Summa summarum 2013

Nyårsafton. Den allra sista skälvande dagen på året 2013. Om ett par timmar ska en nybliven 50-åring, min svåger, firas, samtidigt som det ska hållas koll på tonåringars hit och dit i nyårsnatten och så Hjärtats önskning om att få stå och hålla om mig på kyrkbron i natten när nyårsraketer firas av och vi går rakt in i 2014. Tillsammans.
Mitt år har bjudit på både ups and downs, precis som det är i livet.
Vi började med att slåss mot ett Ätstörningsmonster och ett Depp-Trol, jag har fortsatt fajtats för en vettig skolgång för Store Brorn och jag har kämpat för att kunna jobba heltid. Att bilen ska gå bra och att Radhuset ska vara ett trivsamt radhus att bo i och det är det.
Hur gör man?
Uppriktigt sagt. Jag vet inte alltid. Jag bara gör. Säkert inte rätt alla gånger men rätt med de förutsättningar jag har precis då. Att året började trist för oss var bara en förlängning på 2012 som var ett riktigt skitår men någonstans har man ju hoppet och förvissningen om att en dag. En dag måste det ju för tusan bli bra?!
Å andra sidan kan det ju inte vara bra och solskensskimmer hela tiden. Hur skulle det se ut? Sitta där och sola sig var eviga dag……. Ånej. Här fajtas vi för liv och lem emellanåt och så har vi vett att njuta av de där solskenstunderna och då verkligen: Njuta!
För det har vi gjort!
Det har bäddats runt ungdom som vägrat gå upp när skolan och livet skruttat sig, persienner har dragits upp och frukost serverats. Det har införts matschema och vila för annan ungdom och det har tvättats, lagats mat och städats, varits på skolmöten, LSS-handläggarmöten, BUP-möten och läkarbesök in masse. Ibland har det känts som jag gått runt i ruiner, rykande högar och sirener runtomkring men så skingras dimmorna och vardagen rullar på igen.
Vi har ändå haft förmånen att kunna resa till Spanien för att vara med när Store Bror och laget vann guld i cupen, vi har besökt Stora Systern på Cypern och mamman, moi, har varit en tur till Lubeck.
Sen glömmer vi INTE bort att 2013 varit ett år i kärlekens tecken.
I april gick jag en vanlig tur till ICA och efter det har ingenting varit sig likt för jag mötte Hjärtat. Han bara stod där, en ungdomskärlek ……. mitt frusna hjärta tinade och fortfarande slår det banne mig extraslag när jag ser honom! När man minst anar det heter det ju!
I juni var det bröllop mellan Spader Madame och Esset! En finfin dag som jag och många med mig kommer att bära med oss, alltid! Tack för att jag fick vara med.
Ett bröllop kommer sällan ensamt?????? Största Systern gifte sig med kärleken i hennes liv, 7 september sa de unga tu JA till varandra och jag blev Svärmor på riktigt! En helt underbar, sagolik dag att tänka på om och om igen! Vilken dag!
I lördags kom Stora Systern hem efter ett halvår på Cypern och ska nu stanna i Sverige. I alla fall ett slag!
Nu, precis nu, när jag skriver de här raderna så tänker jag ju på allt vi gjort, varit med om och upplevt och känner hur trött jag är. Trött men glad för det har blivit så bra ändå!
Så.
Med det önskar jag mig själv och er alla fina bloggvänner ett riktigt Gott Nytt År!
Vi ses och hörs 2014!

Året började med snö. MASSOR med snö!

Bröllopsdagen 8 juni! Spader och Esset fick varandra!

Store Bror har fiskat in masse! Här en ål!

Möhippa för Största Systern! 

Midsommarfirande som sig bör! Den här gången med Hjärtat!

Det har spelats handboll! Mycket!

En tur till Lubeck för mamman och Hjärtat!

Vi har badat i Medelhavet! 

Åkt motorcykel!

Mitt Hjärta och jag! Plötsligt händer det!

Största Systern och Pojkvännen blev man och fru! Jag blev Svärmor. På riktigt!

Ett år då jag och vi har sett hjärtan överallt! Här på en brygga!

Jag och tre av kidsen på Cypern! 

Dirigera mera!

Dan före nyårsafton. Alltså. Föräldrarkurser när barnen är nyfödda I ALL ÄRA. Hur i himlens namn kunde jag tycka det var några konstigheter med grönt eller brunt bajs i blöjan? För mycket eller för litet kläder på litet barn? Röda prickar? Koliknätter? Majspuré eller jordärtskockspuré att börja med? Smakportioner?????
Fly mig en föräldrakurs i hur hantera tonåring(ar) inför nyårsnatt. Har gjort det två gånger förut, I know, men varje unge är en ny unge med alldeles egna trix och idéer. Så det så. Och jag har två. På en gång. Ännu en ekvation i ekvationen jullov/lediga tonåringar/ledig mamma.

Trött, trött o jättetrött

Store Bror åkte till träningen tidigt i går morse, 07.10. 

08.16 ringde han desperat sin ömma moder då han drabbats av magsjuka de luxe. På gymet. Jor´å. Jag fick hem honom. Till slut.

Han parkerades på övervåningen och jag ägnade resten av dagen åt att äta vitpepparkorn och klorina radhuset. Det har lyckats så här långt. Alldeles strax får han komma ner igen……..

Annars går dagarna sin gilla gång. Jag är trött. Supertrött. Höstens livtag med depp-troll och advokatbråk har satt sina spår och ja, jag är trött. En vecka kvar på ledigheten. Jag njuter!

En annan dag

Den här blogginnehaverskan haver firat jul. Som man ju gör så här års. Jobbade ända in i kaklet till klockan 1700 dagen före julafton. På kvällen kom kidsen, vi åt inte julmat utan god fläskfilé med potatisgratäng med massor av mozzarella. Vi åt, myste och delade ut paket. Tänkte massor på Stora Systern som ju är på Cypern.
Julaftonen tillbringade kidsen med sin pappa och jag var med Hjärtat som introducerades i vår tradition att gå till kyrkan klockan 12 på julafton. En skön stund med fin sång och gulliga ungar som alltid spelar upp ett julspel. Ja, och så grät mamman en skvätt som sig bör. Every julafton där i kyrkbänken.
Dagen fortsatte i lugnets tecken, vi fixade lite massor med mat, Hjärtats kids dök upp kring julbordet, paketutdelning, längtade efter mina barn, och så var det julaftons kväll……
Juldagen vaknade vi till ösregn. Det var mysigt att ligga och lyssna på regnet men så värst juligt är det ju inte……juldagsmiddag hos Bästa Mamman……..titta på nya svenska serien på tv……... och så blev det annandagen. Som ju är idag.
Hasar runt i pyjamas fortfarande och njuter av tanken att jag är ledig till 7 januari. Det är jag och mina leder och muskler jäkligt glada över.
Kidsen är här igen! Hurra! Sen kom jag på: Två tonårskids, en ledig mamma och jullov. Få ihop den ekvationen den som kan!

Men bilen går bra!

Rapport från en däckad radhusinnehaverska. Ledont från hell och migrän på lut. Jamendetärväletthimlabrasättattladdatilljul. Eller inte. Det blir således inga klenäter fixade idag heller och hoppsastegen får vänta till en annan dag.
Katten är i alla fall glad över att ha sällskap i soffan och vi har nu hunnit prova lite olika platser. Nära fönstret, med överblick över kök och hall är bäst. Till vänster har man då breda armstödet där jag kan ha kaffekoppen, telefonen och pralinasken fruktfatet lätt tillgängligt. Katten gillar visst också armstödet så precis där kan man ana en viss trängsel. Annars är huset för tillfället ett ganska stilla och lugnt radhus.
Bästa mamman har telefonerat ett antal gånger, en juldagstillställning ska planeras och jag har fått rabbla recept och komma med förslag till julklappsbyte. Sen blir hon lite bekymrad över mina krångliga leder men jag lugnar henne och säger att det går över. Och att bilen åtminstone går bra! Det är bra! På riktigt!

I televisionens underbara värld

Det ska inhandlas en ny tv. Den gamla har flyttat. Blev föremål för en tvist och vem f-n orkar fajtas om en tv? Inte jag. Jag har andra matcher jag måste vinna.
Så.
I tv-affären. Det är finesser hit, finesser dit, bild som hänger med i snabba sekvenser.
"Mmmmm". Säger jag.
"Bild som hänger med låter bra".
Tänker att det blir konstigt annars. Mer förvirrande i tillvaron än vanligt om inte bilden hänger med. Om en häst springer med en ryttare så är det ju bra om både hästen och ryttaren kommer fram samtidigt.
Att allt är där det ska på skärmen. En modest önskan.
"Du kanske är intresserad av en Smart-tv"????
Alltså. Min tv behöver inte vara smart. Den ska definitivt inte vara smartare än jag.
Att spola fram tv-program, spela in 17 kanaler samtidigt, använda tv.n som dator skärm, HD hit och Led dit impar inte på mig.
Fly mig en enkel tv, helst en platt, en fjärrkontroll med färre knappar än cockpit på ett flygplan, en kanal där Tommy Körberg sjunger emellanåt och jag är nöjd. Supernöjd.

Pausvila…….

Visst kom hon, Stora Systern! Och så var hela barnaskaran med pojkvänner och kompisar samlade i radhuset och allt kändes som vanligt och väldigt, väldigt bra!
Idag är det måndag och radhuset är tyst, tomt och stilla. Det blir inga löprundor i spåret, det blir ett bad, te och ligga i sängen och se några avsnitt av Homeland. Det är pausvila som gäller!

En Stora Syster i sikte!

Det blev inga ostgördlar eller klenäter fixade i radhuset idag. Jag tänker att julen kommer oavsett. Det vore i och för sig trevligt med en mistel, pussar vill jag ju inte gå miste om! Den senaste tidens stress och press har dock tagit ut sin rätt och jag har tillbringat dagen mycket stilla. En och annan lussebulle gubevars, har slunkit ned. Lilla Systern har bakat, i övrigt väldigt lugnt. Här ska drivas ledont from hell på flykten. Knepigt, i onsdags kunde jag dansa zumba, idag kommer jag knappt nerför trappan här hemma, inga hoppsasteg i sikte, bara att knäppa knappar i jeansen är ett helt företag. Jag gillar det inte men det är bara att låta tiden ha sin gilla gång. Igen.

I morgon, mina vänner, kommer min andra julklapp! Stora Systern är hemma i Sverige på blixtvisit och säkra källor har viskat i mitt öra att hon kommer till radhuset i morgon! Hon gillar inte klenäter så de kommer inte vara saknade.

Det är däremot hon! Längtansvärk är bara förnamnet!

Life. Mitt i.

Store Bror har fått en praktikplats! Efter jullovet är det dags och det firas i radhuset minsann. Veckor av letande, frågande, besökande och ringandes hit och dit är över. Mamman, moi, pustar ut och kanske kan dagarna återgå till något slags normaltillstånd???? 

Att leta praktikplats till en ungdom är nämligen, egentligen, ett heltidsjobb i sig och när man äntligen får napp och allt faller på plats är det himla skönt. Att den ungen mannen ifråga dessutom ser ganska nöjd ut och själv säger

"det ska bli skönt att komma igång" gör ju att det känns mödan värt. So to speak!

En julklapp minsann! Vi är glada idag!

Julkänning!

Det tar en vecka och fyra dagar för ett paket att komma fram från radhuset till Paphos på Cypern.
"11 dagar alltså" konstaterade Hjärtat när jag presenterade den nyheten.
Ja. Man räknar olika. Fast samma. Som varannan-vecka-ha-barnen-hos-mig är det veckoräkning som gäller.
Just idag räknar vi också dagar. Tills kidsen blir friska och krya.
En är förkyld och är nedbäddad. En har spelat handboll och stukat foten. Men de vann matchen!
En något kvaddad skara i radhuset alltså. Det lättade upp stämningen något igår när jag fick en chokladask för min gärning som sekreterare och vips, bums, bas så var Paradispraliner ett hett byte. Praliner, clementiner, pepparkakor med ädelost på!
Det lackar mot jul!

Filosofisk stund över strumpbyxors hållbarhet och en oanad talang

Jag har hunnit med en jullunch och en julfest också plus julshoppat i Barkaby outlet och Kista. Inte klokt vad man hinner med. Egentligen. Julfesten var med jobbet, efter jobbet och bortsett från att strumpbyxorna gick sönder efter en sisådär 4,35 sekunder så var det en lyckad tillställning. Jag och två kollegor drack till exempel tre öl med sugrör på 40 sekunder. Ja. Det var tävling och jag har alltså oanade dricka-öl-fort-som-satan-talanger. Om jag nu behöver just den talangen någonsin mer…..?????
Man skulle väl annars helt enkelt vara i strumpbyxebranschen???? Har jag någonsin haft strumpbyxor som hållit en hel dag, kväll eller what so evver? Jo. Det har jag nog. Men de tillfällena är i alla fall för mig ämnen för FÖRVÅNING.
"Har du haft en bra dag idag, Cina"?
"Yes. Och mina strumpbyxor har hållit en hel dag".
W.O.W.
Jag vet inte vad jag gör för fel. Inga vassa naglar, inga ringar eller raspiga hälar, ansade tånaglar. Kort sagt. Banan är sopad. Men det slår aldrig fel. Rätt som det är kryper det iväg en maska och sen är det kört. Förbenat.
Men. Luttrad dam i gamet. Har alltid ett extra par i väskan. Har hänt att jag fått ge bort dem, skänkt dem till någon annan med trasiga strumpbyxor.
Eller så ska jag helst hålla mig till jeans, arbetsbyxor eller termo-dito.
Idag kommer jag mest hålla mig i skrivbordet. Jag är trött, trött och jättetrött. Har haft en utomordentligt trevlig helg på alla sätt och vis och varit avslappnad som aldrig förr, första gången på mycket, mycket länge. Kanske därför jag är trött??
Det är i alla fall måndag. Om det nu undvikt någon?
Ha en bra dag! Over änd out!

Punkt och P och fred på jorden

Mötet i onsdags gick finfint. Om en stund ska jag försöka sammanställa hela klabbet och skicka ut protokollet för justering. Det var ett bra möte och hör och häpna, de som gapat mest, talat om att de minsann ska göra livet besvärligt för oss i styrelsen, de dök inte ens upp.

Näe. Nu blev det visserligen diskussioner men bra sådana. Vi kunde bemöta argument med sakliga svar och visade helt enkelt sanningen. Jag tror på den! Nämligen.

Vi fick till och med beröm för att vi tagit tag i saker och ting och de fåtal gnällspikar som var där, blev tämligen snabbt övertygade från resten av församlingen.

Så bor och lever vi lyckliga tillsammans för resten av våra liv…. I alla fall tillfälligtvis ända tills plogbilen inte kommer i tid, någon av tvättmaskinerna går sönder och en och annan garageport har hakat upp sig. Men men. Var sak har sin tid. Nu är det lugn tid.

Sanningen.

Ja. Jag tror på den. Även om den gör ont som satan ibland och river upp sår. Sår läker ihop, visserligen kan det bli ett och annat ärr men även de bleknar med tiden. En sanning blev alldeles, alldeles uppenbar för den radhusinnehaverskan för en sisådär två-tre år sedan. Saker och ting behövdes ändras på och jag började bo själv i radhuset med kidsen. Vissa saker har ändå en tendens att bli jäkligt segdragna och ett visst efterspel har spelats i kulisserna men igår sattes äntligen Punkt och P definitivt för en tid i mitt liv. Kulisserna är nedrivna och ensemblen är entlediga. Trolltider är över. 

Det är skönt och jag känner mig fri idag. En för tidig julklapp så god som någon.

Att jag sen ska träffa Hjärtat i eftermiddag och adventsfika känns inte heller helt fel. Det är helt enkelt Cina-tider!

Stormy weather

Decembertåget tuffar rusar på. Födelsedagstårtan är nu uppäten och jag har inga småbarn längre. Inte ens ungar på grundskolan. Gymnasiet minsann. Konstig känsla. Men skön. Faktiskt.
Ikväll väntar en extrastämma i Samfällighetsföreningen där jag är sekreterare. Wish me luck! Är ganska ny på det här med "sekretärskap" och det är inte helt enkelt. Paragrafer hit och dit som ska komma i rätt ordning.
Extrastämmor brukar heller inte locka fram de bästa sidorna hos folk, absolut inte när det ska, helst, klubbas igenom en avgiftsthöjning.
Tada!
Det är då folk inser vad de bortglömda städdagarna, blundandet för gemensamma ansvaret för området, byggnader, lekparker och tvättstugor faktiskt innebär. Att de som är valda i styrelsen tvingats att anlita folk utifrån för att få saker och ting gjorda och de firmorna ville ha betalt?! Att pengar därför inte räcker till och man behöver höja avgiften för att området inte ska ramla sönder och samman.
Så.
Jag räknar med att det blir stormigt ikväll.
Å andra sidan tänker jag att folk får bli och vara så arga de vill. Det är lätt att vara efterklok och ångra att man inte hjälpt till mer. Det är att vara förklok som är grejen! Men ack så svårt!

Hip hip hurra del II

December ÄR verkligen en speciell månad! Här står födelsedagar som spön i backen och precis just idag har jag varit mamma till Lilla Systern i 16 år! Hip hip hurra för världen bästa Lilla Syster idag! Tiden går minsann och saker och ting ändrar sig. Till exempel storleken på födelsedagskören. I morse bestod den av bara mig jag skötte tonarten strålande och ungen vaknade således som sig bör på en födelsedag till skönsång. Fattas bara annat!
Grattis på födelsedagen fina Lilla Syster!

Favvobild i repris: Syskonen träffar Lilla Systern för första gången på BB. 

Sen växer de upp och står på egna ben. Frisörben minsann! 

Hip hip hurra!

Idag har jag varit mamma i 22 år till raringen höger i bild, Stora Systern. På bilden introduceras hon i julsångers underbara värld av Största Systern. Just den här födelsedagen befinner sig Stora Systern på Cypern men hon var med oss igår via Skype när vi firade henne och Lilla Systern. Mormor, moster, kusiner och kusinbarn, många var på plats kring datorn vid fikabordet när hon dök upp i bild.

Fantastisk uppfinning det där Skype! 

En telefonuppringning i arla morgonstund med skönsång födelsedagssång för jubilaren till ära har vi hunnit med! Fattas bara annat!

Hip hip hurra för Stora Systern idag!!!! Hoppas du har en finfin dag! Snart får vi kramas på riktigt! Man längtar!

Favoritbild i repris: Julsångssjungning av en syster till en annan.

Liten blir stor, far ut i världen och bor!