En hemmakväll

Det här året har innehållit många hemmakvällar, så och denna nyårsafton.

Vi har dristat oss till en promenad i Stränkan, Strängnäs och det var skönt. Jag är fortfarande arg, ledsen och besviken men man sätter den ena foten framför den andra och vips, har man kommit en bit på väg. Åkte förbi Lilla Systerns lägenhet där även nu Stora Systern huserar. Jag stod på gården och de på balkongen och vi ”gott-nytt-år”-ade åt varandra och de gjorde ”Drottningvinken”. De ska fira i lugn och stillhet precis som vi.

Här tänkte vi grilla och kolla på tv. Orkar inget mer. Mot ett nytt år, förhoppningsvis ett bättre.

Gott Nytt År!

Samling

Idag ska jag samla ihop mig. För att jag behöver det. För att det här skitåret SÅKLART daskar till en ytterligare så här i den sista skälvande timmarna.

För att jag är arg, ledsen och besviken och vill skrika rakt ut i detta jävla vintermörker: ”Aaaaaaaaaaaahhhhh”. 

Eller nåt.

Så snöar det också. På tvären. Det kan inte ens snöa ordentligt utan det är sylvassa iskristaller som kommer på tvärsan och perforerar oskyddade huddelar. Finns inga lotions i världen som rår på detta. Möjligen ett pansarskydd.

Sov i gästrummet i natt p g a snarkning (inte mina) och den sängen är inte bra gör min rygg och höft. Alls. Gick och la mig på soffan istället fram på morgonen och då kom snarkaren, som inte heller kunde sova, ner och la sig i andra soffan. Vände sig, somnade och började ... snarka.

Upp till sovrummet men då var det försent. Sovtåget hade gått. Läste lite istället, tog en tidning och första artikeln:

”Så viktig är din sömn”.

I know. 

Over and out.

Dagens bästa

En promenad med Stora Systern med efterföljande kaffetår, dagens bästa!

En lugn dag

I morse var jag barnvakt åt Lilla N en stund. I tidig morgon hoppade jag ur sängen, drog på mig mjukiskläder, täckjacka och gympaskor. Fyra minuter senare smög jag in i Stora Systerns hus och möttes av Lilla N som redan väntat i en timme. Vi pysslade en stund och gick hem till Rosa Huset för att väcka de andra. När han blev hämtad gick luften ur mig. 

Resten av dagen har jag sovit, gått en promenad och ätit avokado och räkor. Supergott efter all julmat. 

Ledig. Jag är ledig. Hur skönt som helst.

Promenader, knäck och skinka

Idag promenadernas dag. Ris a la Malta, några knäck och en kopp kaffe, sen ännu en promenad. Har lyssnat på Lisa Nilssons vinterprat, mycket bra! Har även pysslat runt med mina hyacinter och amaryllisar, har haft några på tillväxt svalt i källaren, sen får de bo i farstun för att slå ut i köket av värmen. Det är lite pyssel men kul att flytta runt dem och de håller längre.

Det har börjat blåsa här, känns som skorstenen är på väg bort men jag hoppas den håller sig på plats.

En annan dag

Idag har jag och Stora Systern varit på rea. Jag lovar, en helt Corona-säker rea. Det var min favoritantikaffär som hade rea och vi fick boka tid. Mellan 12-13 var det vår tur och då var bara jag och Stora SyStern i butiken. 

Vi hittade lite smått och gott, bland annat ett ljusfat med änglar jag tidigare sneglat på men tyckte var lite dyrt .... nu var det nedsatt och jag slog till!

På rean följde en lång långpromenad och ett par timmars fika hemma hos Största Systern. En mamma och två av mina flickor, en högtidsstund.

I afton har jag och Hjärtat ätit julbordsrester i skenet av tända ljus. Man myser det man kan. Resten av kvällen blir det nog soffläge och Clooneys nya film. Hoppas den är bra, annars lär jag somna sött.

God Jul-dagar

Vi startade vår julafton med att åka till badet. Det var jag, Stora och Lilla Systern. Solen var på väg upp, det var rimfrost överallt och otroligt vackert, lugn och kallt! Det kom två familjer till för att bada och det var en trevlig stämning i tidig morgonstund.

Julgröt till frukost och sen åkte vi till Bästa Mamman med man för glöggmingel utomhus. Jag tog med fårfällar, ett litet bord, glögg och pepparkakor. Solen sken och vi hade en mysig stund på avstånd fast nära.

På eftermiddagen firade jag med mina kids hemma hos Största Systern medans Hjärtat var hemma i Rosa huset med sina ungdomar. Allt för att inte vara för många på samma ställe och ja, vi träffas till vardags så inga nya bekantskaper i julbubblan detta år.

Tomten kom och Lilla N vågade prata med Tomten genom altandörren. 

Vi åt gott, spelade spel, pysslade och fikade. 

Idag sov vi länge. Långfrukost och långpromenad har varit eftermiddagens aktivitet och nu hänger vi i uterummet. Kaminen är på, ljus, julgran och mys. Lugnt, varmt och skönt. Bästa julen på flera år. Faktiskt. Utan stress, press och avskalat. Gillar’t!

Dan före dopparedagen

Idag lyser solen. Man blir ju alldeles glad av det. Förbereder en Jansson till julafton och en grekisk panna till ikväll. Uppesittarkvällen.

Är klar med nästan allt, ”ska bara” åka ut till mamma med två bingolotter och en julblomma.

Har sovit dåligt igen. Vid ett-tiden väcktes vi av brandbil vid återvinningsstationen, det brummade och blåljusen lös in genom sovrumsfönstret. Jag gick ut för att se vad det var i prickigt nattlinne, lång täckjacka och gummistövlar, och det var då jag att det var brandbilen. Varför den var där vet jag inte. Efter en timme åkte den men få fick jag gå upp igen och värma vetekudden för att försöka lindra värken.

Sen sov jag till åtta i alla fall. 

Har Skype-fikat med Bästa Väninnan, det är mysigt.

Så går även denna dag, dan före dopparedagen.

Äntligen ledig

I morse låg jag kvar en stund i sängen bara för att jag kunde p g a efterlängtad ledighet. 

Men sen var det bara att gå upp, det gör för ont i höften och benet annars.

Jag har i alla fall lyckats få tid till en ortoped, kors i taket, den 21 januari börjar en utredning. Då har det gått fyra och ett halvt år sedan det började med varierande gissningar och behandlingar hos ett antal läkare och sjukgymnaster, smärtlindring och kortisonsprutor. Utan resultat. Jag blir stadigt sämre. Det senaste är att själva korsryggen känns nästan domnad. Jag känner fast jag inte känner beröring. Konstig känsla. Blir det värre ska jag söka akut vilket gör att jag går och känner efter. Hela tiden. För det känns lite läskigt.

Den lediga dagen har inletts med storhandling. Tidigt. Mot slutet strömmade det in folk och då var vi klara. Hurra. Självscanning. Vilken uppfinning.

Hjärtat har griljerat skinkan och första skinkmackan är intagen. Supergott.

Nu väntar jag bara på ett paket via posten, hoppas det kommer annars blir det en nyårspresent. Det går det med! Jul blir det likaväl.

Gårdagens roligaste:

Stora Systern är hos Lilla Systern. Vi facetajmade igår kväll och Lilla Systern visade upp sin ”ommålade” vägg. Om jag säger så här: när det gäller kreavitet och hitte-på brås hon på mig, när det gäller resultat måste det vara fadern! Som vi skrattade. Ett befriande, härligt skratt från oss alla, vi behövde den där ommålade väggen att få skratta till. 

Så jag anar att en del av min ledighet går åt till att hjälpa henne återställa väggen. Det gör jag så gärna, det är roligt. 

Julstök och solpromenad

Idag har jag släpat ned vår plastgran från loftet. Vi har en riktig i uterummet och en plastgran inomhus. Plastgranen väger bly så det fick då vara dagen gympass. Den monteras väl ihop vilken dag som helst .... så har jag rensat gården på skräp, allt sånt där som vi ska köra till tippen. Sen. Fyllt bilen och åker till tippen med det vilken dag som helst.

Vi gick en runda vid sjön och fick både dagsljus och sol, verkligen härligt. Resten av dagen ska ägnas åt paketinslagning, kakbak och mental träning inför en sista jobbdag det här året i morgon.

När man tackar livet

Idag åkte jag förbi sonen för att hämta bingolotter till uppesittarkvällen. Vi har inte träffats på länge men höll avstånd och hann prata en liten stund. En mycket skön stund och jag åkte därifrån alldeles lugn i mammahjärtat. Han mår bra igen. Efter tio helvetesår känns han stabil, lugn, har landat och har verktyg att ta till när tillvaron darrar till. Snart helt medicinfri, fast jobb, köpt lägenhet, sambo och på väg att ta körkort. Ibland får jag nypa mig i armen, det är sant. Det går bra nu. Och jag bara gråter. Av lättnad att oroskrampen äntligen släpper sitt tag och vi har en helt annan relation idag. Vi kan prata öppet om alla hans funderingar och det är skönt. 

Idag sa jag att jag aldrig tvivlat egentligen att han skulle komma på fötter så småningom, att det finns en plats och tid för alla om man bara kan hålla ut och får rätt hjälp.

Som att vissa saker händer med mening fick jag ett par timmar senare reda på att en bekants ungdom tagit livet av sig. Jag började må illa, svettas och det kröp kalla kårar över hela mig. Det helvete de föräldrarna nu går igenom. Så nära att vi varit där. De dagarna for som blixtar i min kropp och jag gick en lång promenad för att kunna andas. 

Ikväll har jag klätt en julgran som står i uterummet. Jag satt en lång stund, tände ljus och ja. Jag tackar livet och önskar jag kunde göra något för den andra familjen. 

 

Skumtomtar och pepparkakemys

Dagen idag skulle jag egentligen gått på semester. Den dagen är nu skjuten på till måndag. Alltså en dag kvar att jobba. Så kan det gå.

Idag visade sig solen igen. Magisk känsla, tyvärr satt jag fjättrad i ett möte men annars hade det nog blivit ett vintervrål från verandan. 

 

Mina amaryllisar slog ut idag. Funderar på att köpa nya i morgon så kanske de slår ut till julafton?

Det är ungefär det jag orkar tänka på denna dag. Och äta skumtomtar och pepparkakor. 

Slut på meddelandet. 

Simma lugnt

Jag har varit i badhuset och simmat, motionsbanorna är öppna. Det var jag och simmarkompisen så någon trängsel var det inte tal om,  vi kunde simma i varsin ände av simhallen. En mycket märklig känsla att bada när det var så ödsligt. Det var första gången på mycket länge jag simmade och det var verkligen superskönt.

Sen tillbaka till datorn och jobbet innan jag bröt för en fruktstund till mellis. Skumbananer och en kopp kaffe. Banan som banan liksom.

Ikväll storhandlar Hjärtat. Julmaten. Jag dricker te och tittar på julfilm. En helt ok arbetsfördelning om någon frågar mig.

Ljuset. Jag såg ljuset!

”En vacker dag kanske jag blir glad och rolig igen”. Så tänker jag ofta. Och så tänker på en dikt som handlar om pojkar som stelnar till män och att jag också har stelnat. Egentligen vet jag inte varför, eller ens hur, men ibland känns det som jag klivit ur mig själv. Som att jag tittar på, på avstånd.

Ibland tänker jag att jag kanske håller på att bli tokig på riktigt, vad nu det är. Som att det ligger en filt mellan mig och allt annat. Det är en märklig känsla och jag är ofta ledsen över den.

Idag var jag på kontoret på förmiddagen. Vi firade en kollega som fyller 60 precis före jul och det var trevligt att se dem som var där.

På eftermiddagen blev det hemmajobb igen.

Men mitt på dagen sådär runt lunch bröt plötsligt solen igenom och jag hörde flera som ropade ”Kolla”! En efterlängtad sol. Det varade bara en kort stund men ack så ljuvligt. Tror tant hann tina upp lite.

Morfars gamla hylla

Ikväll är tanken att en hylla ska sättas upp i vardagsrummet. Min morfars gamla hylla som jag haft med mig i packningen sedan jag flyttade hemifrån 1980. Jag tycker om att ha saker från ”förr”, som har en historia. Om denna hylla har mamma berättat att morfar hade en ”Amerika-klocka” hängandes ovanför på väggen som han vårdade ömt. Det tänker inte jag ha men jag har tänkt på honom ett slag idag, morfar’n.

När man hittar på en lösning

Inatt kom jag på att det gör mindre ont i höft/skinkan/benet om jag ligger på mage. Lyckades så sova tre timmar i sträck och det kändes som en befrielse. Brukar ha svårt att sova på mage men är tydligen väldigt trött för det fungerade. 

Idag har jag gått en lunchpromenad, knappat hem ett par julklappar och börjat klä om en stol. En bra början på den här veckan.

Promenadväder

Idag har jag träffat min mamma. Det var tre månader sedan sist. Jag handlade lite julblommor, amaryllisar och hyacinter, och åkte över med. 

Vi tog en lång promenad och drack kaffe i uterummet, med terrassvärmare och inlindade i filtar.

Det var skönt att se henne, vi pratar ju flera gånger i veckan i telefon men att ses är en helt annan sak.

Jag fick en gammal kärra att ha i trädgården, jag minns den från huset när jag var liten. Nu får jag fundera ut var den ska stå och vad jag ska ha i den. Kanske fler smågranar????

Spegel, spegel på väggen där

Jag har letat efter en spegel till farstun. Att hänga ovanför det grå skåpet. Så letade jag efter en annan grej på loftet idag och what? Där stod en spegel. Från Hjärtats hus. Men den kom jag ju ihåg, hittade den i en garderob när Hjärtat skulle ha visning av sitt hus och hängde upp den i sovrummet, sen försvann den igen i flyttbestyren. Så hej och hå, ett år och ett antal dagar senare hänger den i farstun i Rosa Huset. Vi har så vi klarar oss tänker jag ....

Fredag it is

Idag tog jag ledigt på eftermiddagen och skjutsade hem Stora Systern till Stockholm. Tur och retur. Hjärtat hängde på. Vi åt sen lunch på Max på vägen dit. Hängde lite i lägenheten och sen åkte Hjärtat och jag hem igen. Innan vi kom hem storhandlade vi och tankade bilen. 

Lärdom av denna dag: åk inte och storhandla en fredagskväll efter en en tuff vecka. Åk hem DIREKT!

Blodsockerfall, tröttanfall och irriterad de luxe när jag scannat in en j-a stek i scannern o h inte kunde få bort den sen. Jag hade till slut fem stekar inköpta för massa pengar och så säger Hjärtat ” du ska bara ....”, tar scannern och fattar inte heller hur man ska göra. Fler stekar på menyn .....

”Du har för bråttom” var tipset då.

WHAT!!!!

Scanna själv då!

”Näe, det sköter du så bra”!!!

Så fick jag springa i stora affären och leta efter personal. Varför finns det ingen personal förutom i kassorna jättelångt bort???

Nåväl. Stekarna kom bort och jag vet nu hur man raderar varor ur scannern. Hjärtat ville veta hur men det sa jag inte. Då. Det får vara min hemlighet ett tag. 

Vi är hemma igen och jag ska lägga mig omedelbums.

Over and out. 

När katten är ...

... inne springer mössen i taket. Musjakten fortsätter. Musskrikorna, de man sätter i vägguttagen fungerar hjälpligt. De gör paus ibland och då passar de på de små läbbiga liven. 

Nu har vi gjort musfällor utomhus också. Pepparkaksburkar med litet hål i och fälla inuti. Med prickig korv. Hjärtat är förgrymmad, mössen smiter in och tar korven utan att fällan slår igen. 

”Köp nya fällor” tycker jag.

Eller en giljotin.

Ja, jag vet. Man ska vara snäll. Jag är betydligt snällare när mössen håller sig utomhus. Helt klart.

Vill ni se en stjärna?

Äntligen. Äntligen är julstjärnan uppsatt i vardagsrummet och julgardinerna i köket. Det tog lite tid. Men nu ska jag njuta av stjärnan från favoritfåtöljen med en kopp te.

När någon klipper till en

Inte så drastiskt som det låter, att någon har klippt till mig. Jag tog mod till mig och gick till stans bästa frisör och är numera kortklippt igen. Så skönt.

Stol, verktyg och bord var nyspritat, frisören med visir och jag med nytvättade händer. Vid betalning spritades kortläsaren före och efter liksom mina händer. Nya rutiner. Bra rutiner för vilka smittor som helst.

Efter klipperiet åt jag lunch med Stora Systern på coronasäkertordnat kafé. Kommer det vara det nya sen? Är det slut på trängsel och köer? Inte mig emot. Det går bra att någon i sällskapet beställer vid kassan, de andra i sällskap sitter vid bordet.

Så avnjöts en ljummen chevresallad innan jobbet kallade igen.

Har svårt att koncentrera mig idag. Tänker mycket på julen, hur vi ska fira på bästa sätt och önskar att det åtminstone kommer lite snö.

Detta mörker. Detta mörker som jag verkligen påverkas av i år. I natt var det dessutom omöjligt att sova så ett par timmars vankande i vardagsrummet p g a värken gjorde ju inte precis den här tisdagen ...

Förutom att jag är fin i håret och lunchen med dottern. Solglimtar i allt svart.

Jag har köpt fler amaryllisar. Köper i omgångar så de inte ska blomma ut alla innan jul. Röda och vita. Hyacinter in masse. Njutbart!

När det ordnar upp sig

Idag ringde sonen och meddelade att han nu gjort syntest för körkortet. Check på den. Med det löser körkortsknuten upp sig lite grand, körkort som han så väl behöver för jobbet. Ett steg i taget.

En dotter har fått lägenhetskontrakt, en annan har hjälpt den ömma modern att boka tid på salong där de använder visir och munskydd. Som sagt, saker och ting löser sig allt eftersom.

Tränar verkligen på att ha tillit för det, lösningar. Jättesvårt ibland när oron slår klorna i en utan att jag hinner med. 

Så det här mörkret. Den grå filten som ligger över oss. Igår köpte jag smågranar till vår gård, batteriladdning i lyktor och jodå, jag eldade i korgen en liten stund. Men sen blåste det plötsligt upp och gnistor flög all världens väg. Så jag släckte elden kvickt och snabbt med en spann vatten ... när jag höll på ute spelade jag julmusik i en bärbar högtalare. Allt för att få mys och stämning. 

Idag jobb igen. Två veckors jobb innan ledighet. Längtar.

Andra advent och granfix

Andra adventsljuset är tänt. En skinkmacka, en kopp kaffe och en smoothie. Lyxig söndagsfrukost.

Vi eldade och drack glögg utomhus igår eftermiddag. Smågrabbarna var med och i tomtepaketen låg det varsin ficklampa. Hm. Kanske inte vad de väntat sig eftersom de gissat på godis innan. 

Nåväl. Jag sa att de skulle ha dem till att leta ledtrådar med och då blev det spännande.

Jag hade lagt ut ledtrådar i trädgården i formligen av tomtemagneter och ratat julpynt. Det blev mörkt ganska tätt inpå och så började jakten. Spåren ledde runt uthuset, in i garaget, i verkstaden och upp på loftet. Allt i skenet av ficklamporna. Spännande var det! På loftet står Lilla Systerns julgran och i den fanns det två paket till. Två godisägg med några små gubbar man kan bygga ihop.

Sen for de omkring i trädgården, gömde ledtrådar och lyste med ficklamporna. Det blev lyckat!

När de gått till sitt låg jag länge i uterummet och bara myste för mig själv i värmen från kaminen.

Funderar på att fixa julgran idag. Kanske. Eller en promenad? 

Adventsfika och eld

Idag kommer kidsen på adventsfika. Jag har riggat för att vi ska ha utomhusfika med eldkorgen, varm glögg i termos, nybakade lussebullar och pepparkakor. Kaminen värmer upp uterummet och adventsstjärnorna är upphängda. Vi satsar på utomhus i år, coronasäkrat.  

Så. Jag har tänkt ut en logistikplan. Hjärtat har tänkt ut en annan plan. Det förstår jag helt säkert när han plötsligt säger:

”Jag går ut och svetsar”.

Eeeeeh. Va?

”Jamen jag ska ju bygga den för mackapären och nu har grejerna kommit ...”

”Men vi ska ju ....”

Sen säger jag inget mer utan logistikar alldeles själv. Tjejerna ombeds handla med sig ved till eldkorgen, bullarna trillar jag ut, dukar och fixar. Kommer på mig med att jag tycker det är rätt så mysigt. Julmusik, bulldoft och jag hör hur han svetsar ute på gården. Lite Bullerby-känsla får jag allt. Rosa Huset. Här trivs vi och jag ska träffa mina kids idag. Lycka!

Huset fick också en adventspresent: en ny skylt!

Och sen .....

.... pysslade jag fram Tomtedörren i trappan, slog in adventspaket, stökade runt och allt kändes mycket bättre igen. I morgon kommer barnbarnen, jag har blivit med ett bonusbarnbarn, och det ska bli så kul när de ser att denna Tomtenisse smulat pepparkakor i trappan, rullat ut pappersrulle i vardagsrummet och lämnat två adventspaket. Gillar’t!

Idag är en dag ....

... när det känns som att hur mycket jag än jobbar så är jag ständigt efter. 

..... när det känns som att jag inte hinner göra det jag behöver göra för att må bra.

.... när jag inser att jag är sämst på att prioritera och säga nej.

.... när jag längtar efter att ligga i sängen under skönt täcke och maratontitta på Outlander.

.... när jag prickat in min första ”pensionärsfredag” - den 8 januari! Hurra.

Slut på meddelandet.

Födelsedagar

Stora och Lilla Systern fyller ju år dagarna efter varandra. Idag hippar och hurrar vi för Lilla Systern!!!

Igår kväll var de båda här och vi firade i uterummet i värmen från gasolkaminen. Vi FaceTimeade med Mamma så hon också kunde vara med på kalaset. Supermysigt! Idag är det födelsedagsfirande hos deras pappa.

Vi brukar ju ha stor-kalas, lite släkt- och vänträff vid deras födelsedagar men i år blev det inte så.

Så, grattis till fina tjejerna! Ni gör världen till en bättre plats! 

Så kan jag ju bjuda på en bild från när Stora Systern föddes. När permanent var högsta mode och glasögonen tog upp halva ansiktet. Hej och hå!

När man får oväntat besök x 2

Framåt lunchtid kom Hjärtat infarande och meddelade att det låg en älg bakom uthuset. Kan säga att jag mottog den informationen med en viss skepsis men se, han hade ju rätt. En älgkalv hade parkerat sig på grannens tomt bakom uthuset och där låg hen och sov. Grannen visste att berätta att de sett tre älgar i går kväll, en ko, en fjolårskalv och en kalv. 

Mäkta imponerad blev jag, för mig är det stor eller liten älg. Möjligt att jag känner igen pappa älg om han har horn. Men nu konstaterades att lilla kalven blivit kvar. Hm. Gör man något åt det???

Jag hann inte fundera mer på det. Det blev lunch och ledningsgruppsmöte. Då ringde det på dörren och då Hjärtat var som bortblåst fick jag snabbt springa och öppna. Där stod Bästa väninnans särbo med blomma och adventspresent. Bästa!!!! Jag ropade på Hjärtat som dök upp som gubben i lådan och tog emot. Jag sprang tillbaka till datorn och mötet. ( jag skriver protokoll så det är bäst att vara närvarande ....)

Efter mötet packade jag upp en mycket fin julros som jag nu ska vårda ömt!

Med det konstaterade jag att plötsliga besök ju visst kan liva upp och det blev en kul start på veckan!

Älgpaus.

Advent

Så är det första advent och på marken ligger ett tunt täcke snö. Har tänt första ljuset och tänker ta mig ut på en promenad. Om jag får på mig några skor. Ledvärken har satt sig i fötterna denna gång och i morse tog det lite tid att komma nerför trappan. Känns som det brinner i hälarna ... 

Tog ett morgonbad och en kopp kaffe, stod sen en lång stund i farstun och njöt av utsikten. Vår fina gård. Då blev jag glad igen.

Igår var jag i min favoritantikaffär och handlade. Igen. Fyllde på med handdukar, älskar gamla fina vävda handdukar med broderier. Och två blå kaffekoppar som nu har varsin blå hyacint. Sånt gillar jag. 

Tänker ta dagen i sakta mak. En söndag i min smak! 

Längst fram står ”Brita” från Rörstrand. 

Favorithörnan sedd från soffan. Katten och jag fajtas om fåtöljen .....

Första ljuset tänt!

Äntligen helg!

Denna vecka lägger jag nu till handlingarna och så tänker vi inte mer på den. Så.

I helgen har jag tänkt att plocka fram julsakerna. Mitt motto ”ett pyssel” om dagen har kommit av sig och jag har istället jobbat, ätit hjälplig och sovit i soffan, i sängen och soffan igen. Ledvärken from hell följer tyvärr med in i helgen och inte ens en halv alladin-Ask, en burk pepparkakor och en rulle Marie-kex har rått på denna smärta. Men jag försökte. När jag har ont och är stressad över det brukar jag tyvärr tröstäta. Ett mönster jag känner igen så väl. Blir liksom inte mätt, det är som att värken skapar hunger. Mycket märkligt. 

Just nu ska jag samla ihop mig och ta mig till Ica för att hämta paket. Har klickat hem julklappar på nätet för första gången. Funkade ju det med. Sen blir det Idol och att heja på Caspar!

Soffläge

När man ligger så här i fem timmar efter jobbet utan att röra en fena. Huvudvärk, ledvärk och trött bortom trött. När man missade återhämtning och det blev platt fall.

Soffläge. Jag ger det ett face. 

Huvudvärk, Mariekex och Netflix

Hela dagen idag har jag arbetat med en dov huvudvärk på lut. Inte migrän utan någon annan sorts, lite mer ”mitt-i-huvudet” och ner i nacken. Antagligen stress och för lite sömn. Nu ligger jag i soffan istället. Laddar för promenad och sen kvällsmat. Änner mer sen blir nog lite Netflix ändå.

 

Sen Den eviga frågan. Vad ska vi äta???

Till lunch fixade Hjärtat pyttipanna, stekt ägg och rödbetor. Supergott.

Jag började hösten bra med att gräva ned mig i recept kring antiinflammatorisk mat med massor av kryddor, grönt och noll gluten. Mådde jag bättre?

Ja. Det gjorde jag.

Så jag tänker att vilken dag som helst ska jag ta tag i det igen. Fast jag lagar den maten flera gånger veckan men behöver göra det mer. Känner i alla fall skillnad och det är ju positivt, blir ju lite lättare att hänga i då.

Men idag frossade jag på Marie-kex med mjukost till eftermiddagskaffet. Hur gott som helst.

Kanske blir det soppa sen! Fantasin tryter på middagsfronten. Liksom orken. 

Somliga dagar

Advent närmar sig. Regnet står som spön i backen och någon vinterfeeling har då inte infunnit sig. Förutom att frysa inomhus dagtid. Termometern visar 22 grader och jag tvivlar starkt men har testat fler. Det ÄR 22 grader. Ylletröja och raggsockor på när jag sitter och jobbar, fryser och fryser.

Sen här jag och lägger mig, 18 grader i sovrummet, somnar och vaknar två timmar senare hur varm och svettig som helst. Inte vidare värst trevligt faktiskt. 

Men jag har slutat med mitt hormonspray och humöret är bättre. Nåja, jag blir väldigt lätt ledsen men hellre det än ursinnig och vrång. Och så är vallningarna tillbaka, men jag tar dem. Och fryser dagtid som sagt. Ur led är mitt värmesystem.

Igår pysslade jag en krans av kottar. Det tog sin lilla tid och var lite väl pyssligt för mig. Brände mig på värmepistolen, tappade taget om kransen så allt dunsade i golvet och tja, men envist stretade jag på och blev faktiskt riktigt nöjd. Vet bara inte var jag ska ha den? 

Ikväll efter jobbet är tanken att pyssla ned några hyacinter i en gammal sockerkaksform. Rosa. De får sen bo i farstun som är rosa.

En kreativ handling varje dag kanske får humöret att stiga lite? Lite julfeeling mäjbi infinner sig.

Kottkransen

Början på ett annat projekt. Knyta julkulor på ett snöre, också en aktivitet. 

Måndag morgon

Vaknar denna måndag och solen lyser. Hurra!

Jobbar fortfarande hemifrån, börjar tycka att det är lite trist. Många möten via Skype, det skulle jag haft oavsett varifrån jag jobbar.

Är trött efter helgen, skyll mig själv. Sena filmkvällar är inget för mig.

Vi tog en långpromenad i blåsten igår eftermiddag. Åkte ut till Sundbyholm, ett favoritställe sen barnsben. Det var dock ganska trångt på fiket så vi åkte en sväng till Borgåsund istället. Sommarens favoritfik har blivit restaurang med en fika-del och har öppet året om. Mycket trevligt. Så vi satt där och åt chokladtårta à la Wien och så längtade vi dit, till just Wien. Fem år i rad har vi åkt dit på julmarknad, i år får vi drömma oss tillbaka. Som sagt, chokladtårtan hjälpte till.

Hemfärd, Netflix och The Crown, middagslagning och så var helgen slut. 

Denna vecka tänker jag mig pyssla fram lite advent. Detta mörker behöver fördrivas. Stjärnor och slingor ska upp. 

Men jag tänker mig en lunchpromenad idag, sol! Det gäller att ta vara på den.

Det är Tom Cruises fel

Igår satt vi uppe länge och tittade på en film med Tom Cruise. Filmen slutade 01.15. Helt galet. Hade det nu inte varit för all reklam hade det inte tagit så lång tid. 

Det ovanliga var också att jag höll mig vaken så länge. 

Dagen idag är därför en helt konstig dag. Vaknade 11.30!!! med ett ryck och kom i tidschock direkt. Halva dagen hade ju redan gått.

Det plingade på dörren och där stod Hjärtats son och gjorde stora ögon åt mig med morgonfrilla och prickigt nattlinne mitt på ljusa dagen. 

Hej och hå.

Känner mig nästan bakis idag. Förvisso drack vi bubbel men alkoholfritt men dygnsrytmen kom ur spel. Efter en sen frukost begav vi oss ut på en långpromenad i det blåsiga vädret. Så skönt ändå.

Det här blir en lugn dag och det är Tom Cruises fel! 

Fredag utan simning

Vårt badhus har öppnat igen för motionssim men vi går inte dit. Som jag saknar det. Frukosten på fiket också. Men. Ett tag får det vara så. Promenader och cykelturer är grejen ett tag. Mest promenader faktiskt.

Ikväll ska vi ha fredagsmys med Lilla N över FaceTime. Jag är förkyld och håller mig än mer på min kant. Hur kan man bli förkyld alldeles av sig själv?

Nåväl. Ser fram emot det myset även om jag på förhand vet att sejouren blir kort med Lilla N. Mycket spring i de benen! Men jag pratar så gärna med hans mamma också.

Idag är det sol här. Hurra! Blåsten har lagt sig hjälpligt, dags att städa upp i trädgården efter stormen. 

Men först jobb. 

Snö i sikte

Efter en stormig natt såg hela trädgården ut som hela havet stormar. Trädgårdssoffan hade blåst omkull, alla tomma plastkrukor hade virvlat runt, spadar, krattor, ljuslyktor .... 

Sen kom det snö. Inget som ligger kvar men stora flingor dalade ner. Gillar’t. På riktigt. Men önskar ju såklart lite kallare så att det kan bli riktig vinter. Helst.

Hemmajobbat. Fikat med tända ljus. Gått till brevlådan. Det var min dag. 

Idag ingen sol

Idag syns inte en endaste skymt av någon sol. Har dessutom planerat min lunch helt knäppt så jag hinner inte ut och gå mellan möten innan det blir mörkt. 

Mitt eget fel. 

Igår pratade jag med mamma över en timme i telefon. Hon är vid gott mod men har ett skov i sin muskelreumatism så kroppen lyder inte riktigt. Samtal till doktorn idag hoppas jag för att höja kortisondosen. Så här kan hon inte ha det.

The Crown. Serien på Netflix blir min livlina efter jobbet. Känner det tydligt!

Omprioritering

Vaknar till sol. Vafalls? Ovant, över en vecka sen sist.

Har förmånen att just denna dag kunna omprioritera jobbet och går därför ut på en promenad nu och kan skriva en miljard minnesanteckningar sen eftermiddag och kväll istället. Det är ju kolmörkt då i alla fall. Jag behöver ljuset.

Just idag känns det ännu mer angeläget, det där ljuset.

Har ju som tappat geisten lite och ett sms från mamma igår fick det att knipa i hjärtat. Hon ställde in juldagens happening och det är ju inget att säga om det. 30 personer på julkulas känns ju inte som det smartaste sättet att tillbringa en juldag på i detta läge. Hon skrev att hon var nöjd och glad över de 30! juldagskalas hon kunnat ha i huset so far. 

Knip i hjärtat. Ja, jag vet. Ett julkalas är mycket, mycket mer än vad många andra har. Medveten om det. Mycket.

Men jag som de flesta andra saknar vanligheten. Ibland mindre, ibland mer. Just nu: mer.

Är det mörkret??? Tror det.

Tänder ljus, eldar i korg och googlar gasolkaminer till uterummet. 

Och kastar mig ut i blek novembersol. Nu!

Eldigt

Åh vad jag eldade i vår eldkorgen igår! Det var väldigt trivsamt att elda medans jag krattade bort de sista höstlöven. Rogivande i kvadrat. 

Längtar faktiskt till nästa gång och funderar på om det inte rentav blir ikväll? Med en mugg choklad i handen, att bara stå rätt upp och ned och njuta lite av eld?!

Igår släpptes fjärde säsongen av The Crown på Netflix. Vi klämde två avsnitt på raken och jag fick stålsätta mig för att inte fortsätta. Säsong tre, de tio avsnitten, såg jag på två dagar och sen var det roliga slut.

Så har vi en ny inneboende. En mus som springer i kökstaket. Eller jag befarar en större råtta eftersom det låter vääääldigt mycket. Hjärtat har läst att vitlök hjälper så nu är ena kattvinden preppad. Garanterat vampyr-fritt i alla fall för det stinker vitlök i hela huset. Han har även beställt ”råttskrikare”, någon mojäng man stoppar i kontakten och som sänder ut högt ljud .... vi får väl se om denna råtta är döv eller flyttar ut. Jag röstar för utflyttning!

Ut i skogen ska vi gå

Denna söndag började med en långpromenad i skogen och ett lika långt samtal med Bästa Väninnan. Det är guld värt att ha en ”best friend”. Någon man kan prata med om precis allt. Det är nog inte mycket hon inte vet om mig och vice versa. 34 års vänskap. Så mycket vi gått igenom. Första åren bodde vi grannar, sedan flyttade jag och de senaste 31 åren har vi bott på avstånd. Men bara avstånd på kartan. I hjärtat är vi systrar och alltid nära.

Vi tycker inte alltid lika. Långt därifrån. Vi kan vara rätt tuffa ibland. Men det tar man eftersom det är rakt och ärligt. Vi har skojat ibland och sagt att vi borde gifta oss med varandra, så enkelt det vore. 

Men nu gör vi inte det utan finns för varandra och är genuint glad för det. 

Annars då? Denna småregniga  gråa söndag? Tänker mig regnjacka och gummistövlar på, kratta de sista löven och tända eldkorgen. Sedan se The Crown, säsong 4 släpps idag och ladda för en ny arbetsvecka. 

Tända ljusslingorna i uterummet och skingra detta kompakta novembermörker.

Det blir ju sällan som man tänkt sig

Vaknade med migrän i morse. Trist. Av lördagsmorgonbadet blev intet.

Har inte sovit så bra, Hjärtat har idkat rått-jakt, eller ja, det är väl små möss som kommit in i väggarna och han hörde dem inatt. Stök, bök och buller för att lokalisera dem. Som om de små mössen sitter och väntar på honom när han far omkring???

Till slut gick han och la sig igen och efter en stund vaknade jag IGEN av att det lät och denna gång låg han i sängen  och beställde råttfällor. 

Suck.

Jag säger inget mera.

Nåväl. I ett desperat försök att mota huvudvärken gick jag en promenad innan frukosten. HAHAHA. Åt mig själv alltså. Dumbom. Tog mig knappt hem och hann med nöd och näppe in innan jag kräktes och däckade i soffan. Soffan är min plats vid anfallen när jag ligger och slumrar. Efter en timme frågade Hjärtat ängsligt om han kunde göra något.

”Ja, knäpp på tv.n”

Med Nyhetsmorgon svagt i bakgrunden kan jag distraheras och ”glömma” bort det onda.

Så synd att han hittade kanaler med Formel 1 och pingis. Inget bakgrundsljud att rekommendera vid migränattack.

Suck.

Jag säger inget mera.

Nu är jag hjälpligt på benen igen och blir servad. Kaffe, lunch, nackmassage. Inga ljud.

Två av våra ungdomar har gått i Corona-karantän med symtom. De ska testas på måndag, test ska hämtas på apoteket och lämnas in där. Hjärtat har en plan: ungdomarna tar sig till parkeringen utanför apoteket, Hjärtat hämtar test-kitten och kastar in i deras bil. De tar testet, kastar ut det till Hjärtat och han går in och lämnar. Mission completed.

Senare idag ska vi leverera hämtmat till dem. Jag vill att de firar ned en korg från fönstret där vi kan lägga i maten, dra två ggr i snöret för att kusten är klar och de hivar upp den till sig. De skulle hellre döden dö har jag fått veta fast det tror jag inte på. Jag får ställa det utanför deras dörr. Sen plingar jag på och springer ut. Naturligtvis håller vi alla tummar och tår att de inte blir allvarligt sjuka. 

Ja. Jag känner mig och låg och däven idag med tappad sug. Hela världen är full med tappade sugar, jag vet. 

”Det är sådana tider”.

Det är jävligt allvarliga tider och idag känner jag mig tyngd av det. All världens bekymmer på axlarna, superdumt.

Hjärtat är i alla fall glad eftersom han fått se sin kinesiske idol vinna ännu en pingismatch. Alltid något.

Over and out.

 

Fredag

Idag har jag skjutsat hem Stora Systern. Slutade efter lunch och bara låg på soffan en lång stund. Sen åkte jag som sagt ToR Sthlm och när jag kom hem till huset igen car det så tyst och stilla. Så som det alltid blir när de åker, de små liven.

Ikväll ska jag titta på Idol, hålla tummarna för Caspar i vanlig ordning. Äta ostbågar. Bästa snackset. Gult. Fin färg i novembermörkret.

När man går runt huset

Hemmajobb. 20 steg från hemmakontoret till köket. 20 steg från hemmakontoret till soffan. Det blir ju inte så många steg. För att råda bot på detta går jag då och då ett varv eller två runt huset. Springer lite upp och nerför verandatrappan, gör benböj och stretchar. 

Går kvällspromenader och saknar simningen. Och kollegorna. Och mamma. 

Brukar ju gilla hösten men tycker som sagt att det är lite tjorvigt just nu med den saken.

Men.

Så hittar jag fådda lussebullar med fyllning av vit choklad i frysen och det är som de gula bullarna lyser upp det grå. De är bakade av sonens sambo och är ljuvligt goda. I skenet av tända ljus, en kopp kaffe och sällskap av Hjärtat och Stora Systern vid fikat så er’e rätt gött ändå. Frisk, fika, ett jobb, fint sällskap. 

Man behöver påminna sig. Sannerligen. 

För övrigt tänker jag om regeringens ”stenhårda” beslut att inte tillåta alkoholförtäring efter klockan 22 på krogarna kommer få effekt. Inte bara på smittspridningen utan på folks hyfs och vett till det bättre  överlag. 

När journalist frågade om regeringen utifrån detta tänkt på att hemmafesterna kanske ökar och tänker man utöka öppettiderna på Systembolaget p g a detta???

Tänkte jag ”what”????

Sprit är tydligen väldigt viktigt i denna pandemi. Alkohol och toa-papper, sen är man safe. Not.

Håll i, håll ut, håll avstånd.

Det är tråkigt.

Det är tråkigt att vara död också.

Slut på meddelandet.   

Måndag och ny vecka

Så är det måndag igen och i morgon är en annan dag. Tack o lov. Igen. 

Jobb, virus, karlar med pms-liknande tillstånd och en hel del till gör att min stressnivå är i botten från dag ett denna vecka.

Känner att jag rent av börjar härskna till. Jag går ut och andas ett slag. 

Over and out. 

Badtider

I morse vaknade jag av att det rullade in två bilar på gården. Det var Lilla Systern och Svärsonen som kom, de ville bada. Stora Systern var redan vaken och redo, jag sömndrucken och morgonfrilla, hoppade raskt i badkläderna och så åkte vi till badet. 

Alla badade. Nåja, Lilla N nöjde sig med att gå i till  knäna, godkänt. Det är ju trots allt november. Novembers första bad.

Sen åkte vi hem och åt frukost.

Papporna har firats idag. Jag hade tänkt att gå till kyrkogården och tända ljus men kom mig inte för. Det blev en runda i skogen för att plocka kottar istället. Förberedelser för julpyssel, jag har inte blivit galen.

Nåja. Där i skogen alldeles själv tänkte jag på pappa och att jag inte behöver en särskild dag. Jag tänker på honom ganska ofta. 

Sen stökade jag undan återvinningen, tömde  alla sopor och broderade. Sen var helgen slut.

Badplatsen.

Systrarna.

Äntligen helg

Då har även Sörmland fått restriktioner och helgens loppisrunda har ställts in. Det går ingen nöd på oss, kratta löv och baka lussebullar kan vara tänkbara aktiviteter istället. Återställa huset efter renoveringen kan man också göra. 

Stora Systern är på besök och jag bestämde mig för att sluta tidigt igår. Vi gick en långpromenad runt sjön i det superfina vädret och det var otroligt skönt, lugnt och stilla. 

Vi följer valet i USA med förundran och skräckblandad förtjusning, nu verkar det ju som att det går åt rätt håll, demokraternas väg men vilken rysare! Någon gång i helgen ska vi ringa mina släktingar i Kalifornien, vill höra hur de har det och hur de upplever det.

Gårdagskvällen ägnade vi åt Idol. Ja, här är Caspar vår idol, det är något befriande över honom och jag åker minnesraket varje fredag tillbaka till musiken, stil och känsla som fanns då. Kan inte riktigt sätta fingret på det men jag blir glad av Caspar. Musik ska byggas utav glädje!!

Utsikt från hemmakontoret.

Promenadsällskapet, Stora Systern

Höst