Väggkänning

Timeout är tagen. Ihopsamling pågår, sömnskola, promenader och ännu mera sömn. Ledvärk from hell som alltid vid mina downs. Kolsyrearmar.

Tack och lov skiner solen. 

Hjärtat tapetserar, jag flyr till mamma. Riktiga landet, tyst, lugnt, mamma-klappar och mamma-mat. Man blir visst aldrig för gammal för det?!