onsdag, december 28, 2022

Äntligen!

Idag har jag haft kidsen och barnbarnen här på långfrukost. Lilla Systern saknades, hon jobbar. 
Som jag längtat efter att kunna och orka umgås igen efter några dagar i förkylningsträsket. 
Killarna öppnade sina julklappar och vi spelade lite spel. Så mysigt, så mysigt.
Nu törs jag tro på att vi kommer iväg över nyårshelgen, att vi håller oss på benen och sj gör sitt.
Vi har förbokat både Lisebergs julmarknad och en restaurang på nyårsafton, skönt att slippa leta matställe en sådan dag.
Idag återstår att packa och förbereda tågfikat. Så gott med medhavd matsäck tycker jag. Hjärtat gillar inte att släpa utan tycker vi kan handla på tåget.
”Varsågod och gör det då” kontrar jag och tänker göra åt mig själv. Som sagt, har lagt ned projektlederiet detta år och tänker mer på mig. Lite ovant faktiskt men också skönt. För mig.

måndag, december 26, 2022

En annan dag

Soffläge. Migrän. Förkylning. Helt klart en annorlunda jul. På julafton ringde kidsen, de hade haft familjeråd och ville ha sin mamma med trots förkylning så jag gick ner och åt julbord med dem. Jag gjorde ett corona-test först som var negativt. 
Största Systern fixade bra plats  i soffan och det var bra för min mentala hälsa att vara med dem en stund. Nära fast på håll. Sen traskade jag hem och somnade bums.
Igår pratade jag länge med Herr L, han var ledsen och nedstämd, så klart. Första julen utan mamma och det känns ända in i hjärteroten. Han har haft maginfluensa och vi är förkylda, inte en tanke på att ses så det blev en konstig jul även för honom. Men jag fick honom att skratta lite till slut och det kändes bra att jag ringt. Hjärtat och jag dristade oss till att åka till kyrkogården och tände ljus hos mamma, hans pappa och så i minneslunden för min pappa. Efter det var vi helt slut igen och vi sov middag i två timmar.
I morse vaknade jag tidigt och hade migrän, värsta sorten så när Hjärtat kom ned låg jag som en blöt fläck i badrummet. Hasade ut till soffan och här ligger jag ännu. Har fått frukost ”på soffan” och funderar på om jag ens behöver klä på mig idag?!
Min simkompis har varit och lämnat en tröstepåse vid dörren, korsordstidningar och ostbågar. Hon känner mig väl.
Så. Det här blev en konstig jul, inte alls som det var tänkt. Juldagsmiddagen här ställde vi in så klart och killarnas julklappar ligger kvar under granen.
Men. Jul blev det ändå och vi har ljus, glögg, skinka och praliner. Bra så. 
Jag hoppas att vi blir friska till torsdag då vi har en liten resa inplanerad över nyår. Man kan ju önska sig i alla fall.


Det ser inte mycket ut för världen men det är faktiskt en amaryllisknopp på G. Från en av lökarna jag sparat från förra julen. Ur led är planeringen och denna lär väl blomma lagom till Alla Hjärtans dag. 

fredag, december 23, 2022

När man trillar dit

Om jag nu hade några planer för julhelgen är de härmed skrotade. Vaknade i morse med ont i halsen, snuva, ont i huvudet och muskelvärk = sjuk.
Se där ja. 2022 delar ut en smocka till. 
Kan hända att jag grät en skvätt. Jag älskar julen och att hänga med familjen, jag saknar mamma gud så förbannat, och ja, jag är trött på motigheter.
Det är många som är sjuka, jag vet, men jag är besviken i alla fall. Det kommer fler jular.
Hjärtat och jag intager härmed varsin soffa, te-kannan är laddad och Netflix på G.
Julen, bring it on.

torsdag, december 22, 2022

Ledig.

Sista arbetsdagen detta år avklarad, jobbdatorn ställs undan till 2/1. När jag kommer tillbaka har jag 12 arbetsdagar kvar innan jag går över i ett annat uppdrag inom regionen. Jag kommer vara utlånad i två år.
Ganska bra jobbat ändå av en 60-åring tänker jag, att testa något nytt.
Det är väl en lärdom av 2022 ändå, just do it. Man vet aldrig vad som händer.
Nytt jobb, ensamresa inplanerad, årskort på badhuset inköpt och fortsatt bokad plats på ridskolan, känns som jag riggat bra inför 2023. Försiktig optimism, väl medveten om att kaos kan lura runt hörnet.
Men först ska det firas jul. Som det ser ut just nu utan Hjärtat som fortfarande ligger nedbäddad i förkylning. Själv håller jag mig undan, tvättar händer som vanligt, spritar av köket, alla kranar och vädrar, kanske det hjälper lite grand och jag, peppar, peppar, slipper bli sjuk.
Kanske var det förresten lite pensionärsvarning på mig i morse när jag stod utanför mataffären 06.57.  Det var kö in och jag var bland den yngsta. Fort och smidigt gick det att handla men konstigt. Vi har haft matkasse hela året och Hjärtat har skött handling av frukostgrejet, vi har inte handlat mycket annat. Jag kommer faktiskt inte ihåg när jag var på stormarknaden senast? 
Nåväl. Handlat. Julklapparna klara, granen är klädd. Återstår att göra en Jansson och lite saffransgifflar med vit choklad. Men först, kaffe, en serie på Netflix och lite gos med katten. Balans.



La upp en bild på Instagram av den här raringen igår. Amaryllis. Älskar dem.

onsdag, december 21, 2022

En julklapp

Hoppla hej, jag har fixat en julklapp till mig.
En resa till Spanien i maj. Jag har bokat Stora Systerns lägenhet, flygbiljetter och lagt in om semester. Tre dagars semester ihop med ledig fredag och klämdag = en vecka i Torrevieja. Med sällskap: mig själv.
Jag och jag tänker att vi ska utforska stillhet, lugn, god mat, dricka cava, bada i havet, en och annan vandring, bada i poolen och helt enkelt bara vara. Att bara sitta och ta in allt, titta på folk. 
Att få allt som svirrar omkring i huvudet att stillna. Att göra saker som jag gillar. Vad gillar jag? Egentligen? Längtar faktiskt efter att umgås med mig själv. Det blir spännande att se vad jag tycker om det.
God Jul till mig!



Målbild.



En annan målbild.

söndag, december 18, 2022

Bra jobbat

I morse när jag vaknade hade jag inte köpt en enda julklapp och allt pynt stod på bordet i matrummet. Kände lite stress faktiskt. 
När jag går och lägger mig ikväll kommer jag göra det med alla julklappar inhandlade och klara och allt pynt utställt i huset. Jag har också pratat med Herr L och varit och druckit kaffe och ätit hembakta lussebullar hos Lilla Systern. Under rundan i gallerian råkade jag också köpa en kappa till mig själv, så kan det gå när man har flyt. Jag hade Lilla Systern med mig och det blev en mycket trevlig avslutning på denna helg.


lördag, december 17, 2022

Kalas

Idag fyller bonusbarnbarnet 9 år. Hip hurra!
Vi har kalasat i Snögubbehuset, bonusmorfar’n var med, farmor och farfar och Store Bror. Det bjöds på hemmagjorda munkar, glass och julgodis och så fick födelsedagsbarnet paket förstås.
En fin stund.
Jag kom lite sent eftersom jag gjorde en felberäkning av promenadtid på förmiddagen och till slut blev jag ”räddad” av Hjärtat. Jag byltade på mig rejält och gick till kyrkogården för att tända ljus på mammas grav. Ljus som först skulle inhandlas i en blomsteraffär som ligger vid andra änden av kyrkogården. Allt som allt tog jättemycket längre tid än jag trott och när det sen började snöa från alla håll ringde jag till Hjärtat:
”Rescue mig”.
Och han kom, utan strumpor i skorna och mössa på svaj. Han är vrålförkyld och låg nedbäddad när jag ringde men men, han ryckte ut till sin tidsoptimist till fjälla. Nu ligger han nedbäddad igen, jag har lovat att inte förirra mig på promenader förrän han frisknar till.
Jag ägnar mig åt lite julpyntande på hemmaplan istället med hörlurar på eftersom det är fotboll på tv, tål inte att höra allt visslande och oljud som är. När det blir så går mitt system på högvarv och jag behöver stressa ner. Lättare sagt än gjort, ljudkänslighet låter sig inte bemästras så lätt.



Kalas i Snögubbehuset.


torsdag, december 15, 2022

Ett beslut

Idag har jag varit på planeringsdag hela dagen i Nyköping i mitt nya uppdrag. Jag jobbar fortsatt med det nya en dag i veckan och hoppas snart på att kunna gå över på full tid. Vi får se när det blir.
Till lunch var det julbuffé, catering. Supergott och trevligt. Ikväll är resten av gänget på aw, jag valde att åka hem. Lite trist tycker jag å ena sidan. Å andra sidan vet jag att jag inte riktigt pallar en superlång dag OCH kväll just nu så det var ett bra beslut ändå.
Det blir fler aw.
Dessutom ska jag upp klockan fem i morgon, ska hämta simkompisen eftersom deras bil är på lagning så ett synnerligen smart beslut att skippa aw.n kommer jag tycka i morgon bitti.
Så jag rullar hem på en buss genom kolsvarta Sörmland. Här och där syns hus och det glittrar så fint där det är tänt och juleljus. 
En plan börjar ta form för julen. Jag gillar ju planer. Hjärtat och jag kommer fira på var sitt håll, jag kommer vara med mina kids hemma hos Största Systern med familj. Nära och bra. Jul. Denna helg som åsamkar så mycket stress. Jag är nöjd med min plan och känner mig inte stressad. Julbordet vi var på var en tidigt familjejulklapp, det blir något litet till barnbarnen. Lugnt och fint. Bäst är att jag får hänga med kidsen och barnbarnen.
En vecka kvar att jobba innan lite julledigt. Skönt.

tisdag, december 13, 2022

På väg

Jag har känt ganska länge att jag är på väg. Jag vet inte bara vart. Till eller ifrån? Ibland blir det svårt att härbärgera alla känslor och det blir lite kaos. 
”Det är svåra tider för alla”.
Ja, det vet jag väl.
Just nu trivs jag ingenstans, inte på jobbet, inte hemma och jag vet varken ut eller in.
”Sitt lugnt i båten”.
Jag tror jag har en sextioårskris. Kan man ens ha det? Livet borde ju vara på topp. Och det är det. Också. Men den här känslan ….. och hör jag ett ord till om elpriser smäller jag av. Och jag struntar faktiskt högaktningsfullt i hur mycket vindkraft vi har just idag. Kan man få ha en energipratsfri zon????

söndag, december 11, 2022

Tredje advent

Den här helgen har gått fort och det har varit full fart. Nu har jag landat i soffan och njuter av en kopp te och har tänt adventsstjärnorna, skön avslutning.
I fredags hade vi julfest på jobbet, det var tre år sen sist och lyckat. God mat, lite lekar, bubbel och babbel. Arrangörerna hade dukat långbord och fixat fint.
I går åkte Hjärtat och jag och tittade på rullstolsinnebandy på förmiddagen. En  systerson spelade, en stod i kiosken och så träffade jag även min svåger och systerdotter med sambo, rena släktträffen och jag blev på bra humör. Vi åkte sen vidare till en gårdsbutik ovh handlade ägg och potatis, vi passade på att fika också. Jag testade en ”Lussesemla”, överraskande god faktiskt. Hjärtat shoppade julklapp till julklappsspelet innan vi drog iväg, denna gång till ett växthus och köpte julgran till uterummet. Ett besök vid mammas grav hann vi med innan det blev mörkt och vi åkte hem. Jag skulle barnvakta Minstabarnbarnet över natten och Store Bror kom över med henne. Samtidigt kom Herr L och hälsade på så vips blev det fullt hus, supermysigt. Vi fikade och minsann blev Herr L lite gladare av både kaffe, adventsbullar och sällskap. Det kändes skönt.
Ja, så lagade jag mat med hjälp av Minstabarnbarnet, vi åt och hon badade innan sovdags. Hon skulle inte sova i resesängen, hon blev ledsen bara hon såg den. Hon fick somna i min famn i soffan sen var jag upp henne. Nemas problemas sen, hon sov till halv åtta i morse.
Idag har vi busat ute i snön, ställt upp granen i uterummet och vilat middag i soffan. Nu vilar jag som sagt en gång till. 
Det blir alltid så tyst och tomt nöjde går. Jag vet att både mamma och barnens farmor sa så, då, när kidsen var små hade jag svårt att förstå dem men nu vet jag. Det blir tomt.

torsdag, december 08, 2022

Kylig böna

Jag jobbar hemifrån ett par dagar, det är ganska mysigt faktiskt. Har boat in mig i matrummet vid det nya matbordet och de sköna nya stolarna. Tänder ljus, dricker kaffe, har 1 miljard teamsmöten.
I matrummet sitter vår luftvärmepump och jag håller mig väldigt gärna nära den nu. Värme liksom. Jag bor ihop med en el-polis och han går all in just nu med elmätarmojänger, Pannan har stängts av förutom att göra varmvatten, det sitter elmätare i varje uttag, lamporna är släckta och ja, i vissa delar av huset är det, ähum, kyligt. Vårt hus är inte riktigt byggt för bara luftpumpar, det är vinklar och vrår här och där. Men.
El-polisen har sagt sitt. Och jag är superglad för mina fårskinnstofflor, stora ull-koftan och mina sjalar. Bereden väg för el-polisen, jag är laddad. 



Det är åtminstone ingen risk för värmeslag.

tisdag, december 06, 2022

Sånt man minns

Idag är det ett år sedan mamma ringde mig från sjukhuset och sa att de hittat en tumör som man misstänkte var cancer. Det var det.
Hon sa också ”Cina, jag vet hur det här kommer att sluta” och ”Kan du ringa dina syskon”?
Ett mycket speciellt samtal som jag minns glasklart. Jag hade precis duschat, det var kallt och mörkt ute. Katten hade kommit in alldeles kallfluffig och strök sig mot mina bara ben, Hjärtat hade precis bryggt kaffet klart och jag skulle börja jobba om en timme.
Det där att tiden stannar och bara etsar sig fast. Det gör faktiskt det ibland.
Från det där samtalet fick vi sex månader och tre dagar. En tid vi tog vara på, så mycket prat, skratt, gråt om vartannat men vi var tillsammans. På riktigt.
Idag har jag tänkt på fina mamsen och känner att ja, hon finns inte fysiskt men är i högsta grad levande på så många sätt. Det är fint att känna så och att jag är glad för att just hon var min mamma. 



”Ser du månen där du är ikväll …….”

måndag, december 05, 2022

Idag är dagen …..

… då jag har provat qigong för första gången i mitt liv. Dessutom i 34 graders värme. Det var fantastiskt, jag är fast och vill bara göra mera. Just denna lektion var ett prova-på-pass, arrangören kände sig lite för om intresse fanns. Det gjorde det. Det var på badhuset där jag ju har årskort och det är så himla lyxigt att även gruppträning ingår, både i vatten och nu detta. Plus yoga. Idag blev det långlunch för att prova och som sagt. Jag gör det gärna igen.
En av damerna som var med i gruppen kände igen mig, det var en av kidsens fritidsfröknar. Long time, no see men hon satte deras namn och undrade vad Lilla Systern blev av som ”var så rar men väldigt envis”. Jojo. Det kan jag ju skriva under på. När jag berättade att hon nyss fyllt 25 och är egen företagare blev hon inte särskilt överraskad. Så fick jag berätta om de andra barnen och hon blev så glad. Ett roligt sammanträffande.
Efter jobbet red jag, sista lektionen den här terminen och vi hade tävlingsträning. Olika tempo. Avslutade med galopp. Det gick så himla bra, kanske tack vare qigongen??? så en fin avslutning på en rolig termin.
Jo. Jag har jobbat också. En bra dag på alla vis. Känns bra att veckan börjar så.

söndag, december 04, 2022

Hip hurra, vilken helg

Så har vi firat Stora och Lilla Systern, 31 och 25 år. Hoppla hej vad tiden går!
Vi firade dem i fredags hos Största Systern med familj, tacco- kväll med presenter, prat och skratt. Så mysigt.
Det är verkligen mysigt att ha hela gänget samlat, precis som förra söndagen. Den här gången var även deras pappa med fru med så ett riktigt stort kalas blev det!
I lördags var Stora systern och jag på en loppisrunda. Jag hittade en vårkappa, det gäller att slå till när fynd dyker upp, och en trasmatta till farstun. Vi fyndade båda två och avslutade rundan med att gå på 1-årskalas i butiken där jag går på klangmeditation. Stora systern provade på klangmassage, vi drack te och handlade lite  kristaller. Nöjda och glada åkte vi hem, en fin runda.
Idag har jag ridit på förmiddagen, som alltid så himla roligt! I morgon vankas årets sista ridlektion, sen blir’e jullov för både ryttare och hästar. 
Jag hade sen en plan att baka lussebullar men efter dusch och lunch blev det en stund i soffan och en julfilm. Ingen höjdarfilm direkt, jag slumrade av och till, men det är lite småmysigt att titta på julfilmer ändå. Kanske blir det ett kvällsbok ändå. Mäjbi. Om en gnutta mer energi kan uppbådas. 



Syskonskaran och födelsedagsbarnen.  ❤️

torsdag, december 01, 2022

För övrigt ….

… kan jag meddela att mjuk pepparkakesmet med bikarbonat ställer till det för magen. Har jag hört från en kompis. Så ni vet. Om nu nån skulle äta direkt från bunken. Någon ???? ….. 
Nä. Tänkte väl det. Sånt gör bara min kompis. 

onsdag, november 30, 2022

Orostider

Inte vet jag men att gå runt och oroa sig för saker stjäl enormt med energi. Jag är på en plats just nu när jag känner att det är lite för mycket att hantera själv så jag får hjälp. Digitalt. Den nya tiden. Hemläxor och inlämningar, svar via meddelanden, tack 1177 som ens gör det möjligt. Väntetid att träffa kurator fysiskt är ca nio månader, digitalt tog det en vecka. Det passar kanske inte alla men jag ger det en chans. För femtielfte gången. Kommer behöva det i omgångar tills den dag jag kan sluta jobba, d v s pensionera mig, och rå min tid själv. Nu dröjer ju det ett tag så här kämpas på.
Igår åkte jag hem från jobbet strax före fem, åt middag och behövde gå och lägga mig p g a helt slut. Somnade, vaknade 20.45, drack en kopp te, tittade på ny serie, ett avsnitt och gick och la mig vid 22. Somnade direkt, vaknade strax efter sex och var … lika trött som igår kväll. Har jag ens sovit?
Det är DRÄNERANDE med denna trötthet. 
Idag jobbar jag hemifrån, har skrivjobb så det passar bra, efter jobbet har jag en dejt med min frisör. Det blir skönt att bli av med ”pälsmössan” som tornar upp sig på huvudet från ena dagen till den andra. Känns det som.
Vi tar ett varv med onda foten när jag ändå är igång: två veckor med antiinflammatorisk medicin som nu väckt magkatarren till liv igen så nu medicin för det också. Hoppla hej.
Försöker tänka positivt, gör verkligen det, och se det fina i tillvaron.

Som att jag förhandlat ned tv- och mobilavtalet till hälften, att jag satt in extra pengar på gemensamma kontot så kan julslingan på gärdesgården lysa upp detta kompakta mörker utan att andra halvan gormar över elräkningen.
Att Stora Systern blivit av med ställningen på benet och nu tränar på att gå igen.
Att jag ska på kalas på fredag och fira fina tjejernas Stora och Lilla Systerns födelsedagar och att jag är ledig på fredag. Tjoho!

Over and out.

söndag, november 27, 2022

Julbord, juleljus och pynt

När vi var i Spanien i september kläcktes idén om att äta julbord på lokal tillsammans. Det kändes ju himla avlägset då men innan man vet ordet av.
Idag var det dags.
Jag hade bokat bord på Sundbyholms Slott, ett mycket fint ställe alldeles vid Mälaren, nio vuxna, två barn. Minsta barnbarnet var lite krasslig och fick stanna  hemma. Ja. Med barnvakt.
Det fanns mycket gott att välja på och det var supertrevligt. Vi var där redan 13.30 vilket visade sig vara en perfekt tid. Inte så mycket folk, fint och trevligt bland serveringsfaten och alldeles lagom ljudnivå. Barnen fick julklappar från stora säckar som låg under granen, perfekt pyssel innan middagen drog igång. Först glöggmingel, sedan julbordet och det hela avslutades i källarvalven med ett gigantiskt gottebord. Nöjda, glada och mätta åkte sen var och en till sitt. SÅ glad och tacksam för att vi kunde göra detta tillsammans. Fin avslutning på helgen.




Ett julpyntat slott.



Största Systern med familj har pyntat utanför sitt hus. Yes. Det syns hem till oss! 


fredag, november 25, 2022

Vips, fredag

En fredag utan simning. Kompisen är på annat. Urinvägsinfektion och trötthet. Ingen bra kombo. Jobbar hemifrån idag, tända ljus, julmusik på radion och en katt i knät. Ganska skönt faktiskt.
I veckan har jag köpt en lång, röd täckkappa på tema ”färg för fan”. Det är allt bra mörkt nu och som lök på laxen har snön smält bort och hur blir det i november då?
Just det.
Mörkare ändå och blött.
Ska gaska upp mig med Idol-finalen ikväll. Är helt nördig på Idol, tror sett alla säsonger och så gott som alla avsnitt. Kommer jag då ihåg vem som vunnit när? Vem som ens varit med??? Hm. Inte så very much faktiskt. 
Av det kan man dra slutsatsen att jag är närvarande i nuet. Eller nåt.

Trevlig helg. 

måndag, november 21, 2022

Så började veckan …

… med snöfall, urinvägsinfektion och så detta mörker. Fast ljusare med snö, men ovanligt mörkt. Kanske för att det är en ovanligt skruttig dag.
Mest skrutt för att jag inte kan rida p g a urinvägsinfektionen p g a ont och känner mig sjuk.
Vissa dagar känner man direkt man vaknar att de brakar åt fanders, spelar ingen roll hur man än försöker, man kantrar.
Hjärtat försökte muntra upp mig nyss med att ”det är ju fotbolls-VM på tv”. HAHAHA. Ja. Men DET muntrar ju upp vem som helst. Fotbolls-VM i november. I Qatar. Hurra?!?? Not. Ur led är tiden och tack gode Gud för att det är en annan dag i morgon och att jag hittade en gammal kexchoklad längs bak i skafferiet. (Vem glömmer ens bort sånt???)
Over and out! 

Favorit i repris. Blä åt denna dagen. 

söndag, november 20, 2022

Lite bakochfram

Igår var det Internationella mansdagen. Jaha. Och jag orkade inte vara en stor människa utan kände bara att det är mansdagar 364 dagar om året så jag kunde inte bry mig mindre. 
Naturligtvis helt ”fel” men jag är, faktiskt, just nu, ganska uppgiven och trött på de strukturer som styr och ja, jag orkade helt enkelt inte. Yeah, till alla er som orkade heja igår. Jag tog en paus.
Istället ägnade jag mig åt 
Världstoalettdagen, läste på och gav ett litet bidrag. 

Rockaden hemma, den stora ommöbleringen, blev klar. ”Nytt” i uterummet, nytt i matrummet, jag blev supernöjd. Ytligt, javisst, men redan på kvällen intogs middagen vid nya matbordet och vips, hade det gått flera timmar av prat och diskussioner. Har längtat efter det, nu blev det ett rum att umgås i igen. 

Idag vaknade vi till lite snö, en annan känsla direkt. Julgardinerna är uppsatta både i köket och uterummet, kanske lite tidigt men jag tänkte ta det easy peasy och inte stressa mig fram till jul. Wish me luck!



Förberett i uterummet.


Kvällsmys i uterummet.



Vid det nya middagsbordet. Det blev en fin plats.

torsdag, november 17, 2022

Att bli bjuden på middag

Igår hämtade Store Bror med sambo mig och vi åkte till Västerås. De ville bjuda på middag för att fira min 60-årsdag, de var inte med i Spanien. Det fick de så gärna och så trevligt att ha utspritt firande, det är kalas lite nu och då. 
De hade bokat bord på Locavore, en asiatiskt restaurang som ligger på våning 18 i Steam Hotel. Magiskt vackert, magiskt gott och vilken kväll det blev! En femrättersmeny, rätterna var lagom stora och vilka smaker. Personalen var supertrevlig, varje rätt presenterades noga och vi fick instruktioner hur man skulle äta, vilken ordning doppa i olja m m. En annan MYCKET trevlig sak var att hela måltiden inleddes med en ritual, varma, fuktiga handdukar att tvätta händerna med. Det kändes fräscht och uppfriskande.
Vår servitris var mycket uppmärksam, till desserten ville de bjuda på Sake, sprit. Vi tackade artigt nej, vi ville inte ha alkohol utan fick en god, stark, fläderdryck istället. Och, till desserten, mangosorbet med chili och kokos, skulle det vara kokosgrädde med ngn sprit i. Hon avstod att lägga det på vår dessert och det uppskattade vi. Den var mycket god ändå!
Det var verkligen en höjdarstund att hänga med Store Bror och hans tjej, så mysigt att ha tid att prata bara vi.
Vi åkte i deras nya bil, Store Bror körde, och ja, jag grät en skvätt i baksätet där i mörkret. Lyckogråt, för att så mycket har löst sig för honom. För fem år sedan var situationen en helt annan och här är vi nu. Man ska inte älta, men vi mår bra av att påminna oss då och då för att uppskatta det vi har. 
Så somnade tant mätt, nöjd och happy.
Idag ska jag luncha med en kamrat från en annan av regionens verksamheter. Vi jobbade ihop hela förra året i ett stort projekt innan jag klev av det i början av detta år.
Kan vara ett av mina bättre beslut, om det en annan gång. 
Luncha ska vi och det ser jag fram emot.
Mat och fint sällskap ger guldstunder i vardagen.



Västerås från våning 18.



Rätt nr 4. Minns inte namnet, bara hur det smakade, magiskt gott.



Delar av mitt dreamteam. Värmer i hjärtat.

tisdag, november 15, 2022

Tisdagsbestyr

Igår red jag. Som vanligt väldigt skönt, roligt och trevligt och det är en sån skön känsla i kroppen efteråt. Det gick dessutom väldigt bra så jag var glad också.
Det gick dessutom bra på jobbet med, hade en visning av ett dokumenthanteringssystem och jag tror åhörarna var nöjda. Det kändes så.
Sen kom jag hem och det blev grus i maskineriet. Vi hade gjort upp en plan över möbelrokaden här hemma igår och när jag kom hem idag var den som bortblåst och en ny plan var satt i verket. Kan tyckas som en skitsak men not. Inte för mig. Jag rår inte för det, ändrade planer kan rubba mina cirklar oerhört. Det blir fel. 
Så. Upp som en sol och ned som en pannkaka blev den här dagens feeling. I morgon är en annan dag. 



Hrodur visar precis som jag känner idag: blä!

söndag, november 13, 2022

När man råkar ….

… köpa ett nytt matrumsmöblemang. Det ska göras en rockad här hemma. Utemöblerna i uterummet ska flytta upp på loftet i uthuset. Matrumsmöblemanget, med bl a den gamla vita kökssoffan ska flytta ut i uterummet. Nytt bord med sex stycken stolar ska därmed flytta in i matrummet. Och alles ska vara klart till jul. Tänkte jag.
De nya möblerna kommer på tisdag och får bo i garaget så länge för vi måste verkligen ta ett steg i taget. Nu har jag tänkt ut hur det ska gå till och den stora rensningen har börjat. I uterummet står en svart skänk som ”någon” fyllt med saker och då skänken ska pensioneras behövs pryttlarna tas om hand. Sparas, skänkas eller slängas? Det är frågan!

fredag, november 11, 2022

Fredag med fotproblem

Äntligen fredag. Dagarna går fort, mycket på jobbet, mycket hemma. Kunde inte simma i morse p g a tidigt morgonmöte och sen kom jag ur spår, kom aldrig iväg.
En orsak är också en ond högerfot. Seninflammation. Visste inte ens att det fanns men det vet jag nu och det gör jätteont! Svårt att gå och antiinflammatoriska blev helggodiset. Har vaknat flera nätter p g a värk och nu hoppas jag att det kommer ge sig. Överransträngning  av fot var domen. ???? Bara så där? 
Nåja. Fick snabb hjälp och det tackar jag för.

Så då kommer vi fram till helgens planer som nu reviderats från lite galej till att ta det väldigt lugnt. Virka snöstjärnor, kolla serier, vila och baka lite. Det kan man ju göra sittandes. Helg är i alla fall skönt.

onsdag, november 09, 2022

Äntligen, sol i sikte

Sen sist:

Har haft en gammal vän på övernattning. Hur roligt och mysigt var det då? 10 av 10. Både att träffas igen, 10 år sen sist, och att få piffa till gästrummet. Hennes son har flyttat till Eskilstuna och det innebär ju att vi kan komma till skott med att ses då och då när hon är på besök!
Efter det uppiggande mötet hade jag ledigt förra fredagen och for till storstan, Bästa väninnan. Vi roade oss med att se Björn Skifs på Hamburger Börs och det blev en synnerligen lyckad kväll. Är inte precis bortskämd med att vara ute på krogen så jag hade kul.
Hann ju med att träffa Stora Systern förstås som så lämpligt fick leverans av stor soffa på söndagseftermiddagen. Efter lite övertalning bar budkillarna upp soffan och det var tur för oss. Äldre dam och yngre tjej med ena benet i låst ortros och kryckor. Inte bästa tänkbara förutsättningar så de förbarmade sig. Resten fixade vi galant och vips, nåja, stod ny soffa på plats.

Sen. Vi åkte till Vattenverket, mysigt ställe på Lidingö och där fick jag en sån skön höstkänsla. Lite urrigt väder, vi åt varm soppa och därefter kaffe med smarriga bullar och mörkret sänkte sig utanför. Inne c vi ar det ljust, varmt och ombonat. En perfekt hösteftermiddag.

Väl hemma igen har allt rullat på. Lite gladare, kanske något piggare framförallt idag när solen skiner.
Ridlektion och klangmeditation har varit denna veckas kvällsaktiviteter. Ikväll tänker jag ligga i soffan med katten på magen. Balans.

En jobbgrej fick mig sånär ur balans. vaknade häromnatten med ångestpåslag men rabblade för mig själv:
”Du kan inte göra något mitt i natten” 
Nä. Man kan ju inte det och den där känslan är inte kul. Det satt i även på morgonen och jag tog tag i det direkt istället för att ducka. Och si, det löste sig efter mycket vånda och besvär. Klappade mig sen på axeln och sa högt till mig själv att jag klarade det bra. 

Ups and downs. Sannerligen. Det ÄR lättare när solen skiner!

torsdag, november 03, 2022

En fin dag

Igår tog jag ut en semesterdag och var med storkillarna hela dagen. Vilken energikick!
Vi började med hotellfrukost och de små liven åt pannkakor, våfflor, nutellamackor och äggröra med stor aptit. Mycket uppskattat och trevligt innan vi gick till bowlinghallen för spel. De har tur, killarna, för är jag med slipper ju någon av dem komma sist. Det märktes att det var höstlov, alla banor var fullbokade och ungar överallt.
Efter timmar inomhus behövde vi vara utomhus och tillbringade en lång, lång stund i en väldigt rolig lekpark, ”Upptäckten”. Mycket att utforska, klättra på, uppleva, se och göra. Jag hoppade studsmatta, det var längesedan och tja, lite si och så med balansen kanske. Det där skulle en behöva träna på …
Vi blev ju hungriga till slut trots dem bastanta frukosten och det blev hamburgare till lunch. Vi avslutade utflykten med att tända ett ljus hos mamma innan vi åkte hem till Rosa huset, slängde oss i sofforna och vilade. Pojkarna vilade i ca en kvart, jag var något segare men vi spelade spel tills de blev hämtade. Då öste regnet ned och gissa om var glada över vår fina förmiddag i strålande sol!
När de gått sov jag en stund. 
Dagen avslutades med middag hemma hos pensionärskollega tillsammans med ytterligare en pensionärskollega. Det var roligt att ses igen och idag har jag träningsvärk i skrattmusklerna. DET var längesedan och en skön känsla. Imorgon ledig igen. En lyx-vecka.



Bowling …



… bus och lek.






tisdag, november 01, 2022

Tiden läker. Eller nåt.

Jaha. Det har gått en vecka nu sen senaste inlägget. En ganska jobbig vecka, så där som det blir när mörkret sluter sig kring en och flåsar i nacken:
”Det är ingen mening med något, bara så du vet”.
En kämpar emot, somliga stunder med näbbar och klor för att hitta en framkomlig stig i förvirrat, meningslöst tillstånd.
Tårar, oroliga sovstunder, fulgråt, irriterade moments, meningslösa gräl med den som borde stå en närmast, gräl som inte leder någonstans utan bara urholkar stenen tillit. När allt, ALLT, känns övermäktigt och på ren svenska 
Va’ fan!

Då.
Kändes solen värma helt plötsligt och är det inte lite fint här ändå? 
När DET släpper taget och jag känner tillvaron uthärdlig igen. Hopp. Det finns ta mig f-n hopp ändå.
När allt som rusat runt i kroppen, sorg, övergivenhet, övermäktighet, förväntningar, besvikelser och längtor stillar sig och visar sig en och en. Det blir liksom lite lättare då.
Och att gråta stilla med huvudet lutat mot en varm och trygg häst är rena medicinen och borde kunna skrivas ut på recept. 

Livet. Jag vet. Och så gick jag en lång promenad i oktobers sista solstrålar och kände. Jag är här. Jag ÄR här. Rätt fint ändå.




tisdag, oktober 25, 2022

När det stora vemodet rullar in

I vanliga fall brukar jag älska hösten. Ja, jag gör nog det i år också men i år har älsket ett stänk av vemod i sig. Jag känner mig ganska skör och ja, jag vet, det ärr inte så konstigt. Sorgerna detta år har grävt fåror i hjärtat. Precis så känns det. Så där som det kan se ut i naturen efter ett skyfall, djupa fåror, trädrötter har blivit synliga och det är svårt att ta sig fram.
Nu har det ju gått en tid och förväntningarna på en är som vanligt.
Va, är du ledsen?
Jaha. Varför då? 
Va? Orkar du inte? 
Varför inte då?
Du får inte gräva ned dig, livet går vidare.

Nej, jag gräver inte ned mig. Ja, jag vet att livet går vidare. Nej, jag är inte deprimerad, jag är ledsen ibland. Ja, jag är trött, min energi är inte på topp för jag är i ett sorgearbete. 
Tycker själv att jag fixar det rätt så bra. Svackor kommer, toppar kommer, jag gör.

Hösten påminner om förgängligheten. Att de löv som prasslade i vinden, det ljudet som mamma älskade, de faller och av hörs inte mer. Liksom hon. Efter urnsättningen har sorgen tagit större plats. Det förstår jag också. Fram till dess har det varit en massa praktiska saker som skulle ordnas och nu. Nu är det bara tomt. Nu är det på riktigt.

Ibland tänker jag att jag skulle behöva en röd klisterlapp i pannan: ”Hanteras varsamt” ett tag. 

Nåväl. Hösten. Så älskligt vacker med ett stänk av vemod. 




måndag, oktober 24, 2022

Det bästa. Sen brakade det loss.

Helgens bästa var att jag hade förmånen att träffa alla mina fyra barn. Inte samtidigt men ändå. Nästan samtidigt. 
Näst bäst var att jag tog tag i söndagsmorgonen, jagade upp sambon och med ett presentkort, en julklapp, i handen åkte vi till stadshotellet och åt en lyxig frukost. Mycket gott. Mycket trevligt. Efter frukosten gick vi en långpromenad runt ån. Också mycket trevligt, skönt och soligt. Resten av dagen hängde jag hos barnbarnen, besökte mammas grav med Stora Systern, virkade och vilade. 
Idag vaknade jag och kände mig alldeles ur gängorna, tom och ledsen från start. Lite överraskande. Jag åkte till jobbet och det blev inte särskilt mycket bättre av det. Det skaver där med och jag hoppas få ett besked snart när jag kan få gå över i mitt nya uppdrag. Jag kommer få behålla min kontorsplats men göra helt andra saker. Känns som att det är på tiden.
Men. En ridlektion hägrar inom kort och det brukar alltid lätta upp stämningen inombords. Här och nu och inget annat.
Over and out.

lördag, oktober 22, 2022

En stillsam lördag

Igår grävde jag upp alla dahliaknölar, in alles 8 stycken och så alla gladiouloslökarna och la dem på tork.
Det var som ett smärre styrkepass och jag avslutade trädgårdsdagen med att klippa gräsmattan för sista gången denna säsong. Jag hade ju simmat i arla morgonstund så halv nio sov jag sött i soffan.
I morse vaknade jag tidigt och … hade ont i huvudet. På vippen till migrän och jag blev deppig. Jag VET  att botox och piller inte botar, bara lindrar, och min tröskel för huvudvärk är mycket låg. Jag stod en stund på verandan och andades lugnt, kylig och krispig luft för att vara lugn och sakta, sakta släppte värken. Efter tre timmar så pass att jag kunde fungera. En tröst är att det inte blev värre än värst så lindring. Javisst. Men trist ändå.
Kollade lite på Nyhetsmorgon och virkade lite innan jag åkte och hämtade Lilla Systern med sambo och vi for till barnbarnen. Föräldrarna är på bröllop och ungdomarna barnvaktar. Efter fika med årets första lussebulle gick jag hem och fortsätter virka. Stjärnor. Har en idé om att ha stjärnor i fönstren till jul, mitt livs första stjärna kom till igår. Lite sneda och vinda men det är väl bara charmigt???? I alla fall hemgjort.



Från detta till ….



…. detta. 









torsdag, oktober 20, 2022

Snart är det helg igen

Barnbarnshänget gick bra och hon blev SÅ glad när föräldrarna klev in genom dörren. Själv däckade jag i soffan, det tar på mormorskrafterna om än att det är supermysigt att vara med henne. Så klart.

I måndags urnsatte vi mamma. Solen sken och vi syskon turades om att bära mammas aska till graven. Vi kramade om henne, grät och skrattade åt goda minnen innan urnan sänktes ned. 
Det var en surrealistisk känsla att gå in på kyrkogårdsexpeditionen för att hämta henne, urnan stod på ett bord bredvid tänt ljus. De gör så fint.
Efteråt åkte vi hem till mig och fikade. Det är skönt att samlas, det har ju blivit ett par gånger nu. Jag hoppas vi håller i det. 
På kvällen var det ridlektion. Det var skönt att göra något helt annat. När jag tänker på den där dagen tänker jag att det var en fin dag. 

Ja. Sen går ju dagarna. Fort.
Det jobbas. Jag hälsar på barnbarnen efter jobbet. Äter en tallrik gröt när jag kommer hem och ser på tv och sen är det dags att sova. Repeat.

I övrigt går bilen bra. Annars är det det här himla skavet på hemmaplan. Det tröttar ut mig och det är väl dags att inse att något måste göras. Inte den lättaste plätten faktisk. Har intagit något slags neutral-läge men det är ju inte riktigt jag. I längden.

Men.
Även idag skiner solen. I morgon är jag ledig. Dahliorna ska skäras ned och plockas upp i helgen, sen är trädgårdssäsongen över. Rosor och rabatter har jag bäddat in i löv, det var bara att ösa på efter att den stora lönnen släppt sina miljarders med löv över tomten. Jag har krattat och plockat upp, de sista kör jag över med gräsklipparen.
Återstår projekt ”täcka dammen”. Jag har reglar som jag ska snickra ihop till en ram och täcka med presenning att lägga som ett lock över dammen. En liten bit lämnas utan lock, en pump för syre behöver hållas koll på och så ”golvvärmen” till fiskarna så det inte blir bottenfruset. Lite pyssel är det men också spännande. Ska de klara sig över vintern???


Lilla fina mammris. Så oerhört saknad men nu har vi en plats.



Höstigt är det.





Det är knappt så jag vill klippa ned de här raringarna men nu har vi haft frost ett par nätter och de ger snart upp. Det blir fina buketter att njuta av inne en stund. Sommarens sista suck. 

lördag, oktober 15, 2022

Barnbarnshäng

Den här helgen är jag barnvakt på heltid. Jag hämtade det lilla livet från förskolan igår och vi gick hem och krattade löv på vår tomt. Jag skjutsade henne i skottkärran, hon busade med katten och efter middag, bad och goa somnade hon sött.
Idag har vi varit och tittat när Store Bror spelade handboll. Tittat och tittat. Hon var omkring med mycket spring i benen men vi var där. Liksom Lilla Systern med sambo så efteråt gick vi hela gänget och åt lunch på kvarterskrogen innan vi åkte hem.
Nu sover hon middag och jag ska göra detsamma. Over and out!




Bus med katten är kul!


onsdag, oktober 12, 2022

Sen sist

Dagarna går och innan en vet ordet av har det gått en vecka till. Det är soligt och fint, krispigt och klart, hittills en skön oktober.
Helgen som gick tillbringade jag på Lidingö med Stora Systern. Vi hade tre fina dagar tillsammans, åkte båt till stan, drack bubbel på en skybar, var på teater och fikade med en som var med i föreställningen, åt god mat, åkte ännu mera båt, gick en långpromenad runt en sjö. Helgen avslutades med pizza tillsammans med Lilla Systern som anslöt på söndagen. Nöjd åkte jag hem, laddad för en späckad vecka. 
Ridning i måndags kväll och det gick bra. Vissa lektioner känner jag mig sämst i världen och undrar varför jag inte är hemma och knypplar istället men i måndags flöt det på och jag åkte hem nöjd även därifrån.
Sen tjorvade det ihop sig och Hjärtat och jag är inte överens om ett litet bygge i uthuset. Skavsår de luxe och grava kommunikationsproblem. Intressant. Också väldigt tröttsamt. To be continued.
I morse satt jag fastande på min vårdcentral klockan 07.15 när de öppnade. Alla 60-åringar i regionen erbjuds en hälsokontroll och det har jag nappat på. Provtagning idag och hälsosamtal nästa vecka. 
Idag är första gången sedan botoxinjektionerna jag känner av huvudvärk. Ett svagt molande bakom vänster öga, migränvarning. Men jag håller ut … än så länge.
Ikväll ska jag prova en IR-madrass. En madrass med uppvärmda stenar, sägs vara bra för onda leder och motverka oro och ångest. Bland annat. Det blir spännande att prova, sen är planen att åka hem och göra ingenting. 
Imorgon jobb i Nyköping och i helgen barnvakt. Den bästa meditation som finns, här och nu med det minsta barnbarnet. Tiden går. Fort.



Båttur i lördags.



Teater. 



Middag med bästa sällskapet.



Långpromenad runt en sjö. Efteråt fick vi kaffe och bulle.

tisdag, oktober 04, 2022

Tamtiditam och så en cykeltur på det

Igår på ridlektionen hade vi ”Sitsclinic” d v s vi fokuserade på hur vi sitter, ska sitta på hästen. Puh. Det är en hel vetenskap och något man, jag, alltid behöver jobba på. Mina stela, onda höfter sätter en del käppar i hjulet men det är bara att jobba på. Förlängda skänklar till exempel. Apsvårt när man har superkorta ben men det går att förlänga dem. ”Bara” att slappna av fast man behöver en del muskeltonus. Ja. Av detta kan en dra slutsatsen att ridning är träning och man behöver träna för att rida. Jag har i alla fall träningsvärk idag.
Den botar jag genom att cykla till jobbet idag. Solen sken, isvindar ven men jag tyckte det var skönt. Vantar på är fr o m nu en nödvändighet. Läste förresten i tidningen att det fortfarande är meteorologisk sommar här i Sörmland så jag har inget att skylla på, cykla, cykla, cykla. 

Annars har jag ätit ofantligt mycket glutenfri äppelkaka i många olika sorts former ett par dagar och skäms inte ett dugg. Väldigt skönt faktiskt och väldigt gott. Man behöver ju balans i tillvaron och äppelkaka är bra för själen. 
Häromdagen läste jag en artikel om en känd person som jag gillar, hen är pigg och glad, gör roliga saker och gillar att träna och äta. Träningen är absolut inte för viktens skull, oh no, utan bara för att orka vara just pigg, stark och frisk. Men så kom det. Som nästan alltid. ” … man vill ju inte se dum ut i bikini”. Jag antar att hen inte menade att se dum ut genom att trä bikinbyxorna över huvudet för DET hade ju sett dumt ut på riktigt men nej. Det hänger ju ihop med träningen. Att träna för att inte se dum ut i bikini. Det är den meningen som fastnar hos mig. 
Ser jag dum ut i bikini? Antagligen. Beroende på vilka glasögon betraktare har på sig. Själv har jag bestämt att jag är fabulous i allt. 
Vem ser dum ut i bikini? Vem bestämmer det? Hur ser man ut då? 
Att det så ofta landar i utseende ändå. Pigg och stark. Kan inte det få räcka? 

söndag, oktober 02, 2022

En söndagstur

Idag känns det som höst på riktigt. Grått, regnigt, blött. Stor skillnad mot igår då solen sken. Det är  ganska varmt fortfarande så skönt ändå att vara ute.
På förmiddagen hade vi teori i ridskolan. Det är alltid skönt att komma ut till gården och där sjunker axlarna ned och mysigt att gosa med hästarna.
Eftermiddagen har ägnats åt långpromenad igen, ungefär samma runda som igår, mycket skönt. Nu tänker jag njuta av äppelkaka, kaffe och lite serietittning. Laddar för ny jobbvecka, ridlektion, simhallsbesök och en träff med sonens f d resurslärare. Sen är veckan slut och skojsigheter väntar i helgen.







lördag, oktober 01, 2022

Höst

Oktober kom med sol, vind och långpromenad. Fast först bakade jag en äppelkaka och bjöd Bästa Väninnan med sambo på. Vi fick en skön stund i uterummet, vi fick till och med ha dörrarna öppna en stund när solen var framme. 
Lite trädgårdsfix, lunch på det och sen tog jag en långpromenad i skogen. Det var välbehövligt, vi har nåtts av besked om ännu ett dödsfall i släkten och det här knasiga året tar sina skutt igen. 
Ikväll kommer Lilla Systern på hastig visit, henne ska jag krama hårt. 


Lite höstfix i trädgården.





Promenad. Det är allt bra vackert så här års.







fredag, september 30, 2022

Botox

Idag har jag fått min första botox-behandling mot migrän. 31 små stick i pannan, ögonbrynen, tinningarna, nacken och axlarna. Det gjorde lite ont i pannan, det var värsta stället annars var det snabbt överstökat. Just idag ska jag inte gnugga mig i ansiktet annars är allt som vanligt.
Nu håller vi tummarna och det blir en ny runda om tre månader.

Igår var jag och såg Stina Wollters föreläsning Konst, kropp och motstånd. Som avslutning sjöng hon med sin man Micke, ett par av deras egna låtar. Jag tröttnar aldrig på Stina och visst får man sig tankeställare gång på gång.
Efter föreläsningen cyklade jag hem och tinade upp under en filt i soffan.

Fredag. Sista dagen i september. En jobbfredag med lunchpromenad och en alldeles oplanerad helg. Förutom ett teoripass i ridskolan på söndag. Känns bra.



Med botoxstick i fejjan.

torsdag, september 29, 2022

Cykel, Stina och lite pling

Jag har lånat ut min bil till sonen som provbor på landet den här veckan. För att komma till jobbet idag och i morgon behövde han låna min bil. (De beställde en ny bil i mars men den är försenad).
Så jag tog cykeln till jobbet, låt oss säga att det var uppfriskande och att jag glömde att ta på mössa. Mina öron tinar väl till lunch eller nåt …
I eftermiddag ska jag se Stina Wollter, har tagit ledigt för det och ser mycket fram emot det. 
Idag är det lite av ” Hej världen igen” efter att ha varit hemma sedan i fredags, mycket intryck blir det.

onsdag, september 28, 2022

Saker en inte vill höra och saker man måste göra

Saker man inte vill höra när montörerna som ska byta ut vår värmepanna kliver in i badrummet och ser hur det ser ut:

”Ojdå. Det här var inte bra” och skakar på huvudet med bister min.

”Nähä”???????
Hjärtat och jag stod i dörröppningen som två fågelholkar och undrade vad det var som inte var bra.

”Med den här nya pannan måste badrummet göras om, borras i kakel och dras nya rör, badkaret måste bort”.

”Eeeeeeeeehh”?
”Va”???

”Ja, modellen kräver det”.

”Vi har beställt en sån vi redan har, den som passar himla bra, fast en ny alltså. En jätteny panna har vi beställt”!

Så rådde en halvtimmes förvirring med spring runt huset, in i badrummet, ringande hit och dit, inspektion av de försändelser som kom i måndags och det konstaterades till slut att firman skickat fel modell.

Jaha. 
Så kan det gå.

Inget jag kan göra något åt utan det var bara att ta några djupa andetag och acceptera att det blir fördröjningar. Vi bad en stilla bön att den gamla pannan skulle starta igen och hålla tills det fixar till sig.

När då då? undrade ju jag.

Men DET kan ingen svara på. 
Vet jag hur svårt det är nu för tiden att få fram leveranser av what so evver????
Att vi hade tur som fick en ny panna inom två månader  istället för fyra månader?

Nu tyckte ju inte jag att vi hade sån jättetur eftersom de skickade fel modell ….

Det var för övrigt fel svar! 

Men men. Allt ordnar sig och heders till montörerna som kom från en helt annan firma, de råddade åt oss och ingav ett lugn. Det behövde jag.

Efter detta bokade jag gravsättning för mamma och jag blev så ledsen av det samtalet. Jag saknar henne väldigt mycket. Men det blir fint att få en plats, det blir det. Efter gravsättningen ska vi fika här i Rosa Huset, jag, mina syskon och Herr L. Det blir också fint. 

I morgon ska jag jobba. 

tisdag, september 27, 2022

Host och harkel

Här är det förkylt. Har inget att sätta emot så jobbar inte ens hemifrån. Det känns som första halvan av det här året sög sån kraft och energi, att reserverna är slut.
Pratade med syrran länge igår kväll, hon känner likadant och är fortfarande sjukskriven 50 %.
Jag är igång som vanligt, sorg är ingen sjukdom.
Jag vet det. Det bara påverkar en.
Rörigt på jobbet. Rörigt hemma. Hör jag ett ord till om elpriser kräks jag och vägrar famla i mörker när solen gått ner. 

Det händer att jag längtar till lägenheten i Spanien, tänk att kunna vara där länge, solokvist, läsa, strosa runt i stan, sitta vid havet. Få ro och reda i huvudet, alla tankar som virvlar och snurrar runt.
Har det som målbild för en vecka i vår och har satt upp en bild vid sängen på stranden där vi hängde.

Jaja. Tänk positivt. I do. Bilen går bra. 


söndag, september 25, 2022

Jaha ja.

Ont i halsen och förkyld. Så var det med det. Har noll och nada att sätta emot så bara att rätta in sig i soffläge med Ipren, te, vatten och vila. Alternerar åtminstone mellan soffan i vardagsrummet och i uterummet. Alltid något. Och när man har ont i halsen får man äta glass, precis så mycket man orkar. Det är sen gammalt. 

fredag, september 23, 2022

Äppel, päppel och trädgårdsfix

Idag är jag ledig och solen skiner av och till. Gör ett race i trädgården, rensar en rabatt, tömmer krukor, klippte ned en vinbärsbuske och plockar fallfrukt. Det känns som ton med äpplen, det mesta hittills när jag bott i Rosa Huset. 
Dahliorna klarade frostnatten i veckan, jag låter dem stå ett tag till. Pelargonerna har inte fattat att det är höst, de blommar som aldrig förr. De får ändå flytta in i uterummet, det är där de brukar bo på vintern. 

Det är skönt att hålla på ute, att jobba sig trött med kroppen. Eldkorgen är framme och vem vet, kanske det blir lite eld till kvällen? 




torsdag, september 22, 2022

När det händer

Igår hade jag tid hos min neurolog. Riggad med noggrann förd huvudvärksdagbok samt pågående huvudvärk travade jag i sjukhuskulvert från jobbet till mottagningen, förhoppningsfull.
Den senaste förebyggande behandlingen jag provar, en blodtryckssänkande medicin, har minskat mina besvär men inte så drastiskt jag hoppats på.
Kände mig rätt desperat faktiskt.
Men.
Det bestämdes ganska raskt att jag får gå vidare i behandling och då fick jag välja mellan botoxinjektioner eller en antikroppsbehandling.
Det blir botox.
En biverkan kan vara en slät panna, d v s att rynkor slätas ut p g a att muskler förlamas. Känner att jag kan leva med den biverkan ….
Jag VET att injektionerna inte kommer att bota migränen men jag hoppas åtminstone på lindring.
Att de 12-22 dgr i månaden jag mer eller mindre hämmas av huvudvärk ska bli färre.

Jag var rätt deppig när jag kom till mottagningen igår. Ibland har det faktiskt känts tröstlöst, att jag inte blir trodd på, att vården trott att jag missköter mig och får skylla mig själv som får så många migränanfall eller huvudvärk.
Det är inte så. 
Det finns x antal migrändagböcker inskannade i min journal men inget har hänt utom råden:
Motionera mera, sov bättre, ät bättre, drick inte, ta inte för mycket medicin.
Jag har följt råden. OCH provat x antal andra tips.
Det är heller inte så lätt att motionera med huvudvärk som blir värre av fysisk ansträngning. Just saying.

Men denna läkare tog mig på allvar. 

I morse ringde en sjuksköterska upp och bokade in mig för start av injektioner:
Nästa fredag går startskottet.
Ibland går det undan!

Med en liten förhoppning om lindring i sikte jobbar jag sista dagen denna vecka. I morgon ledig fredag. 

söndag, september 18, 2022

En lugn helg

Denna helg har jag tagit det lugnt. Det finns en del ”borden” och ”måsten” men det låtsas jag inte om. Igår hasade jag runt i morgonrock till mitt på dagen, pratade i telefon med min syster i en och en halv timme innan vi konstaterade att vi behövde göra oss iordning för vi skulle fira Herr L. Så vi la på, jag duschade och klädde på mig och åkte iväg. Och där träffades vi och fortsatte vi prata …
Födelsedagsfirandet var mycket trevligt med kaffe, tårta och hurra för 84-åringen. En saknades vid fikabordet och då känns det i hjärtat, den där tomheten efter mamma. Jag går alltid in i vardagsrummet där hon låg, på nattduksbordet som står kvar står det alltid färska blommor, hennes glasögon ligger där och jag tycker hennes doft dröjt sig kvar. 
På kvällen bjöd Hjärtat på födelsedagsmiddag i Strängnäs, på grekiska tavernan. Han var inte med i Spanien så det blev lite firande i efterskott. Det blev en trevlig kväll.
Även idag sov jag länge och bara var. Uträttade några ärenden på eftermiddagen innan vi tog en fika på favoritkondiset och en promenad i stan. Vi pausade hos Lilla Systern med sambo och njöt av deras fina utsikt innan vi åkte hem och jag sov ett par timmar i soffan. Välbehövligt.



Strängnäs hamn.





En promenad i stan.