inbjuden att diskutera upplägg för skolgång, resursskolan är kontaktad och med på noterna. Jag tror nästan inte att det är sant! Vi glädjer oss, Store Bror och jag åt att det finns människor som ser problemen som möjligheter! Vi håller tummarna att det ska gå vägen!

Fixarhelg

Det här är en BF-helg. D v s barnen är hos sin pappa och vi lever vuxenliv utan tider att passa och inga speciella måsten. Igår var det åka-runt-och-fixa-grejor-lördag för kära Sambon och mig, när kvällen kom konstaterade vi att vi gjort de sista inköpen till badrummet. Nu väntar vi bara på inredningen som skall komma i morgon och sättas på plats av rörmokaren Robban. Badkaret får vi dock vänta på till 3 februari, men den som väntar på något gott.....
Det vi har funderat lite på och som löste sig igår, var vilket skåp vi ska ha i badrummet. Från Byggfirman fick vi förslag men det var på tok för dyrt. Inredning från: Svedberg, Westerberg och Gustafsberg, visserligen härligt gedigna, väl renommerade "herrar" men ack så dyrt. Nej tack sa vi och tog en tur till allas vårt IKEA. Räddaren i nöden och där vi känner oss som hemma. Och där, där stod en byrå som såg ut att vara som tänkt och byggd för oss! Malm. Så det blev ju kvickt "Herr Malm, om jag får be". Och "han" är så välkommen! Malm följde med hem tvärt, bums, bas och skall monteras ihop ikväll. Samtidigt som jag tänker titta på handbolls-matchen Sverige - Ungern och göra allt för att driva undan mitt vanliga "söndagskvällsdepp" . I morgon en ny vecka, nya tag. Men idag, idag är idag. Här och nu ska jag ju vara!

"Herr Malm". Passar som fisk i akvarium hemma hos oss!

Logik?!

Förra julen fick jag en röd plånbok i julklapp av min älskade Sambo. Den tänkte jag ha som en plånbok för festliga tillfällen tillsammans med min fina röda väska och ett par häftiga röda Don and Donna-boots. Nåväl, när vi nu skulle till London letade jag efter den röda plånboken. När Sambons företag arrangerade firmafest letade jag också. Men hittade jag den? Nope!
Och ingen, ingen hade sett den………….
Men si! Det var minsann någon som förträngde sanningen: Stora Systern hade lånat den och följande samtal utspelade sig:

”Är det verkligen INGEN i det här hushållet som har sett min röda plånbok”?
”Jag har lånat den”
”Va? När då?”
”Ja, typ för ett tag sedan”.
”Men var är den då?”
”Hos pappa”.
”Men varför har du den där. Den ska ju vara här?”
”Jamen du använder ju inte den”.

Nej, jag gör ju inte det.
FÖR ATT DEN ÄR BORTA!!!!

Förnuft och känsla

Vad gör man när det känns som huvudet brinner? När ilska och irritation är det yttersta skalet, när kopplingarna mellan förnuft och känsla verkar ha tagit långa omvägar? Tankar på att låta kroppen styra vad som ska hända under dagen, utan måsten och ingen press. Jag vet att det är det som kroppen skriker efter när jag skriker efter annat.

Verkligheten knackar på

En vän till mig går och väntar på besked om det som läkarna hittat i hennes kropp är cancer eller inte. När hon berättar det för mig tycker jag att det blir så tyst och stilla runt omkring. Vinden stillnar, snöflingorna dalar lite tystare, lite lättare för att inte störa och vardagsljuden bleknar bort. Jag hör inte bilarna på stora genomfartsleden, barnens stoj från pulkabacken bäddas in som i snöbollar. Det är bara hon och jag på gården, allt annat försvinner. I mig breder det ut sig ett täcke av skräck och ett av tacksamhet att det inte är jag som går och väntar på ett sådant besked. Hon är så samlad och lugn. Har hon accepterat det? Naturligtvis inte. I hennes ögon ser jag precis vad hon fruktar och vi bara står och håller varandras händer ett slag.
Senare på kvällen, när jag är ensam hemma med barnen känns det som var så stort och jobbigt i morse, t ex att jag fortfarande dras med en envis förkylning och har dragit på mig ischias, att Stora Syster inte hittar sina skridskor, att Store Bror har förlagt sitt busskort och att Lilla Syster har kommit in i vad jag TYCKTE, en gnällig period, inte det minsta jobbigt längre. Vi löser det. Det är sånt som går att lösa. Vi sitter tillsammans i soffan och dricker te. Tittar på handboll. Vi är tillsammans och jag är glad för det!

Det går framåt!

Så här ser badrummet ut efter "gubbarnas" slit idag. Ny golvbrunn, flytspacklat golv och reglarna till "halv-väggen" är uppe. På fredag ska väggarna fuktspärras.
















Och i det HÄR badrummet ska det HÄR badkaret stå! Gissa om jag längtar! Det är inget bubbel-bad utan ett hederligt vanligt kar. Bubblor kan jag tänka mig ändå i form av champagne kanske. I badet. Låter inte det trevligt?

Målarkurs!

Ikväll börjar målarkursen igen! Skönt, roligt och spännande för i lokalen står en tavla och väntar på mig som jag började med strax före jul. Det är ett höstmotiv med klarblå himmel och träd i sprakande höstfärger. Ska bli intressant att se vad jag tycker om den nu när både höst och juletid är avklarade och längtan efter ljus och skir grönska är stor. Det blir fjärde terminen jag är med i samma grupp och vi börjar bli ett sammansvetsat gäng. Vid varje terminsstart kommer några nya, någon slutar men det har hela tiden varit en kul grupp. Vi målar alla i så olika stilar, det är intressant och lärorikt.

Att måla kan ju vara som att skriva, man gör det helst för sig själv och har sina alster i byrålådan. Så har jag alltid gjort tidigare men Kollegan drog med mig till kursen och det har jag aldrig ångrat. Första lektionerna var väldigt jobbiga när Fröken tittade på och kom med kommentarer, både positiva och negativa och att vi kurskamrater skulle gå runt och titta på varandras målningar hade jag inte tänkt på i förväg. Första tanken var att ta mina saker och åka hem men jag kom över det och är kvar. Nu kan jag inte sluta! Jag målar så fort jag kan och det har hänt att jag målat på väggar (i en garderob) för att prova på att måla stort, vilket var fantastiskt!

Mina onsdagskvällar är därför heliga. Att måla har blivit ett positivt måste för mig, något som jag mår bra av. I köket hänger min älsklingstavla med mamma pingvin och ungar, när jag såg bilden i en bok blev jag så förtjust i den. Den påminner om mig och mina barn och därför har jag kallat den för "Familjeporträtt". Nu ska jag göra i ordning min målarlåda så jag är beredd. Ikväll börjar det!

Familjeporträtt:
Från vänster: Stora Syster, Store Bror,
Mamman, Lilla Syster och Största Systern.

Vanor och ovanor

Under tiden badrumsbygget pågår tänker jag fota lite varje dag för att se hur det hela fortskrider Om jag gör det varje dag så blir ju det en vana till slut och jag tycker det är kul att minnas hur saker och ting var när det pågick liksom. Och där avslöjade jag också att jag glömmer väldigt fort.....

Vips, så var tapeter och golvmatta borta!

Och när snickaren låtit som förbaskad tandläkare i badrummet

en timme såg det ut så här! Redo för att gjuta ny golvbrunn,

det går undan vill jag lova!

Jag går nu vidare bland bra vanor och konstaterar att jag faktist har bra frukostvanor då jag tycker att det är dagens godaste måltid. Det får gärna ta tid, (ha! med tre barn som ska till skolan, katt som ska pysslas om samt jag som har tid att passa, pah!) och morgontidningen skall det bläddras i. Stora Syster börjar alltid med del 1 för sportsidorna skall plöjas igenom och jag är då hänvisad till Del 2 som jag egentligen tycker om att spara till sist, men nu har vi hållt på så länge att det också blivit en vana. En bra sådan tycker jag, vi uppdaterar oss om omvärlden lokalt och på håll, håller koll på födda och dödda, samt dagens tv-program. Nog så viktigt. En mindre bra vana jag har är att jag är så fruktansvärt trögstartad på morgonen. Det gååååååår bara inte fort hur jag än anstränger mig och först vid två-tiden på dagen börjar jag piggna till och tycka att livet inte är så fasligt trist ändå. Fast det kanske inte är en vana utan mer en läggning? Nåväl. Nu ska jag nämna en ovana. Rökning. Skriver ordet med små, små bokstäver för det är skämsigt att röka tycker jag. När rökförbudet infördes på offentliga platser tyckte jag att det var bra. De gånger jag därefter har varit på krogen, sprang inte där särskilt ofta innan heller egentligen, men jag röker mindre när jag är ute på nöje så att säga. Fast nu kan jag säga "rökte" för nu är det stopp med den läskiga vanan. Efter att ha levt med dödsångest i stort sett varje gång jag tänt en cigarett de sista tre åren och lyckats dra ner konsumtionen till att "bara röka när solen gått ner" rökte jag den sista cigaretten på julaftons kväll. Nu fick jag lite hjälp på traven av en hemsk influensa och bara tanken på att dra ned rök i de anfrätta luftrören fick mig att bestämma mig på stört. Inte var jag röksugen heller där jag låg i feberdimmor och hostattacker av värsta slag. Men det är här det lömska med rökningen kommer in, för ju friskare jag blir dessto mer röksugen blir jag och det blir jag nästan lite förbannad över. Jag har väl lidit nog nu, för jag var verkligen jättedålig men tji fick jag! Här ska plågas! Men jag står emot, påhejad av både kända och okända och det känns jättehärligt!! Tack alla! Fram för goda vanor!

Badrum ska bli drömrum!

Det gamla, nu tomma badrummet!

Jag drömmer om det nya badrummet, att det ska vara klart så att jag kan ta ett skönt, avkopplande bad och bara njuta. Det är ett tag kvar tills den drömmen uppfylls. Idag har vi bestämt vilket badkar vi ska ha, därmed är all inredning bestämd och beställd. I morgon kl 7.30 kommer hantverkare (den här gången är vi överens om det) för att slita ut golv och fixa till väggarna innan kakling. Det skall bilas för ny golvbrunn och var ska katten och jag vara då? Det låter visst väldigt?! För övrigt ska kakelfirman jagas på i morgon så att de hittar vårt beställda kakel, vart det nu har tagit vägen? Kanske sitter det snyggt och prydligt hos någon annan? Bokhyllan som stod utanför badrummet är tömd på böckerna och hyllan instuvad hos Stora Syster tillfälligt. På den väggen skall det inmonteras tre stycken betongglas för "spännande design" och för att få in lite, lite, pyttelite ljus i det mörka, mörka badrummet. Vart så bokhyllan ska ta vägen efter bygget har vi inte bestämt än. Vi har lite ont om väggar om jag säger så. Överallt är det upptaget men tanken på att skiljas från böckerna känns jobbig, så jag fortsätter att fundera på det. Min vana trogen har jag gått händelser i förväg och redan införskaffat en kul handdukskrok, tre tvålar från Harrods och en grå vas där jag har tänkt ha några gröna, fina grässtrån i så småningom i det "nya" badrummet. Att de små detaljerna sedan var klara före beställningen och bestämningen av badrumsinredning säger mycket om mig. Jag fixar det som är roligt och pyssligt och inte så förskräckligt dyrt på en gång. Allt annat har jag dragit mig för, men som sagt, nu är även det klart. Jag drömmer vidare om det stundande badet!

En fin hängare jag hittade på stadens Konstmuseum.

Vår skyddspappersinklädda trapp.Har fått en anings aning

om hur fin den skulle kunna bli ommålad i vitt. Utan gula kanter.

Vardag

Idag började även Lilla Syster skolan efter jullovet så nu är de tre barnen tillbaka på sina respektive skolor. Sambon har börjat arbeta efter lite ledighet, passande nog med en kortvecka. Jag brottas fortfarande med en väldigt envis influensa men när det är över väntar arbetsträning efter två års sjukskrivning. Kort sagt, vardagen har knackat på!

Snabba ryck!

7.30 i morse sov barnen, katten och jag. 7.33 sov vi inte. 7.36 var övervåningen invaderad av hantverkare som skulle börja riva vårt badrum. Nu var det ju inte så att ett gäng hantverkare promenerade förbi vårt hus av en slump och bestämde sig för att gå in och riva ett lämpligt badrum. Ånej. Så enkelt och överraskat ska vi inte ha det. Projektet är noga förberett och genomtänkt, utom en liten, liten detalj. Startdatum. Det skulle vi återkomma till efter helgerna. Och det gjordes idag, alltså på samma gång som starten genomfördes. Snabba ryck kallas det och nu är bygget igång. Jag har skrivit om det tidigare och nu finns det ingen återvändo. Under väntetiden har jag hört den ena hiskliga historien efter den andra om havererade badrumsprojekt och lååååååååååååååååååååånga byggtider men jag har slagit dövöronen till. Precis som jag gör när "förlossningsmaffian" går igång som livligt och målande berättar om de mest förskräckliga förlossningar som någonsin genomlidits, jag vill ju inte veta läskiga detaljer utan är mer intresserad av resultatet, dessa underbara, skrynkliga, blöta små människor som ser en i ögo..... Ja, just ja. Det här handlade ju om badrummet. Jag håller tummarna för att det ska gå just så bra som de sa när jag skrev under avtalet, och hittills har det fungerat bra: jag har t ex bara påmint dem en gång om att VI ska riva inredningen själva, (det behövdes när de började skruva loss toalettstol och bära badkar...), vidare har jag bara en gång idag behövt gå runt till grannarna och talat om att vattnet stängs av en stund för någon bestämde på -80-talet att "om kallvattnet ska stängas av på övervåningen i en lägenhet, så ska det stängas av i de andra fem lägenheterna också. Basta". Jag har fattat beslut om att det ska åtgärdas genom att rörmokarna ska sätta in "t-rör" med ballofix? i MIN badrumsvägg. (Efter rekommendation naturligtvis.....) Jag har även tre gånger idag bett om ursäkt när någon av hantverkarna slagit skallen i hallampan utanför badrummet, jag borde ju bytt lampan innan de kom för tänk om det blir extra pålägg på räkningen för det?? Risk liksom. Men jag ska sluta be om ursäkt, nu borde de ju ha lärt sig läxan och jag kan ju inte vara hemma hela tiden. Likaså har jag endast en gång behövt påminna dem om att elementet ska bort från väggen för att där ska ju hänga en handdukstorkare så småningom, hoppas jag! Och så har jag bara en gång i dag ringt kakelfirman för att höra var i all världen kaklet är som vi beställde 1 november och det undrade firman också. Så visst tror jag att det här ska gå bra, det gäller ju att vara positiv och se framåt. Se framåt till den dagen då jag tar premiärdoppet i nya badkaret i ett kaklat, klinkat och fräscht badrum. Det närmsta att se fram emot är när kära Sambon ska riva nämnda badrum i helgen. Jag vet i alla fall ATT han kommer att göra det och NÄR! Bara en sådan sak.



Badrummet som sannerligen behöver renoveras!


Eeeeeh? En liten rörinstallation.


Där elementet satt kan vi ana en vit tapet med dillkronor!
I ett badrum? Frågor på det? Någon?


Nope. Elementet ska INTE sparas utan bytas mot en handdukstorkare. Ju.