Äntligen

Äntligen är det varmt, helg och ledigt. Låtsas inte om den dova huvudvärken eller åka-iväg-ångesten som jag alltid får. Den där åka-iväg-ångesten härrör från när allt för det mesta kaos i livet och det ständigt var något som behövde fixas, ringas, hämtas, skjutsas, ses över, ses om och så vidare i all oändlighet. Jag vet. Det är annorlunda nu. Bara muskelminnet som behöver vänja sig och att känslan av att allt bär som behöver sätta sig ordentligt. Vilken dag som helst.

Idag njuter av jag kaffe på verandan, en riktig solkatt, varm och dammig vid mina fötter och bara av att vara. Efter dammsugningen så klart.