En historielektion

Igår kväll fick jag som sagt för mig att rensa i förrådet i köket. Det där som funkar som skafferi/målarförråd/återvinningscentral/städskåp/grovkök och lite till.
Jorr´å. Det gick bra eftersom jag kom på en strategi. Skafferidelen först. Det andra en annan dag. En svart sopsäck med skräp fylldes snabbt utan större besvär. A men! Grötris från förr i tiden, 10 öppnade makaronpaket m m rensades och sorterades bort eller in i hyllorna igen……..
Servettlådan väckte en viss munterhet. Vi har en liten grej att vi handlar servetter vart vi än går och står och det var en hel del minnen som kom fram.
Mammans förrådsrensning framkallade väl inte hurra-rop från kidsen i första läget, men senare på kvällen, när de små liven blev sugna på rostat bröd fick jag godkänt då brödet och brödrosten hittades omedelbums och kunde tas fram utan att 100 andra grejer rasade runtomkring.
Sen kollade vi film. Järnladyn med Meryl Streep i huvudrollen. Kanske inte ungarnas förstahandsval av film men något var det som drog för båda satt med hela tiden och såg klart. Vi googlade under tiden på Margret Tatcher, när hon föddes, dog, när startade Falklandskriget m m när inte mamman kunde svara. Så fick kidsen en historelektion utan att de tänkte på det.  Sånt gillar jag!
Idag öser regnet ned utanför radhuset. Någon funderar på att baka bullar, någon funderar på om/när det blir uppehåll nog för att cykla till ICA och köpa chips.
Själv har jag funderat klart och har parkerat mig i älsklingssoffhörnet med en kopp kaffe och en bok. En ledig lördag is coming up!

Dagens mission

Dagen idag har varit en ledig dag. Sovmorgon. Frukost framdukad av Hjärtat när jag vaknade. Lyxigt!
Efter den låg jag länge i sängen och lyssnade på regnet genom öppet fönster. Slumrade lite till. Väcktes av telefonen och så var dagens mission igång.
Store Bror skulle inhandla nytt fiskespö och andra fiskepryttlar och skjutsades till fiskeaffären.
Varje dag svärs det en ramsa över de där fiskesakstjyvarna men det är bara att gå vidare, av de prylarna lär vi aldrig mer se röken.
Lilla Systern skulle hämtas hos klasskamrat 1,5 mil bort och därför parkerades Store Bror hos Största Systern i stan så länge efter fiskeriinköpet och så åkte jag och hämtade ungdomar som skjutsades hit och dit. En timme senare landade jag hos Största Systern, vi åt pasta med lax, drack kaffe och åt alldeles för många punchrullar till efterrätt och så låg vi i en hög i soffan, jag och tre av kidsen, babblade, peppade och coachade varandra. Jag älskar våra högar. De är sällsynta, very sällsynta men när det händer är det helt enkelt ren och skär lycka. Rakt igenom.
Största Systern mår lite bättre och har fått färg på kinderna igen. Det är bra!
Ja, sen åkte vi hem, sonen åkte och fiskade, Lilla Systern hade en viktig serie att titta på och jag fick spunk på köksförrådet och har rivit ut allt som var däri. Jag får nog ihop det. Vilket år som helst……….

En lista

Den här veckan har bjudit på både omväxlande väder, känslor och aktiviteter.
Veckans värsta: När Största Systern hamnade på Akuten med hjärtklappning och andningssvårigheter. En blek och medtagen tjej på britsen medan EKG-sladdar och blodtrycksmanschett kopplades, blodprov togs och lite allmän villervalla där ett slag. Vid fotänden stod en orolig äkta man och en mamma.
Diagnosen blev så småningom "har inte en aning men det är inget akut". Kan vara stress. Och press. Sjukskriven tjej vilar nu ut hemmavid.
Veckans bästa: Att det är officiellt att jag den 1 september börjar en ny tjänst på min avdelning och alla goa, glada, fina kommentarer kring det. Börjar nästan tro att jag är lite bra ju!
Veckans knapptryckning: Hyrde ett sommarhus i Danmark i en vecka och bokade färjebiljetter.
Veckans "inte-nu-igen": Att efter 18 mail till skolan angående sonens praktik få ett meddelande att uppföljningen de tänkt ha med honom och oss blivit "nedprioriterat". På mitt sätt att tänka: "bortglömt".  Och att den sökta förlängningen till midsommar kan vi fetglömma. Han ska sluta praktisera den 5 juni. Slut. Punkt. Han får i alla fall fortsätta till hösten. Bra så!
Veckans afterwork: Igår kväll med kollegor. Pizzhäng med rödvin. Kaffe med god konjak. Mycket trevligt.
Veckans motvind: Igår kväll. När jag cyklade till after worken.
Veckans medvind: Igår kävll. När jag cyklade hem efter after worken.
Veckans braiga notering: Ingen huvudvärk. So far.
Veckans tröttaste: Jag. As usual

Tjyvar och banditer

Solen skiner. Jag har väggkänning as usual för tillfället och befinner mig på skuggsidan. Med flit. Orkar inte med solgasset idag. Store Bror hör av sig och är förtvivlad. Någon har stulit alla hans fiskesaker som han ställt på hemligt ställe på pappans altan. De ställdes där igår kväll 22.30 och när han kom ut i morse var de borta. Fiske är bredvid handbollen hans livlina och tja, jävla tjyvar!!!!!!
Vi pratar ett slag, han vill slå på något. Förståeligt. Han kommer och krattar min gräsmatta istället. Hårt och länge.
Sen laddar han om. Det är Pride-festival i staden och handbollslaget ska delta med matchtröjorna på. Fina killarna ska gå med, hela högen.
I morgon ska vi rösta, Store Broren och jag. Vi har gjort val-kompassen och kommit fram till hur vi ska göra. Första gången för honom!
En helg glider fram!

Dagens glad-boost

När jag klev ur bilen på parkeringen kom en av grann-tjejerna, 7 år gammal, framspringande till mig.
"Jag har varit och ringt på din dörr precis"!
"Du ska få en sak av mig" sa hon och så fick jag ett litet hjärta urklippt i papper, i gengäld skulle jag säga något jag är bra på.
Jag fick fundera en stund, det fick jag men så kom jag på att nog är bra på att vara glad fast det tjorvar, trasslar och skruttar sig. Så jag sa det.
"Jag är bra på att vara glad".
"Ja", sa hon,
"Du är glad och snäll" och så sprang hon vidare.
She made my day!

The Wall

Man FÅR strunta i att radhuset är jättestökigt, dammigt och lite eftersatt både här och där och åka till Bästa Mamman istället. Äta jordgubbar, glass, dricka kaffe. Ligga i fina soffan med benen upp över ryggstödet och ligga nästan upp och ner och prata med henne i flera timmar.

För jag tänker så bra där.

Det är lugnt, det är tryggt.

Hon lyssnar så bra. Hon har ett lager med pappersnäsdukar, nötkakor och hemgjord svartvinbärssaft också.

Man FÅR låta bli att ha dåligt samvete att jag inte orkat handla och kidsen äter nudlar två kvällar i rad varvat med surdegsmackor med Nutella på. De klagar inte. Inte alls. 

Den där väggen ska vi akta oss för. Det har vi bestämt. 

Time out!

Den här donnan har en hel del stora saker i livet att rådda i precis nu. Vad är upp och vad är ner? Vissa dagar vet jag precis, andra dagar har jag inte en aning. Symtom på "den där väggen" har börjat dyka upp, igår irrade jag omkring och hittade inte bilen när jag skulle åka hem från jobbet, jag blir ledsen för ingenting och är så in i norden trött. Hela tiden.

Timeout.

Det är dags att ta time out och komma ifatt mig själv. En stubbe i skogen är bokad, en termos med kaffe och så  kameran och jag. Bara. 

Vi ses!

Over and out!

Tyst och stilla

En målarhelg var bra, huvudvärken bara. Den eviga, gör sitt för att störa.
Igår kväll  försökte jag mota den genom att påta i mina rabatter på yttepyttetomten. Det gick ganska bra och jag känner att jag saknat trädgårdslivet.
Vad jag gör?
Jobbar, äter och sover. Häromdagen såg jag att det ju var grönt på träden. Hur gick det till? Det är mycket nu!

För mig själv

Den här helgen ska jag rå mig själv. Väska packad. Check. Husvakten installerad. Check. Katten inom synhåll. Check. Kidsen vet var de ska vara och vad de ska göra. Kanske har de mest hört vad de INTE ska göra. Suck. Mamma som-sakta- börjar-vänja-sig-vid-stora-kids-som-klarar-sig-själv kan vara ganska jobbig.
Det gör inget. Tycker jag.
Over and out!

Måleri, målera…..

Onsdag kväll. Handboll på tv.n via SVT-play. Heja Guif! Det packas också, inför en stundande målarkurs till helgen. Det var längesedan måleriet stod på mitt schema, det ska bli roligt. Och så lagar jag mat. En räkpaj is coming up för i morgon ska jag bjuda Bästa Resursläraren på mat. Tänker svischa hem i lagom tid från jobbet och inte som idag, en timme senare än vad jag ska egentligen för att det är så mycket att göra.

Ja. Jag är trött. Huvudet gillar inte tempot, jag ser ändå slutet på en mycket jobbig period och ska ta mig fram dit. Hela vägen!

Det är bara regn hos mig…...

Regnet öser ned över min nyslipade trädgårdssoffa. Det lär ta tid innan den torkar så det duger att måla på, kanske blir det en naken trädgårdssoffa i år? Duger finfint det med. Altangolvet hann jag Hjärtat blåsa av med högtryckstvätten och olja in, nu pärlar sig vattnet på plankorna så där fint.

Ja. Sånt kan jag bli glad av. En sketen gråmulen tisdag i maj. 

Huvudsaken

Migränen är besvärlig. På ren svenska: för jävlig. Har hamnat i en dålig period vad gäller huvudvärken och blir liggande var och varannan dag……
Igår höll jag mig i alla fall en stund på benen sen så….. brakade det loss igen.
Kidsen passar på sin mamma, fixar medicin, öppnar fönster, klappar på pannan och sköter om radhuset.  
Karensdagarna står som spön i backen, hejdå ekonomi, och det har väl hänt att jag googlat om man skulle kunna byta huvud med någon.
Fast.
Jag önskar inte ens min värsta ovän den här huvudvärken.
I morgon ska jag röntgas. Igen. Nya mediciner ska testas.
"Ta det lugnt och inte stressa" är ju den bästa medicinen.
Ok.
Inte den lättaste plätten för en ensamstående, heltidsarbetande tonårsmamma.
Idag är jag i alla fall uppe. Påklädd. Fina prickiga klänningen. Tänker att om jag har fina kläder känner jag mig inte så ful och trist, när det nu känns fult och trist.
Har fått ett tips om botox. Botox sprutas in i huvudnerverna och bedövar migrännerver. MYCKET enkelt förklarat.
Vips tänker jag att botox. ….. är det inte det som…… gör en skrynkelfri och mina tankar vinglar till, skrynkelfri I huvudet??? O no. Låter läskigt.
Nåväl.
Och över radhuset lyser solen.

Öronsnäcka med sus

Kan hända att Hjärtat är lite döv idag. Hade nämligen obeskrivligt mycket på mitt eget lilla hjärta som han behövde höra på igår. Han hade väl kanske inget val heller då jag plötsligt dök upp på hans altan och undrade varför han inte svarade i telefon?!
Kanske för att jag sagt att jag var upptagen hela dagen och han då passade på att njuta av det bästa han vet, förutom mig då förstås, sudoku och sol? På nämnda altan.
Suck.
Ibland blir jag hejdlöst trött på mig själv men jag befinner mig känslomässigt i en berg- och dalbana just nu och jag är oerhört tacksam för att han INTE knystade ett endaste ord om klimakteriet när jag försökte bringa reda i mina för tillfället MYCKET orediga tankar. Inte förrän jag själv förde det på tal mellan gråtattackerna och hulkande fick fram att
"…. det kanske är så här man märker att man hamnat i klimakteriet….."????
Ja men då vågade kunde han ju säga, goHjärtat, att han googlat lite granna och visst tyckte sig kunna känna igen ett och annat tecken men det var väl inget att hänga upp sig på????
Efter en stund blev tant go och glad igen, pussade lite till på Hjärtat, drack kaffe i hammocken och så begav jag mig hemåt igen. Lite lugnare. För stunden. Om jag lämnade ett förvirrat Hjärta efter mig var han i alla fall bra på att hålla masken…...
Kvällen tillbringades i kollegors sällskap, avtackandes en som slutat.
Sen susade jag hem till radhuset igen, sov knappt en endaste blund för så fort jag blundar svettas jag. Floder. Suck Igen. Klimakteriet is da shit.

Rapport från Radhuset

Förra torsdagens planer att orka göra något efter jobbet gick i stöpet direkt. Nästan. Klockan 1500 torsdag em fick jag hasa mig hem då ett migränanfall av värsta sort brutit ut. Jag hann i alla fall hem innan jag började kräkas och det var jag glad för. Om man nu kan vara glad över något alls när man har  migrän.
Ja. Sen låg jag i sängen. Totally däckad.
Fredagen kom. Största Systerns födelsedag. Att åka och fira henne var ogörligt men som den underbara unge hon är, skjutsade hon först Store Bror till och från praktiken, sen kom hon och la sig bredvid mig i sängen ett tag. Så låg vi där, 27 år senare igen och jag snusade henne i håret precis som jag gjorde då, klappade lite på henne. Sen for hon vidare mot födelsedagsfirandet och jag somnade om.
Lördag förmiddag vågade jag mig upp. Vad soligt det var! Lite för ljust faktiskt.
Lilla Syster hade modevisning och det ville jag ju inte missa när jag nu kunde stå på benen. Stora Systern med pojkvän hade kommit hem och tog med sig mamman.

Ja. Så där har det hållit på. Jäkla huvud! Det ger sig inte helt heller. Det har ju varit Valborgsmässoafton också, vilket i och för sig kan ge vilken förälder som helst huvudvärk. Här var vädergudarna nådiga och regnet öste ned hela kvällen. In alles halv elva hämtade jag Lilla Systern med pojkvän, inte en minut för sent, de höll på att drunkna och frysa ihjäl…..
Store Broren var i "säkert" förvar på krogen, han blev åtminstone inte blöt av regnet.

Han har för övrigt nått ett av sina drömmars mål, vilket är en stor seger och revansch för en hel massa saker. Egentligen tarvar det ett helt eget kapitel men ni som hängt här ett tag vet hur resan har varit….. inte helt enkel. För att uttrycka det kort.
Jaha. Och målet?!
Jo. Att spela i Allsvenskan. Handboll då´rå. Målet är nu nått. Ungen och laget spelade till sig en plats i allsvenskan i söndags och vi har alla gått i lyckorus sedan dess. För det är stort. Väldigt stort. Så där stort så mamman då och då börjar gråta av lättnad, glädje och insikten om att varje kämpasekund varit värt det när jag såg hans glädje efter matchen.
Vi har pratat en hel del han och jag. Jag försöker ju översätta handbollen till att gälla även andra saker. Att man behöver en coach som tror på en, att man behöver hitta rätt position och plats i "laget", att man gör upp taktik som inte alltid håller utan man behöver planera om, hitta nya anfallsvinklar, annat försvar, ibland vinner man, ibland inte o s v. Handboll är ju något han gillar så jag hoppas att "översättningen" gör sitt. Och praktiken går ju bra, han hänger med laget även utanför planen o s v.
Jag känner hur mycket kraft det tagit genom åren. Ur-slut. Jag har en aning om det ordets innebörd och det känns som vi nu gått in en annan period. Det är lite mer laid back. Beslutet att inte gå i skolan har skänkt frid över ungen och radhuset, praktiken fungerar, handbollen fungerar. It´s good enough!

Idag är jag ledig. Fixa altan står på agendan och till kvällen avtackning av en kollega. Lilla Systern är inte ledig från skolan och en akutskjutsning har stått på schemat so far. En försovning från flickebarnets sida gjorde att jag raketstartade morgonen med att hoppa i jeans o tröja och for till skolan med henne i bilen. Vänta nu??? Sa jag frid över radhuset………???? Nåväl. Vissa delar är sig likt. Tonårslivet. Men det är bra att känna igen sig. Hur skulle det annars se ut?????