Gårdagskvällen spenderades i soffan med sonen som var på tillfälligt besök. Det var mysigt att ha lite egentid och att ha tid för djupare diskussioner. Det är mycket som rör sig i hans huvud och jag blir så stolt över hur han navigerar sig i tillvaron. Det går bra nu och det är tårar av lättnad som kommer när vi pratar. Han väjer inte heller för att prata svåra saker och en del frågor kände jag tog tag i mig. Men jag har nu en gång lärt dem att ”troll spricker i solsken”, d v s det jobbiga kan ibland kännas mindre jobbigt om man sätter ord på det så det är bara att stå pall. Vilket jag gör för det är så vi blivit ett team.
I morse vaknadehan före mig och tassade över till Största Systern och Lilla N och sen kom de hit. En mysig start på den här trädgårdssöndagen.
Hjärtat väntar på VM-finalen i pingis senare i eftermiddag. En svensk är i final och det är typ jättelängesen det hände. Tydligen. Pingis är INTE min bästa gren. Jag är definitivt bättre på att såga ned träd. Utom tävlan.