Den här tiden .....

Igår var det dags för kören igen. Två timmars ren och skär glädje. Sen la jag mig och kunde inte somna för höften, skinkan och benet gjorde jätteont. Att inte sova är förödande. Börjar tänka och grubbla där i mörkret och det blir aldrig bra. Någon gång måste jag ju somnat till för jag vaknade först av att katten ville ut och två timmar senare ringde klockan. Ute är det grått och det snöar florsockersnö. Som bäddat för tiden vi är i. Andra känner sig lyriska över att ”snart är det vår”. Vi vårdeppiga bävar. Snart börjar eländet. Eller. Det har väl redan börjat? I alla fall om man går efter mitt humör. Ett par veckors kämpande ligger framför mig, jag känner igen det. Om man kunde gå i ide skulle jag göra det nu. Precis nu!