På lunchen grabbade jag tag i en burk gulaschsoppa i skafferiet och cyklade till Största Systern. Värmde soppan, bredde mackor och så fick hon sätta sig och äta lunch, jag bar bebis. Bebis vill helst äta hela tiden och ger all inclusive ett litet ansikte. Måhända det sötaste, mest näpna lilla ansikte man sett men mamman behöver både sova och äta. Basta.
Jag lindade in lillan i en filt, fick henne att ta nappen och gick omkring i en halvtimme. Skönt att jag fick röra på mig, mamman hann äta och ligga en stund för sig själv i soffan.
Sambon har börjat jobba idag. 10 pappa-dagar går fort och fast mamman genomgått ett kejsarsnitt så blir det inga extra dagar. Efter 10 dagar ska hon fixa biffen själv. Ett snitt är en stor bukoperation och tar lite tid att hämta sig ifrån, plus amning och all omställning i stort.
Ja. Jag vet. I alla tider ... klarar sig ... hur skulle det se ut???
Det skulle se förbaskat bra ut om vi var lite mer rädda om våra nyblivna mammor och pappor, det är min absoluta övertygelse. Genom det bäddar vi mjukt för familjer och barn.
Nåväl. Den här familjen har det bra förspänt, vi är flera som stöttar.
Sen cyklade jag hem och jobbade klart. Lilla Systern kom och vi lagade vegetarisk pyttipanna till middag och till morgondagens lunch, en fiskgryta med saffran och räkor. Det blev flera matlådor som båda systrarna kan värma när andan faller på. Ja, det räcker till oss också, mycket mat blev det.
Fiskgrytan.
Lilla Systern i köket.
En mormor att lita på, det borde alla ha i sitt liv💕
SvaraRadera