Att se det lilla i det stora

Jobbade hemifrån på förmiddagen, var med på lunchgympa, hade möten på kontoret hela eftermiddagen, åkte till Waynes och åt måndagars Ceasarsallad med kollegor för att avsluta med körträning. Hem. Spolarvätskan är slut i bilen så jag slängde en hink vatten över rutan och körde en stund med vindrutetorkarna. Det hjälper ju i alla fall tillfälligtvis. Nöden har ingen lag o.sv. 

Sen.

När jag skulle gå in, bankade grannarnas små pojkar på sitt köksfönster och ropade genom öppet vädringsfönster:

”Ha en fin kväll, Cina”.

De gjorde min dag, de där två små gossarna. De kommer alltid och pratar lite när jag är ute på tomten, klappar katten och visar konster med sina trickcyklar. Kan hända att radhuset har bjudit på en och annan glass. 

Hur som. Deras rop sopade bort en jobbig måndag och en fin kväll tänker jag ha!