Envis. Ja tack!

Den här veckan har det jobbats in masse. Det är inte över än. Ikväll jobbar jag kväll. Till 22.30. Hej och hå! Jag kommer att missa premiären av Let´s dance och det tycker mitt ytliga jag är tråkigt.

Mitt andra jag njuter av att ha en ledig förmiddag, äta frukost framför nyhetsmorgon, läsa bloggar, dricka många koppar kaffe och summera veckan.

Veckan har varit, so far, omväxlande som vädret. Det jobbas i kulisserna för att få till för en ungdom. Det är inte helt enkelt. Mycket pappersarbete, intyg, väntan och så lite mer papper att fylla i. Rätt personer ska kontaktas. Hur lätt är det? Det är samordningspersoner hit och dit med obefintliga telefontider då 1000 personer ringer så det är bara att vänta till nästa vecka och göra ett nytt försök på yttepyttetelefontiden och hoppas att det löser sig så att en ersättning kan bli godkänd. Den blir det om ett visst intyg inkommer.

Försäkringskassan meddelar att det är fyra månaders handläggningstid. Efter att alla handlingar inkommit. Det känns just nu som det även är fyra månaders arbete att få till alla handlingar. TÅLAMOD. Man måste ha tålamod. Typ, Rom byggdes inte på en dag…….. 

Nytta, nöje och sockerchock

 Idag har jag varit på en föreläsningsdag med jobbet och vi fick en påse med oss hem med en vattenflaska, en stressboll och en påse med godisfiskar. Godisfiskarna hade en koppling till en pepp-film vi sett men jag orkade inte tänka på det utan slukade alla i ett nafs. Det går så där med att hålla sockerintaget nere. För att jag själv är nere. Jag äter allt då. Himla dumt, jag vet. Det är ju inte så att bekymren blir mindre för att jag trycker i mig semlor, godis, mackor eller vad som nu "råkar komma i vägen". Jag får nya bekymmer istället, det där dåliga samvetet till exempel och så är hjärnan igång. Strafftänket. Pah!
Nu ska jag ändå strax ta mig i kragen och bege mig på ett kör-event med tema Queen. Det är i alla fall nyttigt för själen. Alltid något!

Man blir glad av att sjunga!

Måndag. Har jobbat, ätit en sallad på café och sen sjungit med kören i två timmar. Brastart på veckan. Gillar´t!

Söndagshäng

Vaknade idag med huvudvärk. Igen. Tredje veckan med värk och det börjar sätta sig på humöret.

Häxan Surtant känns som ett lämpligt namn för tillfället…… fast inte riktigt ändå. Gårdagen, med alla kidsen här samt Bästa Mamman och Bästa Väninnan gjorde gott. 

Idag blir det en promenad och sen soffhäng. Ska se Brothers and Sisters, en favoritserie som går lördagar och söndagar klockan 0800. Sällan vaken då men spelar in. Tror att det blev en eller annan semla över sedan gårdagens kalas så det kan hända att jag tar en till kaffet!

Hip Hurra och semmelfrossa på G

I natt hämtade jag Lilla Systern och pojkvännen från en fest. Hon ringde och ville bli hämtad. Fort. Polisen var där.
Jag fick Store Bror med mig som bodyguard och han ställde upp utan prut. Vi åkte tysta i natten och det är inte klokt vad man hinner tänka mycket när man ska köra två mil, det är tyst, mörkt och man möter fyra polisbilar och en ambulans.
Väl på plats var det lugnt. Polisen hade gjort en inspektion, gått en runda och åkte sen. Ambulansen kom inte från den här festen och när allt var klarlagt och ungarna satt i bilen igen blev jag lugn.
Sen sov jag som en stock när vi äntligen var hemma igen.
Förmiddagen idag har tillbringats runt köksbordet. Största Systern och Sambon är hemma och vi har ätit långfrukost med nybakade baguetter, våfflor och annat gott. Sex personer runt bordet, skratt, prat och diskussioner.
Allt ifrån varför polistjejer är surare än poliskillar (ungdomarnas reflektion), varför döper man en semla till "tjejsemla" och inte "minisemla", hur var det på studentkryssningen och hur många gånger har Store Bror slagit sig så han har måst sys ihop,  till vilka ämnen ska väljas till årskurs tre i gymnasiet och hur trivs de äldre ungdomarna på jobbet?
Allt tar sin tid.
I eftermiddag ska vi ha semmelfrossa. Store Bror har fyllt nitton och ska firas. Hip hurra!
Ikväll är det handbollsmatch som ska beskådas på plats och sen väntar Mellon i soffan. Chips är beställt. Ja. Inte av mig alltså.
Jag tar det lilla lugna jag mitt i allt detta. Huvudvärken moler i bakgrunden och över alltihop skiner solen fläckvis. Gillar´t!

Hej Bloggen!

Hej Bloggen! Typ Hej Världen!

Den där vilan jag skrev att jag längtade efter, den kom! Fast inte som jag tänkt mig, vara ledig, ha tid att promenera och träna, gå på spa. 

Nä. 

Har precis repat mig efter tredje migränattacken på en vecka, varav det ena resulterade i ett besök på Akuten för att få hjälp att häva anfallet.

Suck.

Den där akupunkturen för att minska anfallen verkar ha motsatt effekt på mig och behandlingen är avbruten. Nu väntar ett besök på vårdcentral och förebyggande behandling med betablockerare.

Kidsen. De fina kidsen. De sköter om sin mamma, pysslar och fejar. Store Bror har varit på studentkryssning som avlöpte väl, lite trött och hes var han, men annars så…… 

Semmeldagen har passerat och semla har intagits.

Idag åt vi våfflor till kvällsmat. Det är lite hipp som happ just nu men precis just nu, i skrivande stund, har jag inte ont i huvudet och det känns som det är hopp om livet igen. En skön känsla…...

Vardagsrace

Det är mycket nu. Bloggen får vila. Jag längtar tills jag också får vila. Over and out!

Vissa saker vill man verkligen inte ha. Eller få. Alls.

Idag tänker jag skriva om mina f d fina murgrönor så tänker jag inte på att Lilla Systerns pojkvän som bott hos oss sedan i torsdags, hastigt åkte hem i går kväll eftersom han fick magsjuka de luxe och inte mår så bra.
Nä. Jag tänker istället på de här murgrönorna i vardagsrumsfönstret som varit så fina och nu fått spinn. Tror jag. Är inte så hemma på spinnkvalster och sånt men googlade och kom fram till att det nog är det. Googlade även att sådana växter ska sättas i karantän och skjuts, så åkte de in i gästrummet. Där kan de stå och spinna tills jag får nog och kastar dem i soporna vilket nog kommer att hända i kväll.
Man kunde köpa något medel och bespruta dem med men jag tog lite yes och blandade i en blomspruta och blötte ner grödorna. Kan funka. Kanske inte fungerar alls. Den som lever får se. Det räknar jag med.
När blommorna fått Yes sprutat över hela sig åt jag tio vitpepparkorn som är sagt ska förhindra magsjuka. Jag hoppas att det hjälper!

När det bara snurrar i skallen och nästan ingenting blir gjort i alla fall

En helt oplanerad söndag är här och då väller det över mig, alla de här projekten jag går och grunnar på egentligen mest hela tiden. Rama in bilder, sätta upp den där väggtexten jag har på lut, plantera krokusarna jag handlade igår i de fina krukorna, måla bänken i hallen, slipa och olja in köksbordet, lägga på ett andra lager färg på tavlan jag grundat och börjat lite med, montera ned taklisterna i Store Brors rum och göra fint i skarven vägg/tak i stället……

Det jag gör:
Bakar bullar.
Handfast, vant, enkelt och förhoppningsvis gott till eftermiddagskaffet.
Har också ringt och gratulerat kidsens farmor som fyller år idag och så fick vi en pratstund.

En fikalördag och lite feel good…….

Idag har jag träffat en barndomsvän och pratat bort en timme på ett fik. Vi var bästisar och bundis långt upp i gymnasieåldern sedan skildes våra vägar åt men vi har haft sporadisk kontakt genom åren. Det spelar ingen roll, när vi ses så börjar vi bara där vi slutade sist.

Nu bor hon i en annan stad och var här på blixtvisit så vi hann träffas en stund.

Det är skönt med vänner som hon. Kravlöst, enkelt och bara bra helt enkelt. Man Jag behöver det.

Sedan vankades det kalas och vi firade min systerdotter som fyllt år. Lilla Systern och jag tog en promenad med tulpanbukett under armen och så fick jag umgås en stund med min syster, svåger, Bästa Mamman med man och alla andra i släkten som kunde vara med. Är i stort behov just nu av att tanka närhet, kärlek och värme och det blev precis en sådan eftermiddag. Då är man lyckligt lottad och jag är väldigt tacksam över det.

Fuck cancer!

En av mina vänner har fått en cancerdiagnos. Hon berättade det sakligt och behärskat och sen stod vi bara och höll om varandra. Efter en stund kom hennes tonåringar och sa att de var hungriga och den lilla skaran gick hemåt.
Det finns inget annat att säga än FUCK CANCER!

Fredagsrykte

Det har sagts att det ska bli sol idag. Jag hoppas det stämmer! Lite takdropp på det?
Visserligen behöver jag vara inomhus hela dagen idag men utsikten från kontoret blir ju i alla fall fin. Bortåt fem-blecket ikväll blir jag lös och ledig och då är det helg! Hurra!

En bra dag

Sonen. Store Bror´n. Min hjälte, kämpe och fighter!
Han är numera inskriven på Arbetsförmedlingen, sektion för unga med funktionshinder och ska få en egen coach. En arbetsprövning ska till men först en kartläggning och intervju.
Handläggaren på Af var en ytterst insatt, insiktsfull och kompetent handläggare som förklarade saker och ting bra. Sonen svarade klart, redigt och tydligt på alla frågor, bad om hjälp ibland och förvånade sin ömma moder genom att säga till handläggaren:
"Det här känns bara spännande och nytt".
Se där ja! Då fick jag kämpa med tårarna igen. Man blir bestämt lite känslig mellan varven.
Därefter åkte vi till Största Systerns jobb och åt lunch. Blev sittande länge och väl då sonen pratade som han inte gjort på månader. Jag struntade i att jag egentligen borde åkt till jobbet för länge sedan. Det blev akutledigt ett par timmar till.
Det är bara ett jobb. När verkliga verkligheten kallar betyder det mest och får ta den tid det tar.
När jag sedan släppte av honom hemma vände han sig om och ropade:
"Morsan, det här var en bra dag"!
Ja. Det här var en bra dag!

Ett nytt kapitel

Onsdag. Har åkt fram och tillbaka i jobbet till Nyköping tre dagar i rad. Inget särskilt med det. Förutom vädret och inte det mest optimala väglaget. Men det har äntligen slutat att snöa!
Om en timma har sonen handbollsmatch, funderar mest på hur jag ska hålla mig vaken för att orka åka och titta……….  men det gör jag ju.
Sen hem och förbereda för Store Brors inskrivning på Arbetsförmedlingen i morgon och konstaterar att idag, 4/2, har han skrivits ut ur skolan. Den är över på riktigt, kampen för en bra skolgång och vi konstaterar att de tre första åren var fantastiskt bra, mellanstadiet blähä, en enda lång helvetisk kamp förutom läsåret på på Resursskolan som var räddningen från total härdsmälta, högstadiet var bra men orken slut till slut och att åren på gymnasiet hade han kunnat vara utan.
Vi/han gör som kungen och vänder blad.
Det är nya tider nu!

En jeanshandlarhistoria

Jag inhandlade nya jeans i helgen och visade dem för Lilla Systern igår kväll.
"Snygga. Var köpte du dem"???
"På juniorcenter"…….
Varvid flickebarnet himlar med ögonen. Mycket.
"Allvarligt. Juniorcenter. Jag dööööör……"
"Ja vadårå"?
"Det heter ju JC och betyder Jeans and Clothes"!!!!
"Va"????
"Nä, det heter juniorcenter…. eller JC… bara..."?!
Ja. När klädkedjan grundades 1962. Alltså samma år som jag föddes. Bytte sedan namn till JC Jeans & Clothes någon gång på 90-talet. (ja, jag googlade).
90-talet. Ptjf. Som om jag hade tid att hänga med i klädkedjenamnsbyten då?
Nä. Då hade jag fullt upp med att föda, vyssa, och amma de ömma telningarna som nu vet att tillrättavisa sin ömma moder.
Nåja,
jeansen är i all fall snygga!
Den unga damen är också upplysts om att sedan 2012 heter det JC Jeans Company. Enligt Google.
Har jag sagt att jag gillar att ha sista ordet???………….

Jag är snart inte bara mamma…...

…. i sommar blir jag mormor också!
Största Systern och Svärsonen bildar familj!
Jag har sett underverket på en ultraljudsbild, de små händerna, den lilla näsan och…. ja. Så klart det sötaste barn som skådats!
Det är en märklig känsla att få veta att man ska bli mormor och jag tror på alla som säger att det är fantastiskt att få barnbarn. Jag längtar!