Home sweet home

Lördag och hemma i radhuset igen efter en finfin vecka. Långa, sköna dagar på stranden, har läst ut tre böcker och stirrat upp i himlen i timmar från solstolen.

Så. I går morse ringde klockan 04:15. En timme senare avgick bussen mot flygplatsen och busschauffören valde kustvägen! Hurra! I kolmörker startade vi men solen gick upp och Adriatiska havet flödade av solsken när vi var framme i Split. Hotellet hade skickat med frukostpåsar och Hjärtat och jag parkerade oss utanför terminalen, i solen, och åt frukosten. Här skulle avnjutas sol och värme in i det sista! Flygresan gick bra, vi hann med anslutningsbussen till hotellet där vi hämtade upp bilen och mot hemma vi for.

Hjärtat körde och jag hann då avhandla diverse samtal med försäkringskassan, Unga vuxna och en handledare på arbetsförmedlingen för Store Brors räkning. Man kan väl säga att jag for rätt in i ”back in business” ??

Med det avklarat och hemma igen sprang jag direkt till Lilla N, pussades och kramades innan jag landade i soffan. Tänkte bara kolla in text-tv men somnade visst och vaknade vid halv elva-blecket för att hasa mig upp i säng.

Dagens plan såg ut så här:

Gå upp klockan åtta, packa upp och tvätta, åka till gymet och vara redo när Stora Systern kommer hem.

Hur det blev:

Vaknade 04:30 med ett migränanfall av värsta slaget. Medicinen hjälpte inte nämnvärt och ett par timmar i badrummet hängandes över toa-stolen blev kontentan. Lyckades sova en stund till slut. Så. Nyss hasat mig upp till soffan, dricka lite kaffe och försöker vakna till.

Migränhelvete. Kan inte annat säga. Och en tröstlös känsla infinner sig eftersom jag haft en fin semester, är relaxad och avslappnad men får anfall ändå. Just ja. Har börjat äta maxdos magnesium för det ska vara bra, har ätit ett par veckor. Inget hjälper.

Men jag är glad att jag slapp migränen igår när vi hade resdag. Alltid något.

Nu ska jag ta tag i den här dagen - lördag it is.