Städpatrull

Idag har jag agerat städpatrull. Eller åtminstone flyttstäderska. Lilla Systern byter adress och bad vänligt sin ömma moder om hjälp. Som sa ”ja”. Sagt och städat, efter morgonbadet och frukost samlade jag ihop ett städkit och styrde kosan mot lägenheten. I Största Systerns bil. Hur som haver trasslade jag till allting när jag parkerat, skulle lasta ur och starta parkeringsappen och inte vet jag men plötsligt for bildörren igen och därinne låg bilnyckeln, min väska och alla städgrejer. Hoppla hej. Lärdom av det? 

Lås inte bilen innan du lastat ur den. Eller låt åtminstone bli att lägga nyckeln i bilen …

Detta ska jag hädanefter komma ihåg. 

Fick ett litet stresspåslag men ringde Största Systerns sambo som tyckte att det var väl inget, ”jag kommer med reservnyckeln”.

”Bra svärson det där” tänkte jag och gladdes åtminstone av fint väder. (Fast det förutspåtts svalt och regn idag, det var därför vi bestämde städet och flytten till idag). 

Efter en liten stund ringde han tillbaka, reservnyckeln var puts väck. Jaha. Hjärtat blandades in, kanske vi hade reservnyckeln?? Nope. Den enkla gick inte hem.

Jag travade upp till lägenheten och började röja, funderade på när jag skulle ringa Vägassistans men hade is i magen. Mycket riktigt, efter en timme hittades reservnyckeln i en ovanlig burk och levererades. Julklappen till familjen stod klar för mig: ett nyckelskåp.

Sen, att jag var orsak till villervallan låter jag rinna ut i sanden.

Vi har packat, burit, städat, putsat fönster, rengjort ugn och avlopp och … vi bröt för en tur till återvinningen och passade på att äta lunch. Sen tillbaka. Åtta timmar senare åkte jag hem och och vi är minsann rätt så möra. Det som återstår är att frakta bort soffa och säng, sen ska det dammsugas och torkas golv, det får hon fixa själv, därefter är det klart. Hurra. 

I morgon ska det regna. Och bli svalare har det sagts. Det tror jag på när jag ser det.

Morgonbadsvyn.

Låst-mig-ute-från-bilen-vyn.