Mitt i ett äventyr!

Idag haver det storhandlats till detta hushåll! Ja, jag måste erkänna att jag den senaste tiden, i sisådär två år, varit rätt så sparsam med det. Men allt har sin orsak och nu var det så dags att återuppta den lilla sysslan. Med hjälp av Store Bror och Lilla Syster knåpades inköpsnotan ihop och så styrde Store Bror och jag kosan mot en av staden stormarknader. En där jag aldrig har varit förut. En som visade sig vara jättejättestor.
Jag förstår nu hur människor känner sig som går vilse i skogen. Eller hur någon känner sig som går i mörkret när ficklampsbatteriet ger upp. Helt enkelt, vilse.
Store Bror har varit här förut med sin far, så han visade helt sonika vägen, pekade med hela handen och guidade mamman till gardinavdelningen, cykelhörnan, skoavdelningen, "torget" som årstiden till ära var fyllt med trädgårdsattiraljer innan själva handlandet började.
Ja, sen var det väl som det är när man handlar, bröd ska väljas, mjölk här och flingor där. Ska vi äta köttfärs NU IGEN och var finns fisken? Sallad och frukt, Store Bror läser notan och bockar av. Jag är mest förvirrad och längtar till lokala ICA där jag ju HITTAR och gångarna inte är så förskräckligt långa. Där jag har mer översikt, liksom.
När vi så fyllt vagnen med varor kommer jag på: schampo. Vi ska ju ha schampo. DÅ bleknar Store Bror och tålamodet rinner som smält glass ur kroppen.
"Näe, mamma"
"Det får du handla på ICA, jag orkar inte gå här mer".
"Schampo, vet du hur långt borta det finns"?
Och jag ger mig. Stormarknader suger musten ur en. Så vi manövrerar till kassan, Store Bror lägger upp varor på bandet och jag packar ned dem i kassar och äntligen är vi klara. Det firar vi med en Pucko och jag känner att jag ÄR mitt i ett äventyr. Att storhandla. Att inte bli osams. Att inte bli för trött. Att orka. Tja, ett äventyr! Mitt i livet liksom.